Huvudinnehåll

Havsis vintern 2025-2026

Uppdaterad

Publicerad

Början av isvintern var mild, men en kallare period i mitten av november bildade den första tunna isen i norr. Isarna i de norra skärgårdarna växte sen sakta till under resten av året. Från årsskiftet blev det dominerande kyla och fram till den 20 februari växte isarna till i samtliga havsområden. Till och med på västkusten förekom då tunn is ut förbi Skagen.

En maximal isutbredning noterades den 20 februari med nära 181 000 km² täckt med is. Redan dagarna efter började mildare sydvästliga vindar att ta över och mycket av den tunnare isen i söder bröts snabbt upp. Under mars trycktes övrig is sakta ihop åt nordost i Bottenviken, Finska viken och Rigabukten men istillväxten avstannade. Isarna bröts sen snabbt ner och smälte under april månad och redan den 10 maj var det helt isfritt.

Mild höst, men viss kyla i november gav is i norr

Hösten var mestadels mild över landet och avkylningen av havsområdena gick sakta fram till i början av november. I mitten av november kom en kallare period som ökade på avkylningen, framförallt i norr. Den 13 november noterades den första tunna isen i inre skyddade vikar längst i norr och is fortsatte sedan att långsamt växa till i skärgårdar och inre vikar i Bottenviken och Norra Kvarken under november.

I slutet av november tog milda sydvästvindar över igen och isläggningen avstannade i stort sett fram till julveckan. Enstaka kallare dygn längst i norr, gjorde dock att istjockleken i de inre skärgårdarna i norra Bottenviken ökade så sakteliga till ca 10-25 cm.

Kallt väder från årsskiftet

Vid årsskiftet fick vi en omläggning till kalla ostliga vindar. Isläggningen tog åter fart och de två första veckorna i januari fick vi en snabb isläggning i Bottenviken och Norra Kvarken, samt på många håll utmed kusterna ned till norra Tyskland.

Några dagar med mildluft söderifrån, rev upp den tunna isen i mitten av månaden och samlade den norrut i Bottenviken. Därefter blev det en återgång till kalla vindar österifrån. Isen lade sig snabbt åter och den 29 januari var hela Bottenviken och Norra Kvarken islagd för första gången denna vinter. I centrala Bottenviken fanns numera upp till 40 cm tjock drivis. Även en stor del av Finska viken och Rigabukten blev täckt med is.

Isläget 31 januari. Bottenviken och Norra Kvarken helt islagda. Optisk bild, NOAA.

Isläget 31 januari. Bottenviken och Norra Kvarken helt islagda. Även i en stor del av Finska viken och Rigabukten finns is. Optisk bild, NOAA.

Fortsatt kallt i februari

Kylan fortsatte att dominera i februari med högtrycksbetonat väder och ostliga vindar i söder. Isen avancerade ut till sjöss även i Bottenhavet och västra Finska viken. Egentliga Östersjöns kuster fick alltmer is. Efterhand bildades även is på delar av västkusten och nyis sträckte sig tidvis ut förbi Skagen.

Isläget 14 februari. På bilden kan man se att det förekommer is även på Skagerrak och norra Kattegatt. Optisk bild, NOAA

IIsläget 14 februari. Kylan håller i sig i februari. Isen växer till även runt södra Sveriges kuster. På bilden kan man se att det förekommer is även på Skagerrak och norra Kattegatt. Optisk bild, NOAA

Maximal isutbredning 20 februari

I mitten av månaden blev Ålands Hav överbryggat med tunn is och nyisläggningen fortsatte sedan några dagar till. Den 20 februari fick vi så denna vinters största isutbredning med nära 181 000 km² täckt med is. Vid detta skede var hela Bottenviken, Norra Kvarken, Finska viken och Rigabukten täckt med is. Även en stor del av Bottenhavet och Östersjöns kuster, liksom delar av västkusten var då istäckta.

Iskartan från den 20 februari 2026, då denna vinters största isutbredning inträffade. Totalt var nära 181 000 km2 täckt med is.Förstora bilden

Iskartan från den 20 februari 2026, då vinterns största isutbredning inträffade. Totalt var nära 181 000 km2 täckt med is.

Isläget 20 februari. Hela Bottenviken, Norra Kvarken och en stor del av Bottenhavet är islagt. SAR-bild, Radarsat.Förstora bilden

Isläget 20 februari. Maximal isutbredning denna vinter. Hela Bottenviken, Norra Kvarken och en stor del av Bottenhavet är islagt. SAR-bild, Radarsat.

