Sjukdomar så som Covid-19, influensa m.m. förorsakas av virus, som överförs bland annat genom små droppar i utandningsluften. Aerosoler kan transportera virus på medellångt avstånd. I en otillräckligt ventilerad inomhusmiljö kan det leda till en förhöjd infektionsrisk som ökar med viruskoncentration i luften och med exponeringstiden.
Detta väcker en rad frågor om åtgärder för att kontrollera spridning inomhus. Vi utför en jämförande studie med hjälp av en aerodynamisk beräkningsmodell, där vi simulerar fyra olika inomhusmiljöer som vi möter under en typisk arbetsdag, nämligen (a) kollektivtrafik, (b) en delad kontorsyta, (c) ett mötesrum, och (d) en lunchrestaurang. För varje miljö modellerar vi aerosolöverföring och avsättning på luftvägsepitel, för olika andningsmanövrar, emissions- och ventilationsscenarier.
Jämförelse av resultaten visar att variationer i utsläpp är den primära orsaken till variationer i aerosolkoncentration, deposition och infektionsrisker. Vidare har rumsvolymen, exponeringstiden och antalet personer i ett rum stor inverkan på infektionsrisken, medan effekten av ventilation är måttlig. Detta tyder på att det skulle vara möjligt att utforma säkrare arbetsmiljöer genom att minimera antalet personer i kontorsutrymmen, samtidigt som man prioriterar tilldelningen av tillgängligt utrymme till rum med lång exponeringstid, såsom mötesrum och kontor, snarare än till lobbyn och korridorer.
Projektet pågår 2022-2023 och finansieras av forskningsrådet Formas.
Projektledare: Michael Kahnert, SMHIs meteorologiska forskning
Projektdeltagare: Johan Westin och Lars-Magnus Andersson, Göteborgs universitet, Institutionen för biomedicin, avdelningen för infektionssjukdomar
Anna-Carin Olin, GU, Arbets- och miljömedicin, Avdelningen för Samhällsmedicin och Folkhälsa, Institutionen för medicin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset