FutureGS

Hur snabbt kommer AMOC och därmed Golfströmmen att minska i framtiden, hur stor är risken för en snabb minskning och vad får det för konsekvenser för det europeiska klimatet? I projektet FutureGS kommer de frågorna att besvaras.

Golfströmmen är en del av ett stort havsströmsystem som heter "Atlantic Meridional Overturning Circulation" (AMOC). AMOC transporterar stora mängder värme från tropikerna norrut. Nya resultat tyder på att den pågående uppvärmningen försvagar AMOC. En plötslig minskning av AMOC skulle ha dramatiska effekter på klimatet i Europa. Alla klimatmodeller simulerar en AMOC-nedgång under 2000-talet, men nedgångens amplitud varierar kraftigt mellan olika modeller, vilket kritiskt begränsar robustheten i framtida klimatprognoser för Europa. Otillräcklig rumslig upplösning i modellerna för att på ett adekvat sätt representera de komplexa processerna som styr AMOC har identifierats som huvudorsaken till osäkerheten om den framtida AMOC-utvecklingen.

Här kommer vi att använda en ny global klimatmodell med hög upplösning och utföra banbrytande framtidsprognoser med oöverträffad noggrannhet fram till år 2100 för att undersöka hur snabbt AMOC kommer att minska i framtiden och därmed ge mer tillförlitliga framtida prognoser för Europa. Vi kommer också att använda högupplösta simuleringar av den sista mellanistiden (Last Interglacial), som var den senaste gången att världen var 2 ˚C varmare och en 2˚C framtida värld samt utföra dedikerade känslighetsstudier för att studera AMOC: s stabilitet i en varmare värld. Tillsammans med intressenter från olika samhällssektorer kommer vi att analysera och tolka resultaten från vår analys och konsekvenserna för miljön, samhället, ekonomin och hälsan.

Projektmål

FutureGS syftar till att svara på frågorna, hur snabbt kommer AMOC och därmed Golfströmmen att minska i framtiden, hur stor är risken för en snabb minskning och vad skulle det få för konsekvenser för det europeiska klimatet?

Specifika mål:

  • Analysera den framtida förändringen av AMOC, inklusive risken för en snabb minskning.
  • Undersöka hur havskonvektion i de olika nordatlantiska bassängerna tvingas fram och bidra till styrkan i AMOC.
  • Undersök om den sista interglaciala kan fungera som en analog för utvecklingen av AMOC och dess effekter i framtiden.
  • Utvärdera föreslagna fingeravtryck av AMOC-förändringar över en rad olika tidsramar och under olika tvingande scenarier i de sista interglaciala, förindustriella och i 2 °C framtida simuleringarna.
  • Ge mer tillförlitlig information om framtida klimatförändringar och dess ytterligheter i Europa och Sverige genom en mer tillförlitlig simulering av AMOC i den högupplösta simuleringar.
  • Ge denna information till intressenter från olika samhällssektorer och diskutera potentiella konsekvenser för deras respektive sektor.

Arbetet hittills

Sedan projektstart i januari har vi utfört en lång förindustriell simulering (350 år) och en historiska simulationer (1850-2014) och vi fortsätter nu med framtidssimuleringar, och nu går projektet går nu också in i ett nytt stadie av analysstudier. Diagrammen nedanför visar AMOC/ index för golfströmmen och Arktis havsis i vår historiska simulering med den högupplösta EC-Earth versionen och jämför modellen med observationer. Både AMOC och havsisen visar en tydlig minskning efter 1995 och minskningen sker ungefär samtidigt som i observationer. Mer analys behövs dock för att förstå om det är samma processer i modellen och i verkligheten som driver förändringar i AMOC och havsisen.

Grafer som visar resultatet av de simuleringar som gjorts hittills i projektet.
Vänster: Årligt medelvärde av AMOC vid 26 ˚N i en historisk simulering med den högupplösta versionen av globalmodellen EC-Earth (svart) och observationer vid 26 ˚N (röd, RAPID havsobservationer). Höger: Isarean i Arktis i september i EC-Earth modellen (svart), i en havsis rekonstruktion (blå, Walsh et al. 2019) och i satellitdata (röd, OSI-SAF).

Projektdeltagare

Projektperiod

FutureGS pågår från januari 2022 till december 2024.

Finansiär 

FutureGS är finansierat av FORMAS.