Framtida vattenstånd längs kusten

Hur medelvattenståndet i Sverige förändras över längre tid bestäms huvudsakligen av världshavens vattenstånd och den pågående landhöjningen. Stigande hav påverkar de svenska kusterna i mycket olika grad, främst eftersom landhöjningens hastighet varierar på olika platser.

Medelvattenståndet är den nivå som avgör var strandlinjen normalt ligger och som höga och låga vattenstånd varierar kring. Det globala medelvattenståndet har stigit under det senaste århundradet och takten på stigningen har ökat när klimatet värmts upp. De främsta orsakerna till att havsnivån stiger är dels att vatten utvidgar sig och tar mera plats när det värms upp (så kallad termisk expansion) och dels att färskvatten tillförs havet när glaciärer i bergsområden och inlandsisar smälter. Längs Sveriges kust förändras medelvattenståndet på olika sätt, bland annat beroende på att landhöjningen kompenserar för havsnivåhöjningen i olika utsträckning på olika platser.

Regionala variationer i havsnivåhöjning

Höjningen av det globala medelvattenståndet får olika effekter på olika havsområden. Regionala variationer i havsnivåhöjning uppkommer eftersom förändringarna i klimatet ger olika påverkan på olika platser. Den termiska expansionen kan bli olika stor på olika platser eftersom temperaturen inte stiger lika mycket överallt. Detta gör att cirkulation och storskaliga strömningsmönster i haven kan förändras när vattnet strävar efter att uppnå jämvikt. När ismassor på Grönland och Antarktis smälter förändras isarnas gravitationskraft, och vattenståndet sjunker då i området kring den smälta isen, trots att det totalt sett har blivit mer vatten i oceanerna när isen har smält. Vattenståndet stiger istället mer på andra platser längre ifrån dessa områden.

Eftersom Östersjön är ett innanhav påverkas vattenståndet där mer av väderrelaterade förändringar i nederbörd, avdunstning och tillrinning av färskvatten. Dels för att det helt enkelt blir mer eller mindre vatten i havet men även för att sötare vatten, precis som varmare vatten, tar mera plats. Dessutom förändras flödena till och från Östersjön genom de danska sunden när havsnivån stiger.

Landhöjning och vattenstånd

Både land och havsyta rör sig i förhållande till varandra men med olika hastighet. I Norra Kvarkenområdet är landhöjningen som störst, nästan 10 mm/år. I södra Sverige är landhöjningen nästan noll, under 1 mm/år i södra Skåne. Detta innebär att även om havsnivån skulle stiga med en likartad hastighet runt Sveriges kuster skulle den lokalt upplevda höjningen variera på grund av att landhöjningen har motsatt verkan mot havets stigning.

Havsnivåhöjningen längs Sveriges kust

Längs Sveriges kust har havsnivån stigit i ungefär samma takt som det globala genomsnittet. Detta gäller både med avseende på den totala höjningen sedan förra seklet och jämfört med den högre takt som den globala medelnivån har stigit med under senare år.

Det framtida medelvattenståndet längs Sveriges kust påverkas i stor utsträckning av landhöjningen och i viss utsträckning av andra regionala variationer. När man vill uppskatta ett framtida medelvattenstånd vid en viss plats längs Sveriges kust bör man alltså utgå ifrån medelvattenståndet vid platsen under en referensperiod, lägga till en havsnivåhöjning där hänsyn är tagen till regionala variationer, och dra bort den platsspecifika landhöjningen.

Vattenstånd Smögen
Vattenståndet i Smögens hamn observeras i den grå betongbyggnaden till vänster. I det röda huset i mitten mäts absolut tyngdkraft, medan pelaren uppe till höger är en GPS-station för mätning av landhöjning, dessa båda sköts av Lantmäteriet. Foto Thomas Hammarklint Förstora Bild

Uppmätt havsnivåhöjning

För att kunna mäta hur mycket havsnivån stiger krävs instrument som mäter vattenståndet med stor noggrannhet. Dessutom behöver vattenståndet mätas över en så lång tid att en trend går att urskilja från den ganska stora variationen som förekommer mellan olika år. Just nu är havsnivåhöjningen en handfull millimeter per år och dessutom kompenserar landhöjningen för mer eller mindre av denna höjning. Av dessa anledningar är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att själv noggrannt kunna mäta upp hur mycket havsytan stiger vid exempelvis den egna bryggan.

