Huvudinnehåll

Havsis vintern 2024-2025

Uppdaterad

Publicerad

Några kalla dygn i månadsskiftet oktober-november bildade den första isen i inre vikar i norra Bottenviken redan till den 4 november. I slutet av december tog isläggningen fart och flera perioder med kyla gav istillväxt i januari och februari. Ett maximum för vintern nåddes den 20 februari, då 85 000 kvadratkilometer av havets yta var täckt med is. Redan dagen efter blåste åter sydvästliga vindar som minskade den islagda ytan på några dagar till hälften.

Isläget var sedan ganska stationärt, med isen samlad i nordöstra Bottenviken och i östra Finska viken under en stor del av vintern. I mars kom flera mycket milda perioder som gick hårt åt isarna i södra och mellersta Skandinavien. I april fortsatte avsmältningen och vid påskhelgen var det helt isfritt upp till södra Bottenviken.

Långsam avkylning under hösten

Omväxlande kalla och varma perioder avlöste varandra under hösten och avkylningen gick sakta. I månadsskiftet oktober-november gav dock några kalla dygn en avkylning som bildade den första tunna isen i inre vikar i norra Bottenviken redan den 4 november. Detta är något tidigare än normalt.

Omväxlande varmt och kallt

I november och december fortsatte temperaturen att variera med kortare kalla perioder och isranden växte utmed kusterna i norr. En kallare period strax innan jul gav istillväxt på Bottenviken, men den sista veckan i december blev mild och blåsig och tryckte åter ihop isen åt nordost.

Därefter tog kylan över igen och den 4-5 januari blev Norra Kvarken täckt med tunna isstråk för första gången denna vinter. Flera perioder med kallt väder i januari och februari byggde sedan på isutbredningen i Bottniska viken och i Finska viken i omgångar. Men periodvis var det milt och blåsigt och den tunna isen revs då snabbt upp och samlades åt nordost.

Milt och blåsigt i slutet av januari

I slutet av januari och början av februari drog några djupa lågtryck åt nordost över norra Skandinavien med milt och blåsigt väder, bl.a Stormen Ingunn. Detta rev upp isen och packade den åt nordost. Isutbredningen halverades därmed i stort sett på några dagar.

Isläget 23 januari. En stor del av Bottenviken och Norra Kvarken är islagd med tunn is. SAR-bild, Radarsat.Förstora bilden

Isläget 23 januari. En stor del av Bottenviken och Norra Kvarken är islagd med tunn is. SAR-bild, Radarsat.

Isläget 26 januari. Några dagars blåst har rivit upp mycket av den tunna isen och samlat den norrut i Bottenviken. SAR-bild, Radarsat.Förstora bilden

Isläget 26 januari. Några dagars blåst har rivit upp mycket av den tunna isen och samlat den norrut i Bottenviken. SAR-bild, Radarsat.

Kall period och maximal isutbredning

Efter en kall period i mitten av februari blev hela Bottenviken och Norra Kvarken täckt med is den 14-15 februari. Isläggningen fortsatte sedan ytterligare några dagar och den 20 februari fick vi så denna vinters största isutbredning med 85 000 kvadratkilometer av havets yta istäckt. En isutbredning som klassificerar vintern som lindrig. I detta skede var hela Bottenviken, Norra Kvarken, nordligaste Bottenhavet och östra Finska viken täckt med is. Även utmed kusterna ner till norra Östersjön, på norra Västkusten, på Mälaren och i Vänern förekom is.

Iskartan från den 20 februari 2025, då denna vinters största isutbredning inträffade. Totalt var cirka 85 000 km2 täckt med is.

Iskartan från den 20 februari 2025, då vinterns största isutbredning inträffade. Totalt var ca 85 000 km2 täckt med is.

Isläget 18 februari. Kyla i mitten av februari gav snabb isläggning. Bottenviken och Norra Kvarken är nu helt islagda och man kan se is som avancerar ner över norra Bottenhavet. SAR-bild, Radarsat.

Isläget 18 februari. Kyla i mitten av februari gav snabb isläggning. Bottenviken och Norra Kvarken är nu helt islagda och man kan se is som avancerar ner över norra Bottenhavet. SAR-bild, Radarsat.

Milt och blåsigt

Redan dagen efter blev det en omläggning till mildare och blåsigare väder med sydvästliga vindar. Den till stor del tunna isen, revs åter upp och drev åt nordost. Efter några dagar var det i stort sett isfritt till sjöss upp till sydvästra Bottenviken. Isen till sjöss var samlad i den nordöstra halvan av Bottenviken som 10-60 cm tjock vallad mycket tät drivis. I de norra skärgårdarna fanns samtidigt 20-70 cm tjock fast is.

