Vintern 2025 - Mild vinter i hela Sverige

Temperatur - Mild eller mycket mild vinter

Hela landet fick en vinter med temperaturöverskott, relativt 1991-2020. I allmänhet var temperaturavvikelsen 0,5-2 grader över normalvärdet. Största överskottet hade Nikkaluokta (startår 1950) i norra Lapplandsfjällen med omkring fyra grader från normalvärdet. Där fick man sin näst mildaste vinter efter vintern 1991/1992.

I mer vindskyddad terräng i nordvästra Dalarna, exempelvis Särna (427 möh) och Älvdalen (252 möh), var det däremot ganska normal vintermedeltemperatur relativt 1991-2020. Den betydligt mer högt belägna och relativt närliggande stationen Idre fjäll (866 möh) hade däremot ett tydligt temperaturöverskott på drygt en grad över referensvärdet för 1991-2020.

För att finna en mildare vinter räcker det i allmänhet med att gå tillbaka till den extremt milda vintern 2020. Utöver Nikkaluokta finns ytterligare ett undantag, nämligen Naimakka allra längst i norr. Där får man gå tillbaka till 2017 för att finna en mildare vinter.

Högsta och lägsta temperaturen inom två dygn

Vinterns högsta och lägsta temperatur uppmättes inom loppet av två dagar i december. Karlshamn i Blekinge hade 12,3° den 16 december. Två dagar senare, den 18 december, uppmätte Naimakka i nordligaste Lappland -38,1°.

Både december och januari bjöd i huvudsak på milt väder i nästan hela landet. I Falsterbo (startår 1880) i Skåne var perioden december-januari den fjärde mildaste efter 2007, 1975 och 2020. En inte fullt lika mild februari i söder bidrog till att vintern som helhet i Falsterbo till slut blev den tangerat nionde mildaste där.

Jämförelse med tidigare vintrar i Sverige och globalt

Nederbörd - Torrt längs kusten i sydost

Ett par tillfällen med kraftig nederbörd förekom under vintern då det lokalt uppmättes rekordstora dygnsnederbördsmängder för respektive månad. Exempelvis bjöd nyårsafton på ett dygnsrekord för december då Hjo (startår 1964) i Västergötland uppmätte 19,2 mm. Även den 23 januari bjöd på ett dygnsrekord för januari då Karlstad (startår 1858) i Värmland, uppmätte 30,1 mm. En månad senare, den 24 februari, noterades ett dygnsrekord för februari då Lysekil (startår 1972) i Bohuslän uppmätte 29,8 mm. Största dygnsnederbördsmängden under vintern uppmättes den 6 januari i Bäckefors i Dalsland med 48,0 mm.

Sammantaget var det på många håll i landet förhållandevis normal nederbörd relativt 1991-2020. Lokalt i landet var det dock att betrakta som en nederbördsrik vinter. Exempelvis fick Borlänge i Dalarna runt 150% av normal vinternederbörd.

Norrbotten, Öland samt Götalandskusten från Lommabukten i Skåne till Oskarshamn i Småland fick en torr vinter. Ute på Hanö i Blekinge skärgård får man gå tillbaka till 1997 för att finna en torrare vinter. Malmö i Skåne och Ölands södra udde hade båda sin torraste vinter sedan 2003.

Vind - Blåsigt under december-januari

December och januari präglades båda av lågtryckstrafik vilket bäddade för två blåsiga månader, särskilt i norra Norrland. I samband med ett stormlågtryck över främst mellersta Norrland den 17-18 januari uppmättes vinterns högsta medelvind och byvind.

Stora Sjöfallet i Lappland noterade då som första låglandsstation i fjällen en medelvind på över 40 m/s. Som mest blåste det 41,7 m/s där på morgonen den 18:e. Längre norrut i Lappland stod högfjällsstationen Tarfala samma dag för vinterns högsta byvind på 50,4 m/s. För fem stationer i Norrland var det fråga om absoluta byvindsrekord.

Utanför fjällvärlden uppmättes den högsta medel- och byvinden ute på Väderöarna i Bohuslän den 7:e januari. Medelvinden var då som högst 27,1 m/s och byvinden som högst 32,6 m/s.

Februari präglades till stor del av högtryck. Några tillfällen med blåsigt väder förekom ändå under månaden och då huvudsakligen i landets nordligaste delar. Exempelvis den 7 och 11 februari då Tarfala som mest mätte 44,0 m/s respektive 43,4 m/s i byarna.