SMHI har sammanställt havsnivåhöjningen i Sverige från 1886 till 2019 utifrån observationer från svenska mätstationer för havsnivåer. Eftersom även landhöjningen har uppmätts kan mätningarna korrigeras för detta och höjningen av enbart havsnivån sedan ett visst utgångsår beräknas.
 

Havsnivåhöjning
Nettohavsnivåhöjning i Sverige 1886-2019 utifrån medelvärden av totalt 14 mätstationer för havsvattenstånd belägna längs Sveriges kust. Figuren har tagits fram genom att dra bort landhöjningens effekt på vattenståndet lokalt. Den svarta linjen visar ett utjämnat förlopp. Förstora Bild

Havsnivåhöjningen i Sverige liknar den globala

Havsnivåhöjningen i Sverige liknar den globala, även om variationen mellan olika år är stor. Figuren ovan visar att vattenståndet längs Sveriges kuster har stigit med drygt 25 cm sedan 1886, motsvarande ungefär 2 mm/år. Liksom FN:s klimatpanel IPCC:s bedömning av den globala havsnivåhöjningen, visar SMHI:s egna mätningar på en accelererande havsnivåhöjning på senare år. Beräknat över exempelvis perioden 1993 till 2012 i figuren är stigningstakten cirka 2,5 mm/år. Detta innebär att man längs kusten i Skåne, där landhöjningen är liten, har kunnat uppleva att havet stigit. Men på andra platser där landhöjningen är större, som till exempel längs Bottniska vikens kust, uppfattas det som att havsnivån har sjunkit.

Havsnivån stiger allt snabbare

Även om olika analyser kan ge mindre skillnader är det fullständigt klarlagt att havsnivån stiger globalt. Olika studier av data från mätstationer för havsvattenstånd och höjddata från satelliter bekräftar också att stigningstakten har varit accelererande under senare år. Att stigningstakten ökar bedöms därför vara mycket sannolikt.

Sedan 1886 har alltså havsnivån längs Sveriges kust stigit omkring 25 centimeter. Det problem som vi står inför nu är att havet stiger allt snabbare. Vid exempelvis SMHI:s mätstation vid Klagshamn är landhöjningen 0,84 mm/år. På 100 år stiger alltså landmassan vid Klagshamn drygt 8 cm. Om havet under samma tidsperiod skulle stiga med drygt en meter är det förstås något som vi måste ta hänsyn till. En sådan höjning ligger i den övre delen av det sannolika intervallet för ett klimatscenario med fortsatt ökande utsläpp enligt IPCC:s senaste rapport från 2019. 
 

Vattenstånd Klagshamn
Redan nu har kan effekterna av ett stigande hav märkas i södra Sverige. Figuren visar årsmedelvärden för vattenståndet vid SMHI:s mätstation vid Klagshamn. Den röda linjen är en linjär regression som visar den upplevda havsnivåhöjningen under den tidsperiod som mätstationen har varit aktiv. Förstora Bild

Framtida havsnivåer i Sverige

Hur högt medelvattenståndet kommer bli i framtiden vid en viss plats längs Sveriges kust beror på många olika faktorer. Hur den globala havsnivån påverkar Sveriges hav styrs alltså av regionala variationer. Den lokala nivån i sin tur är starkt påverkad av hur snabbt landhöjningen fortgår på just den aktuella platsen.

Mänskligheten kan påverka hur snabbt och hur mycket havet stiger. Detta kan göras genom att begränsa mängden växthusgaser i atmosfären och därmed den globala uppvärmningen. Hur framtida politik kommer att utformas för att begränsa utsläppen är en stor osäkerhet i bedömningarna av framtida havsnivåer. För prognoser på kommunnivå av hur havet bedöms stiga fram till år 2100, se sidan Framtida medelvattenstånd.

Förutom den gradvisa höjningen av medelnivån som diskuterats här så förekommer även tillfälligt högt vattenstånd, högvattenhändelser, som medför kortvariga översvämningar. Dessa händelser kontrolleras av väder och vind, läs mer om detta på sidan Högvattenhändelser och extremnivåer.