Året 2025 - Ännu ett varmt år

Detta är en preliminär sammanfattning av väderåret 2025. Uppdateringar sker löpande i takt med att data för december 2025 inkommer.

Ladda hem statistik för aktuell eller valfri månad/år Länk till annan webbplats.

Temperatur - Varmt i hela landet

Hela Sverige fick temperaturöverskott. Minst var dessa i södra Götaland medan de största överskotten återfanns över delar av mellersta och norra Norrland. För Sverige som helhet har årsmedeltemperaturen ökat med mer än 2 grader sedan andra halvan av 1800-talet.

Högsta temperaturen stod Västerbotten för i år. Den 24 juli rapporterades 33,6° från Skellefteå flygplats. Överlag uppmättes de högsta temperaturerna i år under juli månads varma dagar. Kallast var det på trettondedag jul den 6 januari då Kvikkjokk-Årrenjarka i Lapplandsfjällen hade -36,2° som lägst.

Relativt normalperioden 1991-2020 bjöd månaderna mars, juli, september och oktober på temperaturöverskott vid samtliga SMHIs stationer. Ingen månad hade däremot temperaturunderskott vid alla stationer. Maj och augusti hade dock störst geografisk utbredning av temperaturunderskott även om dessa inte var särskilt stora.

För stationer med långa mätserier på minst 100 år blev fem månader rekordvarma vid minst en station. Detta skedde i mars, april, juli, september och december. Något motsvarande skedde inte när det gällde kyla, vilket numera är regel.

Fler avvikelsekartor med normalperiod 1991-2020 och referens­normalperiod 1961-1990 Länk till annan webbplats.

Jämförelse med tidigare år i Sverige och globalt

Nederbörd - Allmänt torrt i Götaland

Större delen av Götaland fick ett år som var torrare än normalt, relativt 1991-2020. Lokalt var det fråga om ett mycket torrt år. Exempelvis har Målilla (startår 1946) i östra Småland haft sitt näst torraste år efter 2022. Torrare än normalt var det i mindre grad även över delar av nordöstra Norrland. Nästan hela västra Svealand och västra Norrland fick däremot mer nederbörd än normalt med de största överskotten i Jämtland.

Den största uppmätta dygnsnederbördsmängden blev 140,0 mm från Myckelgensjö i Ångermanland den 6 september. Näst största mängden på 123,5 mm rapporterades från Kramfors i Ångermanland samma dygn. På tredje plats kom 109,7 mm som uppmättes i Sanda på Gotland den 28 juli.

Under årets lopp sattes några stationer med långa mätserier nya dygnsnederbördsrekord för respektive månad.

• Växjö (Småland, startår 1858): 31,2 mm på nyårsdagen. Tidigare januarirekord 27,3 mm från den 10 januari 1968.
• Karlstad-Skåre (Värmland, startår 1858): 30,1 mm den 23 januari. Tidigare januarirekord 27,8 mm den 19 januari 1954.
• Sörbytorp (Närke, startår 1909): 67,7 mm den 7 juli. Högsta dygnsmängden oavsett tid på året. Tidigare rekord 63,2 mm från den 21 augusti 1969.

För två stationer, Storbron i Dalarna och Avasjö-Borgafjäll i Lappland, finns data i digital form från 1945 men båda stationerna upprättades redan 1911. Det går i dagsläget därför inte att konkludera huruvida stationerna noterade nytt dygnsrekord för respektive månad. Däremot kan vi konstatera att de 26,8 mm som föll i Avasjö-Borgafjäll den 23 maj samt de 59,7 mm som föll i Storbron den 11 september är den största dygnsnederbördsmängden för respektive månad på minst 81 år.

Några enstaka dygnsrekord bland stationer med medellånga mätserier registrerades under årets lopp, däribland Aspeå (startår 1974) i Ångermanland som fick 72,4 mm under det mycket regniga dygnet den 6 september.

I september noterade en station, Ställdalen (startår 1967) i Västmanland, en rekordblöt septembermånad.

Månaderna februari till april blev lokalt rekordtorra. Harstena (startår 1942) i Östergötland hade en rekordtorr februarimånad. I mars var det istället Gävle i Gästrikland med mätningar från 1858 som hade en rekordtorr mars. Fyra stationer i Götaland och en i Svealand med mer än 140 år långa mätserier, däribland Växjö, Kristianstad och Halmstad, hade en rekordtorr aprilmånad. I Lund var detta den torraste aprilmånaden sedan 1832.

