Hoppa till sidans innehåll
Sök

Huvudinnehåll

Klimatgloben

Med klimatgloben kan du följa klimatläget månad för månad, eller utforska hur ett framtida klimat påverkas av olika utsläppsscenarier.

Tidigare månader
Framtida förändring

Tidigare månader

Utforska lufttemperatur, havstemperatur och nederbörd för den senaste månaden eller annan vald månad.

Datakälla: ERA5, Copernicus Climate Change Service Länk till annan webbplats.

Kartorna visar ett beräknat medelvärde för en vald månad och en vald variabel. Variablerna är lufttemperatur (på två meters höjd), havstemperatur (på 10 meters djup) och nederbörd (den totala mängden vatten som faller till markytan, till exempel regn och snö). Variablerna kan antingen visas som avvikelsevärde (hur månaden skiljer sig från medelvärdet för samma månad under normalperioden 1991–2020) eller som absolutvärde (det faktiska beräknade värdet).

Denna applikation använder den senaste tillgängliga normalperioden (1991–2020) som referens. Normalperioder är 30-årsperioder som gör det möjligt att jämföra klimatet mellan olika platser och studera hur klimatet förändras på en plats. Normalvärden beskriver det genomsnittliga klimatet på en viss plats under en normalperiod.

Här kan du läsa mer om normalperioder.

Applikationen visar ERA5-data från EU:s klimattjänst Copernicus Climate Change Services Länk till annan webbplats..

Mer om den här datakällan och beräkningar:

SMHI har andra tjänster som visar motsvarande information för Sverige specifikt och då med lokala mätningar, högre upplösning och olika referensperioder. Informationen i SMHIs nationella tjänster är mer detaljerad än denna globala applikation:

Klimatindikatorer — SMHI

Månadens väder och vatten i Sverige — SMHI

Framtida temperaturförändring

Hur klimatförändringen utvecklas beror på hur väl världen begränsar växthusgasutsläppen. Det beror i sin tur på samhällsutvecklingen – inom teknik, ekonomi, globalt samarbete, konflikter, livsstil, utbildning och befolkningstillväxt.

Välj ett utsläppsscenario (utveckling av utsläppskurvan) för att se hur temperatur och risknivåer kan utvecklas till slutet av seklet.

Frågor och svar


Diagrammet visar globala utsläpp av växthusgaser för ett valt framtidsscenario i Giga ton (Gt) koldioxidekvivalenter (CO₂e) under seklet. Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att jämföra olika växthusgasers utsläpp genom att omvandla deras klimatpåverkan till den mängd koldioxid som skulle ge samma effekt på klimatet. I utsläppskurvan visas både faktiska historiska utsläpp, samt beräknade utsläpp för det valda framtidsscenariet, utsläppen överlappar då framtidsscenarierna utgår från år 2015.

Den data som visas på jordgloben bygger på ett antal globala klimatmodeller (samma CMIP6-ensemble som används i Copernicus Climate Atlas, https://atlas.climate.copernicus.eu/ Länk till annan webbplats.), och visar temperaturförändring för perioden 2081–2100 jämfört med den förindustriella referensen 1850–1900, för fem möjliga framtida utsläppsscenarier (SSP1–1.9 till SSP5–8.5).
Du kan rotera, zooma in och ut i globen eller byta till en kartvy.

Faktarutorna visar den bästa uppskattningen av den globala uppvärmningen år 2081-2100 samt ett sannolikt intervall. Faktarutorna visar även risknivåer för unika och hotade system samt för extrema väderhändelser.

På SMHI, och andra webbplatser finns olika typer av tjänster för att förstå klimatförändringen. Detaljer i resultaten kan ibland skilja sig åt mellan olika tjänster, vilket dels bero på att tjänsterna använder olika ensembler av klimatmodeller, olika typer utsläppsscenarier samt olika referensperioder.
Lär dig mer: Att tolka och jämföra klimattjänster — SMHI

Exempelvis tillhandahållet SMHI en klimatscenariotjänst som beskriver förändringar i och runt Sverige, ensemblen består då av regionala klimatmodeller. Det ger en högre detaljnivå än denna typ av tjänst som visar det globala klimatet.
Den svenska Klimatscenariotjänsten Länk till annan webbplats.

För att visa hur olika samhällsutvecklingar kan påverka framtida utsläpp används här Shared Socioeconomic Pathways (SSP) – utlsläppssscenarier som tagits fram av internationella forskargrupper och som bland annat används av FN:s klimatpanel IPCC. Scenarierna kan kombineras med klimatmodeller, för att beräkna hur utsläppen påverkar framtida klimat vilket sedan kan användas för att beskriva klimatrisker.

Läs mer om SSP-scenarier i SMHIs kunskapsbank.

Negativa utsläpp kan exempelvis uppnås genom åtgärder inom markanvändning. Att öka mängden växande skog är ett exempel på en åtgärd som ökar upptaget av koldioxid från atmosfären så länge skogens biomassa ökar.

Det finns även teknologier för koldioxidborttagning, till exempel genom avskiljning och lagring av koldioxid i samband med bioenergianvändning. Olika former av koldioxidborttagning kommer att vara nödvändiga för att uppnå nettonollutsläpp. Dock finns betydande utmaningar med att skala upp koldioxidborttagning, inklusive höga ekonomiska kostnader, risker och potentiella målkonflikter.

Enligt Climate Action Tracker (2025) beräknas den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell nivå att nå 2,6 grader i slutet av seklet med nuvarande klimatpolitik och åtgärder för att minska utsläppen.

Lär dig mer på Climate Action Trackers webbplats Länk till annan webbplats.

Sverige värms snabbare än det globala genomsnittet. En global uppvärmning runt 2,5 grader kan i Sverige komma att bli upp emot 5 grader i slutet av seklet.