Sjukdomen Covid-19 förorsakas av coronaviruset SARS-CoV-2, som överförs bland annat genom små droppar i utandningsluften. Aerosoler kan transportera viruset SARS-CoV-2 på medellångt avstånd. I en otillräckligt ventilerad inomhusmiljö kan det leda till en förhöjd infektionsrisk som ökar med viruskoncentration i luften och med exponeringstiden.
För att kunna skapa en säkrare inomhusmiljö behövs en fördjupad förståelse av hur olika ventilationsåtgärder påverkar koncentration av smittämnen i luften och hur infektionsrisken påverkas av exponeringstiden hos mottagliga individer i olika inomhusmiljöer och arbetssituationer, såsom kontorslandskap, undervisningslokaler, kollektivtrafik eller restauranger.
I det här projektet etablerar SMHI och Göteborgs universitet ett samarbete mellan experimentell medicinsk forskning och luftkvalitetsmodellering för att skapa en bättre helhetsbild av små partiklar som en möjlig smittväg. Forskarna kommer att genomföra mätningar på friska såväl som smittade individer vid olika andningsprocedurer, tal eller hosta, och använda dessa emissionsmätningar som indata i en inomhus-aerosolspridningsmodell. De ska undersöka olika inomhusmiljöer, arbetssituationer, och ventilationsåtgärder för att få en fördjupad förståelse av effektiviteten av olika åtgärder för att minska infektionsrisken inomhus.
Projektet pågår 2022-2023 och finansieras av forskningsrådet Formas.
Projektledare: Michael Kahnert, SMHIs meteorologiska forskning
Projektdeltagare: Johan Westin och Lars-Magnus Andersson, Göteborgs universitet, Institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Anna-Carin Olin, GU, Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Institutionen för medicin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset