Ytvattentemperatur och is
I början av januari började lågtrycken ta en sydligare bana över Skandinavien men fortfarande dominerade milda sydvästvindar över de södra farvattnen. Isen som tidigare bildats i Götalands skärgårdar och vikar, revs därmed upp på många håll. I norr låg kylan däremot kvar och förstärktes efterhand av ett högtryck över norra Skandinavien. Därmed började isen snabbt att lägga sig till sjöss, i Bottenviken och Norra Kvarken. Den 10 var i stort sett hela Bottenviken täckt med tunn is och förblev så i några timmar.
Men redan dagen därpå fick vi ett snabbt väderomslag, med djupa lågtryck som började passera österut, norr om Skandinavien. Det blev både milt och blåsigt väder som kom att dominera resten av månaden. Isen till sjöss i Bottenviken revs upp och samlades i nordost och mot den finska sidan. Även i Bottenhavet samlades isen mot den finska kusten.
Isläget blev därefter i stort sett oförändrat, men några kortvariga kallare perioder skapade tidvis nyis och tunn drivis till sjöss i Bottenviken och Norra Kvarken. Även längs Bottenhavskusten bildades tunn is emellanåt, samt lokalt utmed kusten längre söderut.
I slutet av månaden var det isfritt till sjöss upp till Norra Kvarken, samt även centralt i Bottenviken. I övrigt låg tunn drivis eller nyis i Bottenviken, Norra Kvarken, samt utmed den finska kusten i Bottenhavet. I skärgårdarna i norr fanns 25-55 cm tjock fastis, längre söderut var fastisen tunnare, i skärgårdar och vikar ned till södra Bottenhavet.
Ytvattentemperaturen var något högre än den normala både i Bottenhavet och i Egentliga Östersjön.
Inga nya rekord noterades i maximi- eller minimitemperatur vid våra stationer under januari.
Vattenstånd
Januari inleddes med vattenstånd* omkring det normala på samtliga platser. Tittar man på månadsmedel så var dessa över det normala och högre än vad de brukar vara i en januarimånad. Flera lågtryckspassager gjorde att det förekom stora och snabba förändringar i vattenståndet.
Månaden inleddes med sydvästliga vindar och vattenståndet steg på västkusten. Kungsvik noterade +72 cm och Göteborg +61 cm. På Bottenviken var det en sydlig vind som pressade vattnet norrut och vattenståndet steg i de norra farvattnen.
Sedan var det en period med sjunkande vattenstånd längs västkusten. Den 10 noterade Kungsvik -40 cm och Viken -43 cm. På Östersjön steg det något under samma period.
Efter detta gav ett lågtryck sydvästliga vindar över Sverige och vattenstånden började att stiga. I Bottenviken pressades vattnet norrut och Kalix noterade +70 cm den 12. När lågtrycket hade passerat vred vinden mot nordväst och vattnet pressades söderut. På morgonen den 15 hade det sjunkit till -22 cm i Kalix. Även på västkusten kunde man se samma rörelsemönster.
Sedan passerade flera lågtryck som ledde till samma rörelsemönster i vattenståndet.
Några snabba förändringar att notera:
Skanör den 17 då det klockan 07:44 var -84 cm och klockan 12:25 hade det stigit till +65 cm.
Den 20 hade Skanör -74 cm klockan 04:20 och klockan 12:43 hade det stigit till +68 cm
På kvällen den 19 var det +77 cm i Kalix och på morgonen den 21 hade det sjunkit till -68 cm.
Nästa tillfälle med stora förändringar var sista helgen i januari då stormen Malik passerade. Månadens högsta och lägsta vattenstånd noterades då i samband med en kombination av nordvästlig vind på Kattegatt som pressade vattnet ned mot Öresund medan det på Östersjön var sydvästlig vind som pressade vattnet åt nordost. I Viken steg det till +139 cm och i Skanör sjönk det till -94 cm. Detta ledde till ett kortvarigt inflöde i Östersjön.
I Barsebäck steg vattenståndet till +129 cm vilket är den högsta januari-observationen för Barsebäck sedan mätningarna startade 1937.
I Malmö steg det till +135 cm men stationen fick problem och observationer saknas för hela perioden.
Högt vattenstånd observerades på många platser t.ex. hade Kungsvik + 98 cm, Göteborg +102 cm och Kungsholmsfort + 97 cm. I sjöfartsverkets nät observerade stationen Halmstad +158 cm.