Snö - Snöfattigt i Götaland i december och februari

Den kalendariska vinterns största uppmätta snödjup blev 164 cm vid den manuella snödjupsstationen i Katterjåkk den 13:e januari. Både december och februari var mycket snöfattiga i Götaland och ingen station nådde då över 10 cm snödjup. Början av januari bjöd i allmänhet på de största snödjupen för landets sydligaste landsände. Krakstad i nordligaste Dalsland uppmätte 47 cm på morgonen den 7:e januari. Praktiskt taget hela landet hade då varit snötäckt den 4-6 januari.

Soltimmar - Borlänge soligast denna vinter

Vntern som helhet bjöd på lite mindre sol än normalt (avser 1991-2020) i södra Götaland. Mer sol än normalt var det däremot i västra Svealand samt Jämtland. Flest antal soltimmar bland våra solstationer registrerades i Borlänge i Dalarna. Där lyste solen sammanlagt 203 timmar denna vinter. Borlänge var även den enda station som hade mer än 200 soltimmar. Nordkoster i Bohuslän kom som tvåa in på 198 soltimmar medan bronsplatsen gick till Karlstad i Värmland som hade 193 soltimmar.

Åska - Åskfri februarimånad

Vintertid är tillfällena med åska och blixturladdningar få. Så var även fallet denna vinter. Flest urladdningar, 17 stycken, registrerades den 3 januari. Dessa detekterades i Skåne, sydligaste Halland, sydvästligaste Småland, på sydöstra Gotland samt mellan Ulricehamn och Falköping i Västergötland. Den 16 december registrerades sammanlagt 7 blixturladdningar norr och nordost om Vättern samt väster om Nyköping i södra Södermanland. Februari bjöd inte på en enda urladdning. Senaste en hel kalendermånad var helt åskfri var mars 2022.

December - Mild julmånad

Väderåret 2024 avslutades med en julmånad som sammantaget blev 0-2 grader mildare än normalt i stort sett i hela landet. I norr var månaden även blåsig.

I samband med mycket milt väder i södra Sverige uppmättes inte bara vinterns högsta temperatur på 12,3° den 16:e december utan även nytt decemberrekord för Ölands södra udde (startår 1937).

Samtidigt som mycket milt väder rådde i Götaland den 18:e december var det mycket kallt längst upp i norr. Naimakka i nordligaste Lappland hade då vinterns lägsta temperatur på -38,1° runt klockan 18 på kvällen.

Samma dag som detta skedde, den 18:e, låg ett omfattande nederbördsområde över mellersta Norrland med stora mängder. Lokalt var det fråga om nya decemberrekord för största dygnsnederbördsmängd för stationer med medellånga mätserier. Exempelvis i Rossön (startår 1972) i Ångermanland där det föll 26,2 mm samt Blaiken (startår 1964) i Lappland som fick 18,8 mm.

Julhelgen blev grön söder om Mälardalen där det även var ont om snö under hela december månad. Nyårsafton blev en kall eller mycket kall dag i Dalafjällen samt Härjedalen. Däremot var det milt längst i norr och längst i söder. I söder drog ett omfattande nederbördsområde in över Götaland under nyårsaftonens morgon och spred sig sedan norrut. I Svealand och norrut föll nederbörden mest som snö. Borås i Västergötland fick 39,6 mm. I västgötska Hjo (startår 1964) beläget vid Vätterns västra strand föll 19,2 mm i smält form vilket innebar nytt dygnsnederbördsrekord i december för stationen.

Januari - Milt väder dominerade

Årets första månad blev mild i större delen av Sverige. Längst i norr mot gränsen till Finland var månaden dock lite kallare än normalt jämfört med normalperioden 1991-2020.

Nyårsdagen inleddes med ett lågtryck som gav snöoväder över södra Sverige. Lokalt föll rekordstora dygnsnederbördsmängder för januari, exempelvis i Växjö i Småland (startår 1858) och Falköping (startår 1951) i Västergötland. På baksidan av lågtrycket fördes kall luft ner över hela landet. De tio lägsta temperaturerna under månaden uppmättes alla under trettonhelgen. Kallast var det på trettondagen den 6:e januari då Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen rapporterade -36,2°. Samma dag drog ovädret Floriane in från sydväst och gav stora nederbördsmängder i nordvästra Götaland och sydvästra Svealand. Värmland noterade ett nytt landskapsrekord för största dygnsnederbördsmängd i januari.