Snö - Övervägande klent med snö i södra Sverige

Efter en i Götaland mycket snöfattig december 2024 inleddes januari 2025 med ett snöoväder som gjorde att snötäcket bredde ut sig över större delen av Götaland, hela Svealand samt allra sydostligaste Norrland. Praktiskt taget hela landet var snötäckt den 4-6 januari. Mildare väder smälte därefter undan för undan snön i söder. I februari var det rentav ont om snö i Götaland. Ingen station hade då mer än 9 cm.

I norr var snötäcket desto djupare men inte heller där imponerade snödjupen. Meterdjup snö var i princip enbart förärad Riksgränsfjällen. Årets största snödjup stod som så många gånger förr Katterjåkk för där 191 cm uppmättes vid den manuella stationen den 9 april.

Den nya snösäsongen inleddes i slutet av september. Det dröjde till i november innan någon station nådde över halvmeterdjup snö. I samband med ett lågtryck över södra Sverige den 20-21 november noterades 10-30 cm snö huvudsakligen i norra Skåne, Blekinge och östra Småland. Kråkemåla i Småland hade 40 cm på morgonen den 21 november. Mildare väder gjorde att snön hade smält undan innan månaden var slut. Östersundsområdet hade extremt lite snö under hösten. Norderön i Jämtland hade som mest 1 cm. Digitaliserade snödjupsdata finns för Östersund från 1947 och framåt. Under den nära nog 80 år långa period är det bara 1953 som mindre snö noterats under hösten. Den gången var det barmark.

Vind - Uppdateras senare

Uppdateras under första halvan av januari 2026 när vinddata för december inkommit.

Solskenstiden - Uppdateras senare

Uppdateras under första halvan av januari 2026 när solskenstiden för december inkommit.

Vintern 2025 - Kall och snörik inledning, därefter milt och torrt

Januari 2025 inleddes med kallt och snörikt väder i landet. Den 6 januari rapporterades årets, men inte vinterns, lägsta temperatur på -36,2° i Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen. Dagen därpå, den 7:e, uppmättes vinterns största snödjup i Götaland på 47 cm i Krakstad i norra Dalsland. Från omkring mitten av månaden tog mildluften över på allvar, särskilt i söder. I samband med mycket milt väder den 16-17 januari noterade tre stationer i Ångermanland och Medelpad rekordhöga januaritemperaturer. Den 17-18 januari var det inte bara mycket milt utan även rejält blåsigt i fjällen. Stora Sjöfallet i Lappland uppmätte en medelvind på 41,7 m/s. Detta var första gången som medelvinden vid en svensk lågfjällstation överskridit 40 m/s.

Februari blev mycket mild längst i norr där Nikkaluokta (startår 1950) i norra Lapplandsfjällen hade sin näst mildaste februarimånad. Månadens sista vecka bjöd på milt väder vilket gjorde att den meteorologiska våren snabbt avancerade norrut och hade vid månadens slut etablerat sig över i princip hela Götaland, södra Svealand samt sydligaste Norrland. Februari var inte bara mild utan också torr eller mycket torr i praktiskt taget hela Sverige. Ute på Harstena (startår 1942) i Östergötland rentav rekordtorr. Månadens medellufttryck var mycket högt. I Visby med tillgänglig statistik från 1948 och framåt det högsta som observerats för en februarimånad.

Våren 2025 - Varm och mycket torr

Det torra eller mycket torra vädret fortsatte även i Götaland, Svealand och sydöstra Norrland under mars. Gävle-Åbyggeby (startår 1858) hade en rekordtorr marsmånad. Månaden var också allmänt blåsig. Samtidigt var månaden mycket mild och några stationer, exempelvis Stockholm (startår 1756) och Delsbo/Bjuråker (startår 1878), hade en rekordmild marsmånad. Månaden var inte bara mild utan även allmänt blåsig. På internationella kvinnodagen den 8 mars uppmättes årets högsta byvind på 50,7 m/s i Stekenjokk som den 18 noterade årets högsta medelvind på 43,2 m/s då ett lågtryck passerade norr om Skandinavien.

April bjöd på både nya rekord för månadsmedeltemperatur och lite nederbörd i Götaland. Bland annat i Kristianstad i östra Skåne samt Ölands norra udde, som båda har mycket långa mätserier, lyckades både sätta nytt aprilrekord för högsta månadsmedeltemperatur som lägsta månadsnederbörd. För landet som helhet var detta den näst varmaste aprilmånaden som observerats på 165 år. Endast 2011 var varmare. I samband med varmt väder den 11-19 april anlände den meteorologiska sommaren. Bland stationer med mer än 100-åriga mätserier till vilka Uppsala, Göteborg och Ulricehamn hör, blev det en tangering av allra tidigaste ankomstdatum för sommaren. I samband med ett djupt lågtryck på väg österut över Nordnorge noterades ett nytt svenskt aprilrekord för högsta medelvind i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen den 3 april. Som mest blåste det då 41,6 m/s i medelvinden. Det tidigare nationella aprilrekordet för högsta medelvind på 41,4 m/s var från 2007 uppmätt vid just Stekenjokk.