Isläget 20 februari. Ålands Hav, Finska viken och Rigabukten är täckta med is. Även utmed kusterna i Egentliga Östersjön har is bildats.Förstora bilden

Isläget 20 februari. Ålands Hav, Finska viken och Rigabukten är också täckta med is. Även utmed kusterna i Egentliga Östersjön har is bildats.

Snabb minskning av isutbredningen

Från den 21 februari började vädret att ändras med tidvis sydvästliga vindar och mycket av den tunnare nybildade isen i söder bröts upp. Kortvariga kalluftsutbrott i norr drev dock tidvis ner 10-40 cm tjock is långt ner på norra Bottenhavet. I slutet av månaden blev det ett rejält omslag till milda sydvästvindar. Isen trycktes då åt nordost i Rigabukten, Finska viken och i Bottenhavet.

Milda sydvästvindar i mars

Mars månad dominerades av milda sydvästvindar över Skandinavien. Kustisarna i söder ruttnade, bröts upp och smälte söderifrån. Isarna till sjöss bröts också upp och trycktes åt nordost. Från den 20 mars var det öppet vatten till sjöss ända upp till mellersta Bottenviken, medan det fanns 15-50 cm mycket tät och ihopskjuten drivis i norra halvan av Bottenviken. Även i östra Finska viken och östra Rigabukten fanns då 10-35 cm mycket tät drivis.

Isen fortsatte sedan att tryckas ihop ytterligare norrut i norra Bottenviken, i nordöstra Finska viken och nordöstra Rigabukten under resten av mars. Kustisarna fortsatte att ruttna och smälta upp till mellersta Bottenviken.

Isläget 23 mars. Isen samlad i norra halvan av Bottenviken, samt i nordöstra Finska viken och Rigabukten. Optisk bild, NOAA.

Isläget 23 mars. Milda sydvästvindar dominerar. Isen samlad i norra halvan av Bottenviken, samt i nordöstra Finska viken och Rigabukten. Optisk bild, NOAA.

Varierande vindar och tidvis milt i april

I början april passerade flera djupa lågtryck åt nordost över landet med tidvis lite kallare luft i söder. Isen fortsatte att smälta så sakteliga och kortvarigt drev isen på norra Bottenviken söderut den 7-8. Även isresterna i nordöstra Finska viken och på Rigabukten drev åt sydväst.

I mitten av april blev vädret högtrycksdominerat med mestadels milda sydostvindar över landet. Isen drev åt nordväst i norra Bottenviken och fortsatte att långsamt smälta. Kustisarna i norr ruttnade och smälte och till den 20 blev det helt isfritt ända upp till i höjd med Skellefteå. Även de sista isresterna i Finska viken och Rigabukten hade då smält bort.

I slutet av april strömmade kallare luft ner från nordväst. Isen i Bottenviken drev söderut, skingrades långsamt och fortsatte att smälta. Detta avlöstes av varm luft västerifrån kring Valborg och Första maj, vilket påskyndade avsmältningen.

Den sista isen smälter bort

Den första veckan i maj blev det åter lite kallare i norr, men västliga vindar drev den sista isen österut samtidigt som den smälte. Den 5 maj togs de sista finska isrestriktionerna till hamnarna från Kalajoki och norrut bort. De sista svenska isrestriktionerna till Karlsborg och Luleå togs bort den 6 maj.

Den 10 maj var det helt isfritt och issäsongen 2025-2026 avslutades då med en sista isfri iskarta.

Detta får anses som ett tidigt datum för isfritt, cirka 2 veckor tidigare än normalt. Detta berodde mycket på att isarna i norr slutade att växa till redan i början av mars, i samband med det milda vädret som dominerade mars månad. Maximal isutbredning på 181 000 km² den 20 februari, får anses som en normal maxisutbredning. Men notera att bara några dagar senare hade mycket av den tunna nyisen i söder brutit upp och smält.

Blå staplar visar daglig isutbredning i 1000-tal km2 i Östersjön och Kattegatt vintern 2025-2026. Den mörkblå linjen visar ett 30-årsmedel för åren 1981-2010. Illustration SMHI.Förstora bilden

Blå staplar visar daglig isutbredning i 1000-tal km2 i Östersjön och Kattegatt vintern 2025-2026. Den mörkblå linjen visar ett 30-årsmedel för åren 1981-2010. Illustration SMHI.

Relaterade sidor

  • Kunskapsbanken

    Olika typer av is till havs

    Det förekommer en mängd olika uttryck för olika slags is. Dessa har med åren förändrats och anpassats till den internationella isnomenklatur för al...

  • Klimat

    Maximal havsisutbredning

    Klimatindikatorn maximal isutbredning visar hur stor havsisen har varit för Östersjön och Kattegatt. Indikatorn är viktig för sjöfarten men även fö...