Definitioner av våtmark

I allmänhet definieras våtmarker genom att hänvisa till karakteristiska egenskaper i hydrologi, vegetation, halter av salt och näringsämnen, jordarter och morfologi, samt även i förhållanden till förekomsten av speciell fauna såsom fågelarter. 

Bakgrund

Våtmarker har definierats på många olika sätt. Ingen definition eller systematik är nödvändigtvis rätt eller fel utan olika system kan ha olika syften och kompletterar varandra. I allmänhet definieras våtmarker genom att hänvisa till karakteristiska egenskaper i hydrologi, vegetation, halter av salt och näringsämnen, jordarter och landformsdrag (morfologi), samt även i förhållanden till förekomsten av speciell fauna såsom fågelarter. 

  1. Våtmarker kännetecknas av den övervägande närvaron och dynamiken av vatten, antingen vid ytan eller inom rotzonen.
  2. Våtmarker har ofta unika mark- eller sedimentförhållanden som skiljer sig från angränsande områden.
  3. Våtmarker gynnar vegetation som är speciellt anpassade för permanent eller säsongsvarierande blöta förhållanden. 
Foto av våtmark

Det stora antalet våtmarksdefinitioner som används globalt har ofta ett nationellt eller regionalt ursprung. Regionala och nationella våtmarksdefinitioner använder ofta lokala termer och definitioner vilket underlättar kommunikation mellan inhemska intressenter. Däremot medför skillnader mellan lokala termer och definitioner svårigheter vid vetenskapliga jämförelser och våtmarkshantering på internationell nivå.

Ramsarkonventionen

Ramsarkonventionen (uppkallad efter staden Ramsar i Iran, där konventionen undertecknades 1971) för skyddandet av våtmarker av internationell betydelse, har en bred våtmarksdefinition. Ramsar-typologin är ett exempel på en standardiserad men enkel förteckning över olika våtmarkstyper som används för att beskriva och skydda våtmarker för internationella ändamål. Våtmarksdefinitionen är mycket bred och slår samman en rad olika ekosystem.

Definitionen beskriver våtmarker som “areas of marsh, fen, peatland or water, whether natural or artificial, permanent or temporary, with water that is static or flowing, fresh, brackish or salt, including areas of marine water the depth of which at low tide does not exceed six metres”. 

Ramsarkonventionens lista över våtmarker av internationell betydelse omfattar även ”riparian and coastal zones adjacent to the wetlands, and islands or bodies of marine water deeper than six metres at low tide lying within the wetlands”.

Därutöver inkluderar även den internationella definitionen “human-made wetlands such as fish and shrimp ponds, farm ponds, irrigated agricultural land, salt pans, reservoirs, gravel pits, sewage farms and canals.”

Ramsarkonventionens våtmarksklassificering inkluderar 42 våtmarkstyper vilka delas in i tre våtmarksserier: Marine and Coastal wetlands, Inland wetlands, och Human-made wetlands (Tabell 1; Ramsar Convention Secretariat, 2010). Globalt och inom internationella organisationer (som t ex FAO) används Ramsarkonventionens definition för våtmarker. 

Tabell 1: Ramsarkonventionens tre våtmarksserier samt beskrivna våtmarkstyper associerade med den svenska våtmarksinventeringen (VMI). VMI har inte definierat anlagda våtmarker (”manmade wetlands”).

Sveriges våtmarksdefinition

Ramsarkonventionens våtmarksdefinition bedöms inte lämpa sig för svensk våtmarksklassificering då definitionen även inkluderar öppna sjöar och hav, vilka bättre klassificeras som limniska respektive marina system. Sveriges definition av naturliga våtmarker enligt våtmarksinventeringen (VMI) har fått en bred acceptans i svensk naturvårds- och miljöarbete och används bl a av SLUs Artdatabank (www.artdatabanken.se/arter-och-natur/naturtyper/vatmarker/).

VMIs våtmarksdefinition lyder ”Våtmarker är sådan mark där vatten under en stor del av året finns nära under, i eller över markytan, samt vegetationstäckta vattenområden. Minst 50 % av vegetationen bör vara hydrofil, dvs fuktighetsälskande, för att man skall kunna kalla ett område för våtmark. Ett undantag är tidvis torrlagda bottenområden i sjöar, hav och vattendrag. De räknas som våtmarker trots att de saknar vegetation”.

Tabell 2: Sveriges våtmarksindelning enligt våtmarksinventeringen (VMI). Tabellen visar indelningen av naturliga våtmarker i våtmarksserie och våtmarksklasser samt den engelska översättningen på de svenska definitionerna.  

Tabell 3: Vanligt förekommande våtmarkstyper på engelska och svenska, samt våtmarkstypernas definition. 

Tabell över våtmarkstyper i Sverige
* Inkluderar både våtmarker enligt VMIs definition och marker som endast ibland översvämmas ** Dynvåtmarker finns inte med som våtmarkstyp i VMI, utan de enskilda våtmarkerna mellan dynerna klassas till den typ de är enligt VMI Förstora Bild