Vanliga missförstånd om klimatet

"Några graders uppvärmning är inte så farligt…"

Varför ett missförstånd?

Du märker kanske ingen större skillnad mellan en dag som är tre grader varmare än gårdagen. Ändå kan en lika stor uppvärmning av den globala temperaturen under drygt ett sekel utgöra en klimatkris. Det beror på att den globala medeltemperaturen normalt varierar relativt lite mellan olika decennier och sekel.

Som en jämförelse ökade jordens medeltemperatur med ungefär 5 till 7 grader när vi gick från senaste istiden till Holocen. Det är vår nuvarande geologiska epok sedan cirka 11 700 år, med ett relativt stabilt och varmt klimat. För Sverige innebar den temperaturskillnaden en övergång från kilometertjock inlandsis till isfria landskap. Men då skedde förändringen under flera tusen år, nu befinner vi oss i en snabbare uppvärmning.

När förändringen går så snabbt som nu hinner delar av samhällen och ekosystem inte anpassa sig. Klimatförändringen hotar många människors mest fundamentala behov, som tillgången till mat, dricksvatten och var det är säkert att bo. Samtidigt försvinner arters livsmiljöer, och när förändringen sker så snabbt att de inte hinner anpassa sig, riskerar de att dö ut med påverkan på hela ekosystem.

"Det var kallt i vintras, det måste betyda att det inte är någon global uppvärmning..."

Varför ett missförstånd?

Vi befinner oss i en global uppvärmning, men inom klimatsystemet finns naturliga variationer. Det innebär att varje enskilt år inte nödvändigtvis blir varmare än det föregående, även om den långsiktiga trenden är tydlig: vår värld blir långsiktigt allt varmare till följd av den ökande växthuseffekten.

De naturliga variationerna i vårt väder leder till att regioner periodvis skiljer sig från det globala mönstret. Exempelvis var 2023 det dittills varmaste året som observerats globalt, där många värmerekord slogs världen över, medan det i Sverige kvalade in först på 28e plats över de hittills varmaste åren sen 1861.

"Andelen koldioxid i atmosfären är så liten - att den ökar lite till har ingen betydelse "

Varför ett missförstånd?

Det stämmer att koldioxid bara utgör en liten del av atmosfären. Men storleken på en effekt avgörs inte bara av mängden, utan av hur ämnet verkar i systemet. Jäst i en deg eller chili i en gryta är också små delar av helheten, men har stor påverkan - och tillsätter man lite mer än tänkt kan effekten bli stor.

När halten av koldioxid och andra växthusgaser ökar i atmosfären på grund av mänskliga utsläpp förstärks vår planets växthuseffekt, vilket leder till global uppvärmning.

"Äsch, Sverige är ett så litet land att våra utsläpp inte spelar någon roll"

Varför ett missförstånd?

Klimatpåverkan uppstår genom summan av många individers och företags agerande samt politiska beslut på lokal, nationell och global nivå. Det innebär att vi alla kan påverka utsläppen, även om olika aktörer bär olika stort ansvar.

Ibland kopplas klimatförändringen ihop med den globala befolkningsökning som skett sedan industrialiseringen. Men det som driver klimatförändringen är huvudsakligen användningen av fossila bränslen. Den största delen av världens utsläpp kommer från en liten del av befolkningen. Enligt IPCC (2022) är de rikaste tio procenten av världens befolkning ansvariga för mellan 36 och 45 procent av de globala utsläppen. Majoriteten av Sveriges befolkning tillhör den gruppen.

På grund av Sveriges i princip fossilfria elproduktion ligger vi relativt bra till jämfört med många andra länder. Trots detta uppgår de territoriella utsläppen i Sverige till omkring 4,5 ton koldioxid per person och år. Om man dessutom räknar med vad vi konsumerar från andra länder är siffran väsentligt högre, och motsvarar enligt Naturvårdsverket cirka 7,6 ton koldioxidekvivalenter per person och år. Samtidigt framhåller Naturvårdsverket att utsläppen måste minska till 1 ton per person och år fram till 2050, och vara väsentligt lägre än nu redan 2030, för att klara Parisavtalets mål om att sträva efter att hålla uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

"Man kan inte lita på klimatmodeller"

Varför ett missförstånd?

Klimatmodeller är matematiska beskrivningar av klimatsystemet och omfattar atmosfären, haven, landytan, sjöar och is. De används för att beräkna hur klimatet påverkas när till exempel växthusgashalter, aerosoler (partiklar i luften) eller solinstrålning förändras. Den globala uppvärmning som klimatmodellerna beräknat stämmer väl överens med det vi observerar i dag.

Alla klimatmodeller visar tydligt: när mänskliga utsläpp av växthusgaser inkluderas återskapar modellerna den globala uppvärmning som vi hittils observerat. Om utsläppen däremot inte inkluderas kan uppvärmningen inte återskapas. Det är en nyckel till att förstå att den långsiktiga uppvärmningen inte kan förklaras utan människans utsläpp.

De modeller som används i forskning är vetenskapligt granskade och testas mot observationer och historiska data. För att vara användbara måste de kunna återskapa viktiga drag i det klimat vi historiskt haft.

"Det är platsen för mätningen som ändrats, inte klimatet "

Varför ett missförstånd?

I Sverige finns långa tidsserier med väderobservationer, till exempel ett nät av temperaturmätningar som kontinuerligt har mätt temperaturen på olika platser i landet ända sedan 1860-talet. Det finns även längre enstaka mätserier, exempelvis har temperaturen i Uppsala mätts sedan 1720-talet och i Stockholm sedan 1756.

Under denna tid har både mätutrustning och mätstationer förändrats, och i vissa fall har stationer flyttats när marken behövts till annat. Dessutom förändras det lokala klimatet genom att många städer vuxit, exempelvis då städers hårdgjorda ytor som asfalt och byggnader lagrar och avger värme. Detta kan påverka temperaturmätningarna och göra att lokala temperaturer i städer blir högre än i omgivande områden.

För att säkerställa att tidsserierna speglar förändringar i klimatet och inte påverkats av andra faktorer (som urbanisering) granskas de av SMHI och motsvarande institut världen över. När avvikelser upptäcks homogeniseras data, vilket betyder att tidsserierna justeras för att ta hänsyn till dessa förändringar. Det finns olika metoder för att homogenisera data. Ofta används jämförelser med andra närliggande stationer som inte påverkats av samma förändringar för att upptäcka när mönstren bryts.

Lär dig mer om temperaturförändringen i Sverige och hur data homogeniserats.