Under maj blev det nederbördsrikt i både södra Götaland och delar av mellersta Norrland. Storlien-Storvallen hade sin nederbördsrikaste majmånad sedan 1995. I resten av landet fortsatt torrt men inte lika torrt som under mars och april. Temperaturmässigt var månaden rätt normal i hela landet.

För våren som helhet blev det en varm och torr historia, därtill blåsig i större delen av landet. För sju stationer med mer än 100-åriga mätserier var detta den allra varmaste vår som observerats, däribland Delsbo i Hälsingland samt i Dalarna Malung och Särna. Nederbördsmässigt var våren torr eller mycket torr i Götaland, Svealand och östra Norrland. Tre stationer, Gotska Sandön på Gotland, Landsort i Södermanland och Ljungby i Småland, alla tre med drygt 140 års nederbördsmätningar noterade samtliga en rekordtorr vår.

Sommaren 2025 - Långvarig värmebölja i norr under juli

Sommaren 2025 blev varm i hela landet, till stor del beroende på en mycket varm juli över främst norra Norrland. I Jokkmokk (startår 1860) i Lappland var juli rekordvarm. Den 24 juli uppmätte Skellefteå i Västerbotten årets högsta temperatur på 33,6°. I samband med den långa värmeperioden i norr noterades lokalt temperaturrekord. Storlien-Storvallen i Jämtland uppmätte för åttonde gången, måhända kanske ett rekord i sig, sitt absoluta värmerekord på 30,0° medan Luleå i Norrbotten tangerade sitt julirekord på 32,1° från 2003.

Tropiska dygn var legio under den långa värmeperioden i juli. Rödkallen vid yttersta delen av Norrbottens skärgård hade 10 dygn i rad mellan den 21-31 juli vilket för Norrlands del är en extremt lång period. Ljummast var det den 24 juli då temperaturen inte sjönk lägre än 22,9° vilket är det näst högsta värdet som observerats i Norrland.

Juni däremot bjöd på ganska skralt väder även om midsommarhelgen bjöd på mestadels högtrycksbetonat väder i en stor del av landet. Månaden var blåsig i söder och för Götalands del den blåsigaste juni sedan 2017. Temperaturmässigt var det förhållandevis normala temperaturer i hela landet.

Augusti levererade en mycket varm inledning följt av variabelt väder. På månadens första dag noterades nya augustirekord i Överkalix-Svartbyn (startår 1962) och Pajala (startår 1940). Ett tropiskt dygn blev det även den 1-2 augusti. I samband med svalare luft anlände den meteorologiska hösten till högfjällsstationen Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen den 5 augusti. Värmen återkom sedan kortvarigt i söder den 14-15 augusti med temperaturer på över 30° i östra Götaland. Oskarshamn (startår 1938) i Småland hade då 33,2° som högst vilket för Oskarshamns del var ett tangerat augustirekord. Lund hade två tropiska dygn den 14-15 augusti medan Malmö (Skåne), Malmö-Sturup (Skåne) samt Mästerby (Gotland) observerade ett tropiskt dygn den 15 augusti.

Kyligt väder i slutet av augusti gjorde att Halmstad (startår 1859) den 26 augusti noterade ett nytt köldrekord för månaden med som lägst 1,9°. Det gamla augustirekordet på 2,0° var från 1885.

Antalet heta dygn där temperaturen nådde över 30° i år var lokalt ovanligt stort i mellersta och norra Norrland. För en handfull stationer var det fråga om rekordmånga 30°-dagar. Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen hade 10 stycken vilket med råge överträffade det tidigare rekordet på 4 stycken från 2014. Nytt rekord blev det även i Gunnarn/Stensele i Lappland samt en tangering i Junsele i Ångermanland.

Hösten 2025 - Inleddes med sensommarvärme och rikliga regn

Den kalendariska hösten inleddes med sensommarvärme på många håll i landet med som högst 27,3° i Oskarshamn i östra Småland den 4 september. I större delen av Lappland samt lokalt i Norrbotten, Ångermanland och östra Jämtland var månaden rekordvarm, exempelvis i Kiruna och Luleå.

Månaden var ostadig fram till kring höstdagjämningen den 22 september. Den 6-7 september föll lokalt extremt stora regnmängder över främst Västernorrland. Lokalt föll över 100 mm regn på ett dygn. Myckelgensjö i Ångermanland erhöll hela 140,0 mm medan Kramfors, också i Ångermanland, uppmätte 123,5 mm den 6:e september vilket blev årets största dygnsnederbördsmängder. Avslutningen av september bjöd på torrare och stabilare väder.