Lagom till tjugondedag Knut den 13:e vräkte mild luft sig in över landet. Framför allt var det i Norrland som det blev extremt milt, främst den 16-17 januari. Den 16:e slog Skagsudde (startår 1964) i Ångermanland sitt gamla januarirekord. Dagen därpå, på kvällen den 17:e januari, uppmättes månadens officiellt högsta temperatur på 11,0° vid Brämön och Sundsvall-Timrå flygplats, båda i Medelpad. Medan Härnösand (startår 1858) i Ångermanland slog sitt gamla januarirekord tangerade Sundsvall sitt från 2020 och 1992. Båda värdena bokfördes dock på den 18:e januari då temperaturdygnet räknas från klockan 19 till 19.

Det för årstiden mycket milda vädret avslutades sedan med att ett stormlågtryck drog in över främst mellersta Norrland den 17-18 januari. Stormbyar uppmättes då även utanför fjällkedjan och lokalt var det snudd på orkanbyar. Föllinge i Jämtland uppmätte 32,0 m/s i byarna. Allra mest blåste det dock i Lapplandsfjällen med som mest 41,7 m/s i medelvinden vid Stora Sjöfallet medan Tarfala hade 50,4 m/s i byarna. För fem stationer, däribland Stora Sjöfallet, var det fråga om nya absoluta byvindsrekord.

Från den 20:e och månaden ut dominerade det milda vädret i södra och mellersta Sverige. I norra Norrland blev det däremot i allmänhet några kalla dygn den 20-24 samt den 29 januari.

Februari - Högtrycksbetonad till två tredjedelar

Den avslutande vintermånaden februari bjöd länge på torrt högtrycksväder innan en väderomläggning till milt och ostadigt väder skedde den 20 februari. Det torra och högtrycksbetonade vädret i kombination med en mild avslutning gav ringa eller ingen snö i söder. Ingen station i Götaland hade under månaden mer än 10 cm snödjup. Vårgårda i Västergötland var närmast med 9 cm den 3 februari.

I den östra delen av Götaland och Svealand var det lokalt fråga om en av de allra torraste februarimånaderna som observerats, bland annat för Harstena (startår 1942) i Östergötlands skärgård, Svenska Högarna (startår 1879) i Uppland samt Målilla (startår 1946) i Småland.

Bortsett från två kalla dygn den 3-4 februari var det allmänt milt eller mycket milt väder i norra Norrland. Den 6-7 februari strömmade mycket mild luft norr om ett mäktigt högtryck över Nordsjön. I norra Norrland sattes nya februarirekord den 7:e i Naimakka (startår 1944), Karesuando (startår 1879) och Katterjåkk/Riksgränsen (startår 1904). Under dagen den 7:e steg lufttrycket i östra Svealand lokalt över 1050 hPa. Ute vid Ärna flygplats i Uppsala där lufttrycksmätningar finns från 1944 och framåt tangerades februarirekordet på 1050,2 hPa från 1994. I Uppland hade Svenska Högarna och Stockholm bägge sina näst högsta uppmätta lufttryck i februari efter 1994. Digitaliserade lufttrycksmätningar finns från 1949 vid Svenska Högarna och 1961 i Stockholm.

Strax före månadens mitt blev det sedan kallare i hela Sverige vilket gjorde att den meteorologiska vintern lyckades etablera sig över i princip hela landet. Endast ute vid Utklippan i Blekinge skärgård uteblev den meteorologiska vintern helt. Den 15 februari är tidigaste datum som den meteorologiska våren kan anlända enligt SMHIs definition. I år skedde det den 17 februari då Utklippan i Blekinge, Måseskär i Bohuslän och Vinga i Västergötland var först ut i landet att få vår.

Från den 21:a februari slog vädret om rejält och det blev milt eller mycket milt väder i hela landet samt lågtrycksbetonat. Månadens högsta temperatur på 11,0° uppmättes den 24:e i Lund i Skåne. Den milda och ostadiga vädertypen bestod månaden ut. Därigenom kunde den meteorologiska våren etablera sig över Götaland, östra Svealand samt delar av västra Svealand och lokalt även i sydöstra Norrland.