Isläget 25 februari. Milda sydvästvindar har åter rivit upp isen och drivit den åt nordost i Bottenviken. Det blir i stort sett isfritt till sjöss, upp till sydvästra Bottenviken. SAR-bild, Radarsat.

Isläget 25 februari. Milda sydvästvindar har åter rivit upp isen och drivit den åt nordost i Bottenviken. Det blir i stort sett isfritt till sjöss, upp till sydvästra Bottenviken. SAR-bild, Radarsat.

Isen fortsatt stationär i nordöstra Bottenviken

Från slutet av februari och i mars låg isen till sjöss i stort sett stilla i nordöstra Bottenviken, medan flera milda perioder gick hårt åt isarna i södra och mellersta Skandinavien. Några kalluftutbrott gav dock tillfälliga nyisar i öppna områden i Bottenviken och i Norra Kvarken, dels kring den 12-14 mars, dels kring den 21-22 mars.

I början och mitten av april fortsatte det övervägande milda vädret och kustisarna smälte snabbt. Den 7 april blev Finska viken helt isfri. Vid påskhelgen var det helt isfritt upp till södra Bottenviken och till sjöss på den svenska sidan ända upp till i höjd med Luleå. Isen till sjöss låg fortsatt mest stilla i nordöstra Bottenviken och smälte långsamt.

Isläget 23 mars. Stationärt isläge, med isen samlad i nordöstra Bottenviken från slutet av februari. Man kan även se att det finns kvar lite is i ostligaste Finska viken. Optisk bild, NOAAFörstora bilden

Isläget 23 mars. Stationärt isläge, med isen samlad i nordöstra Bottenviken från slutet av februari. Man kan även se att det finns kvar lite is i ostligaste Finska viken. Optisk bild, NOAA

Isläget 19 april. Isen ligger i stort sett stilla i nordöstra Bottenviken fram till påsk. Milda sydvästvindar tar dock på kustisarna längre söderut och det blir helt isfritt upp till södra Bottenviken. Optisk bild, NOAAFörstora bilden

Isläget 19 april. Isen ligger i stort sett stilla i nordöstra Bottenviken fram till påsk. Milda sydvästvindar tar dock på kustisarna längre söderut och det blir helt isfritt upp till södra Bottenviken. Optisk bild, NOAA

Kallare nordliga vindar

Från den 20 april blev det en omläggning till kallare nordliga vindar. Isen i nordöstra Bottenviken drev något söderut och splittrades samtidigt upp i stora flak. Skärgårdsisarna i Bottenviken fortsatte att ruttna och smälta.

I slutet av april blev det varmare igen. Isarna i nordost smälte alltmer och fastisarna ruttnade. Till Valborg var det i stort sett isfritt utmed den svenska kusten upp till och med Piteå.

I början av maj rörde sig den sista isen i nordöstra Bottenviken söderut och smälte långsamt. De norra skärgårdarna blev alltmer isfria, men kallare nordliga vindar bromsade avsmältningen emellanåt. Den 5 maj togs de sista isrestriktionerna till de svenska hamnarna i Bottenviken bort.

De sista isresterna till sjöss fanns i mitten av maj utanför Brahestad och Kalajoki, där de sakta smälte bort. De sista finska isrestriktionerna till Brahestad och Kalajoki togs bort den 19 maj.

Den 23 maj var det helt isfritt igen och issäsongen 2024-2025 avslutades därmed med en sista isfri iskarta.


Blå staplar visar daglig isutbredning i 1000-tal km2 i Östersjön och Kattegatt vintern 2024-2025. Den mörkblå linjen visar ett 30-årsmedel för åren 1981-2010. Illustration SMHI.

Blå staplar visar daglig isutbredning i 1000-tal km2 i Östersjön och Kattegatt vintern 2024-2025. Den mörkblå linjen visar ett 30-årsmedel för åren 1981-2010. Illustration SMHI.

Relaterade sidor

  • Kunskapsbanken

    Olika typer av is till havs

    Det förekommer en mängd olika uttryck för olika slags is. Dessa har med åren förändrats och anpassats till den internationella isnomenklatur för al...

  • Klimat

    Maximal havsisutbredning

    Klimatindikatorn maximal isutbredning visar hur stor havsisen har varit för Östersjön och Kattegatt. Indikatorn är viktig för sjöfarten men även fö...