Vintern 2026 - Klimatologiskt sett mild i söder

Temperatur - Klimatologiskt sett en mild vinter

Jämfört med den nuvarande normalperioden 1991-2020 blev vintern kallare än normalt på de allra flesta håll. I söder förekom lokalt smärre temperaturöverskott i nordvästra Svealand och längs ostkusten. Detta var fallet för exempelvis Särna i Dalarna, Landsort i Södermanland och Harstena i Östergötland.

Kallare i Örebro 2024 men kallaste vintern sedan 1987 i Pajala och Karesuando

De milda vintrarna har dominerat fullständigt det senaste decenniet. För de allra flesta stationerna i Götaland får man därför gå tillbaka till 2013 för att finna en kallare vinter.

I Svealand och södra Norrland var det däremot som så att vintern 2024 på de allra flesta håll var kallare, exempelvis i Sveg, Gävle och Karlstad. Från en ungefärlig linje Östersund-Umeå och norr därom var det kallare under någon av vintrarna 2024, 2018 eller 2011. Lokalt i Tornedalen får man dock gå tillbaka till den stränga vintern 1987 för att finna en kallare upplaga. Detta gäller för bland annat Pajala i Norrbotten och Karesuando i norra Lappland.

Klimatologiskt sett allmänt en mild vinter

Vintern är den årstid som sett den största temperaturförändringen de senaste decennierna. Därmed är det stor skillnad mellan vilken normalperiod som används. Ur ett klimatologiskt perspektiv nyttjas referensnormalperioden 1961-1990. Används denna framträder en annan bild av årets vinter.

Många har förmodligen upplevt årets vinter som kall men omkring 95% av landets befolkning fick faktiskt en klimatologiskt sett mild vinter. Mycket av detta till följd av den på många håll mycket milda decembermånaden. Kylan i januari och februari förmådde inte radera ut temperaturöverskotten varför vintern ur ett klimatologiskt perspektiv blev mild. Klimatologiskt kall var vintern egentligen bara i norra Norrland.

Mildast i december och kallast i januari och februari

Länge såg det ut som att de 11,8° som uppmättes vid Kalmar flygplats på Nobeldagen den 10 december skulle bli vinterns högsta värde. Emellertid noterades ett än högre värde i samband med mycket milt väder i söder under de allra sista dygnen av februari. Den 27 februari uppmättes 12,7° i Kristianstad i nordöstra Skåne. Kallast var det den 4 januari då Gielas i södra Lapplandsfjällen uppmätte -40,8°. Även den 10-11 januari nådde temperaturen -40° vid en station, Karesuando i norra Lappland. Inofficiellt förekom dock temperaturer på lokalt strax under -41° vid en av Trafikverkets stationer i Lappland den 13 februari.

Jämförelse med tidigare vintrar i Sverige och globalt

Nationella isdygn

I samband med kallt vinterväder under februari observerades fyra nationella isdygn. Dessa observerades den 1-2 och den 4-5 februari. Den 2 februari var maximitemperaturen i landet som högst -1,7° vid Nyhamnsläge i Skåne. Det var dock ytterst nära att det blivit fler nationella isdygn. Detta då bara några stationer i landet nådde upp i 0,0° eller obetydligt däröver den 14 och den 17 februari.

Fyra nationella isdygn är över normalvärdet på 2,6 dygn för perioden 1991-2020. Senaste gången det förekom fler nationella isdygn var vintersäsongen 2021 då fem isdygn noterades. Efter den kalla vintersäsongen 1987 är det endast tre år, 2011, 1996 och 2010, som uppvisat fler än fem nationella isdygn. Fram till 1987 var det annars relativt vanligt med mer än fem nationella isdygn under vintern.

SMHI Kunskapsbank: Vad är isdygn och frostdygn? Länk till annan webbplats.

Nederbörd - Torrt i södra Götaland och fjällen

Årets vinter blev torr eller mycket torr i södra och mellersta Götaland där det på sina håll föll mindre än 50% av normal vinternederbörd. Där får man lokalt gå tillbaka flera decennier för att finna en torrare vinter. Vid Ölands södra udde var det senast en torrare vinter år 1970. Torrt var det även i större delen av fjällvärlden samt norra Norrland. Mer nederbörd än normalt föll däremot främst över de östra delarna av södra Norrland. Största dygnsnederbördsmängden på 50,7 mm uppmättes i Nora-Östanö i Ångermanland på Finlands nationaldag den 6 december.

Vind - Johannes kraftigaste ovädret

En vinterstorm, namngiven Johannes, drog in över landet strax efter jul. I samband med detta blåste den berömda julbocken i Gävle ner. Där, liksom vid sju andra stationer från norra Uppland och norröver, noterades nya byvindsrekord. Längs kusten blåste det som mest i Norduppland. Örskär hade en medelvind på 29,9 m/s medan grannstationen Söderarm noterade 40,2 m/s i byvinden. Blåsigast i landet var dock Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen med 39,6 m/s i medelvinden och 47,1 m/s i byarna. Fyra människor omkom och omkring 40000 hushåll blev strömlösa. Enligt Skogsstyrelsen fällde Johannes uppskattningsvis närmare 11 miljoner kubikmeter skog. Lejonparten av den stormfällda skogen återfanns enligt Skogsstyrelsen över Dalarnas och Gävleborgs län.