Oktober blev inte riktigt lika varm men ändå med temperaturöverskott i praktiskt taget hela landet. Årets enda höststorm, namngiven Amy, drog den 4 oktober in över landet. Fyra stationer längs västkusten rapporterade då storm i medelvind och två stationer orkanbyar.

Den 9 oktober gjorde den meteorologiska vintern entré i Stekenjokk i Lapplandsfjällen. Någon formell brittsommar blev det inte i år. Götaland får nog ändå sägas ha haft en sen ”minibrittsommar” den 11 oktober då temperaturen lokalt nådde över 18° vid fem stationer. Varmast var det i Vänersborg i Västergötland med 18,8°. Den 17-20 bjöd på kallt väder i främst södra Sverige följt av odramatiskt väder under återstoden av månaden. Även om oktober relativt sett inte var lika varm som september var den i gengäld, relativt sett, torrare i större delen av landet

Första delen av november rådde milt eller mycket milt väder i främst södra Sverige. Den 5 november noterade åtta stationer där mätningar med minimitermometer pågått i mer än 100 år nya novemberrekord för högsta minimitemperatur. Bland dessa hörde Uppsala, Västerås och Malung medan Stockholm tangerade sitt rekord. I Gävle i Gästrikland slogs det norrländska rekordet medan Svanberga i Uppland tangerade Svealandsrekordet på 11,6° från 2014. Dagen därpå, den 6 november, överträffade Stockholm sitt gamla rekord. I Halland noterades två novemberrekord för högsta maximitemperatur. Halmstad (startår 1859) tangerade sitt på 16,0° från 2020. Varberg lyckades däremot med 14,8° överträffa sitt gamla novemberrekord på 14,4° från 2020.

Den meteorologiska sommaren lyckades hänga med till den 13 november då Ölands södra udde och Utklippan till slut fick meteorologisk höst. Kall luft strömmade samma dag söderut och Kung Bore tog därefter ett fast grepp om landet och nästan hela landet fick då meteorologisk vinter. Den 20-21 november drabbades södra Sverige av ett snöoväder som gav ett par decimeter snö på sina håll i Götaland. Samtidigt var det bister kyla i norra Norrland med under -30° på sina håll. Det kalla vintervädret stod sig sedan drygt en vecka innan mildluften kom tillbaka och smälte undan snön i söder. Sammantaget en normal eller mild månad i landets södra halva men kall i den norra halvan.

December 2025 - Övervägande mild julmånad med Johannes avslutade väderåret

Mildvädret som avslutade november höll i sig december i södra och mellersta Sverige. Periodvis var det mycket milt med temperaturer på lokalt över 10 grader i Götaland, som högst 11,8° i Kalmar i östra Småland på Nobeldagen den 10 december. Mildvädret i söder bestod hela vägen fram till julveckan då det efterhand blev tillfälligt kallare.

Längst i norr var temperaturbilden lite mer varierad med vissa inslag av kallt vinterväder, exempelvis den 1-2 samt den 12-13 då Nikkaluokta noterade nytt säsongslägsta med -33,7° den 12 december. Längst i norr bjöd lucianatten på sträng kyla med under -30° på sina håll, som lägst -33,6° i Naimakka. Därefter steg temperaturen kraftigt med mer än 20 grader på sina håll under dagen och kvällen.

Små mängder nysnö dan före dopparedagen den 23 december räddade den vita julen över delar av mellersta Götaland upp till södra Norrland. Under julhelgen den 25-26 drog mycket mild luft in över Norrland med som högst 10,6° i Hudiksvall i Hälsingland.

Den 27 december drog stormen Johannes in över Norrland och nordöstra Svealand. Som mest blåste det då 39,6 m/s i medelvinden och 47,1 m/s i byarna uppe vid Stekenjokk i Lapplandsfjällen. Bland kuststationerna stod Örskär i Norduppland för den högsta medelvinden på 29,9 m/s medan Söderarm (Uppland) uppmätte 40,2 m/s i byarna. Åtta stationer noterade nya byvindsrekord, däribland Gävle där den berömda julbocken blåste ner. Minst tre människor omkom och drygt 40000 hushåll blev strömlösa i spåren av Johannes.

Temperaturmässigt blev december mild eller mycket mild i så gott som hela landet. I Malung och Särna i Dalarna blev den till och med rekordmild.

Julmånaden december var nederbördsrik på många håll i Norrland. Södra Götaland fick däremot torrt eller mycket torrt väder. Månadens största dygnsmängd på 50,7 mm uppmättes i Nora-Östanö i Ångermanland på Finlands nationaldag den 6 december.