I Uddevalla kunde man se att stormen satte igång en svängning med tre toppar på omkring på +120 cm.
*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).
Vattenstånd vid 7 mätstationer i januari 2022 (448 kB, pdf)
Höga vågor
Flera passager av djupa lågtryck skedde under månaden. Detta gjorde att den signifikanta våghöjden* steg över 4 meter vid flera tillfällen både på väst- och ostkusten. Månadsmedlen var högre än vad de brukar vara i januari.
Första tillfället då den signifikanta våghöjden steg över 4 meter var den 13 till 14 januari. Då var det en västlig vind längs västkusten. Den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 4,6 meter och vid Väderöarna till 4,4 meter.
Den 16-17 passerade ett lågtryckssystem över norra Skandinavien. På Östersjön var det en nordvästlig vind på 18 m/s och vid Knolls grund observerades en signifikant våghöjd på 4,0 meter. På Bottenhavet var det en nordvästlig vind på 22 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,8 meter.
På västkusten var det en västlig vind på 20 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg då till 4,6 meter och vid Väderöarna till 4,3 meter.
Nästa tillfälle med stora vågor var den 20 till 21 då ett lågtryckssystem återigen passerade norra Skandinavien. På Bottenhavet var det en nordlig vind på 23 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 4,6 meter. Vid Knolls grund i Östersjön steg den till 4,4 meter i samband med en nordvästlig vind på 20 m/s.
Den 27 passerade ett lågtryck mellersta Sverige. På västkusten var det en västlig vind på 17 m/s. Vid Brofjorden steg den signifikanta våghöjden till 4,6 meter och vid Väderöarna till 4,0 meter.
Den 29 till 30 passerade stormen Malik Sverige och höga våghöjder noterades på samtliga platser. På västkusten var det en västlig vind på 25 m/s och månadens högsta signifikanta våghöjd noterades vid Brofjorden där den steg till 5,6 meter. Vid Väderöarna steg den till 5,3 meter.
På Östersjön var det en nordvästlig vind på 21 m/s och den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg till 4,5 meter. På Bottenhavet var det en nordlig vind på 23 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 4,4 meter.
*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20-30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.
Nya tabeller
I väder och vattentexten för januari 2022 inför vi två nya tabeller, en för vattenstånd och en för vågor, motsvarande den som finns för ytvattentemperatur.
Tabellerna innehåller en stationsvis sammanställning över vad som varit det högsta, lägsta och medel för innevarande månad. Medelvärdena jämförs mot en referensperiod.
Vattenstånd har långa och pågående tidserier där vi har kunnat använda hela den nu gällande referensperioden 1991-2020. När det gäller ytvattentemperatur och vågor har de flesta stationer inte varit igång under hela denna period. Därför har vi valt att använda oss av en hälften så lång referensperiod (2006-2020) i dessa tabeller.
I vattenståndstabellen finns det 3 stationer som består av sammanslagna tidsserier. Skagsudde är en sammanslagning av SMHI (1982-2018) och Sjöfartsverkets (2018-) station. Mätningarna har utförts i samma mätbrunn.
Den nuvarande Stockholm-Skeppsholmen (1889-) är förlängd med Nedre-Stockholm (slussen) (1774-1888). När man går så långt bak i tiden är mätningarna inte lika frekventa som idag. Det kan ha varit både högre eller lägre nivåer än de maximi- och minimivärden som vi publicerar.
Men det ger ändå intressant information. Tittar man på Stockholm i januari ser man att det finns ett rekordlågt värde från 1803. Denna månad finns det 8 observationer som visar på lågt vattenstånd. Tittar man på de meteorologiska observationerna visar de på kallt väder och högtryck, vilket verifierar att det varit lågt vattenstånd den månaden.
I de flesta analyser brukar enbart Stockholm-Skeppsholmen användas för att den innehåller mer kontinuerliga observationer.
Landsort Norra (2004-) är förlängd med Landsort (1886-2004), dessa två stationer är belägna nära varandra och brukar användas sammanslagna för analyser.
Tabellernas min- och maxserier baseras på månadens godkända observationer utan något krav på ett minsta antal observationer. Detta innebär att månader med enstaka observationer också kommer med i min- och maxserierna, som i fallet med Stockholm ovan.