På det hela taget blev det en vindsvagare vinter än normalt och det var främst januari och i synnerhet februari som bidrog till detta.

Snö - Hela landet periodvis snötäckt

December var överlag snöfattig. Så långt norrut som i Uppland och södra Dalarna fanns det stationer som inte rapporterade något mätbart snötäcke under hela månaden. Kallt vinterväder i januari och februari såg till att hela landet periodvis var snötäckt. Detta gäller särskilt perioden den 6-13 januari samt den 7-19 februari.

I landets södra halva uppmättes de största snödjupen överlag i samband med ovädret Annas framfart i början av januari. Hinshult i Småland rapporterade 76 cm på morgonen den 4 januari och i Mönsterås var djupet 70 cm den 5-6 januari. I södra Norrland hade Härnebo i Hälsingland 102 cm den 7 januari. Där gick man från 4 cm snödjup på nyårsdagens morgon till 101 cm den 3 januari. Efter Annas framfart hade Uppsala 43 cm på morgonen den 3 januari vilket var det största snödjupet oavsett månad där sedan mars 2011.

Vinterns största snödjup på 158 cm uppmättes i Kittelfjäll i Lappland den 10 januari. Det torra eller mycket torra vädret under februari gjorde att det knappt var över meterdjup snö någonstans i landet. Kittelfjäll i Lappland hade som mest 112 cm den 26 februari.

Soltimmar - Solig februari i norr

Medan soltimmarna för vintern som helhet varierade kring det normala i söder, så blev det i allmänhet mer sol än normalt i norra delen av landet. Till detta var det framför allt februari som bidrog. Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen fick mer än dubbelt så många soltimmar som normalt under vintern, främst genom en rekordsolig februari.

December - Lokalt rekordmild i Dalarna

Julmånaden december bjöd sammantaget på mycket milt väder. På Nobeldagen den 10 december uppmättes 11,8° vid Kalmar flygplats samt 10,6° i Oxelösund i Södermanland. Mycket milt och grått väder dominerade allmänt fram till vintersolståndet den 21 december. Därefter började kalluften långsamt att etablera sig alltmer.

Vit jul i delar av södra Sverige

Snöbyar dan före julafton gav ett tunt nysnötäcke som räddade den vita julen på många håll från mellersta Götaland upp till sydligaste Norrland. I Särna i norra Dalarna uppmättes inget mätbart snödjup på julaftons morgon, något som från 1947 och framåt endast inträffat år 2000 och 1957.

Mild julhelg i södra Norrland följdes av stormen Johannes

Under julhelgen den 25-26 december drog mycket mild luft in över Norrland och Hudiksvall noterade 10,6° som högst. Detta följdes sedan den 27:e av stormen Johannes som blåste omkull julbocken i Gävle där nytt byvindsrekord sattes. Fem kuststationer noterade orkanbyar, som mest 40,2 m/s ute vid Söderarm i Norduppland.

SMHIs blogg: Johannes blev årets kraftigaste storm Länk till annan webbplats.

Kallare till nyår i hela landet

Under årets två sista dygn, den 30-31 december, blev det betydligt kallare i hela landet. Vid tidpunkten för det vädermässiga nyåret klockan 19 på nyårsafton var det -34,1° kallt i Nattavaara i Lappland.

Rekordmild december i bland annat Särna, Falun och Malung

December 2025 blev en av de 10 mildaste decembermånader som observerats i Sverige. I Dalarna var månaden lokalt rekordmild, exempelvis i Särna (startår 1885), Falun (startår 1860) och Malung (startår 1916). I den mellersta delen av Tornedalen var det däremot en normal decembermånad.

Mycket torr december i södra Skåne

Månaden var även mycket torr i sydligaste Skåne. Falsterbo hade sin torraste decembermånad sedan 1963 medan det i både Lund och Malmö var den torraste sedan 1972.

Januari - Extremt kall i norra Tornedalen

Det nya året inleddes med sträng eller mycket sträng kyla i norra Sverige på under -35° i nordligaste Lappland. I södra halvan av landet drog ovädret Anna in och kom att styra vädret under flera dagar. Stora eller mycket stora mängder nederbörd i form av snö föll över delar av ostkusten. Särskilt utsatt var Gävleborgs län, östra Svealand och Smålandskusten. Den 2 januari uppmätte Oskarshamn i Småland en dygnsnederbördsmängd på 49,1 mm. För perioden november till mars är detta den största dygnsmängd som uppmätts där sedan det kolossala snöovädret i början av januari 1985 då det föll 50,0 mm. I Oskarshamn var det snöfläckar den 2 januari vilket till påföljande morgon bytts ut mot ett 53 cm djupt nysnötäcke.

I Härnebo i Hälsingland föll det sammanlagt 71,7 mm den 1-2 januari. Där gick man från barmark på nyårsdagens morgon till 101 cm två dagar senare. I trakterna kring Oskarshamn-Mönsterås och ett par mil inåt land låg snön nu mer än halvmeterdjup.

Fullt lika mycket nederbörd föll inte i Uppsala under årets två första dagar. Men ändå fick man den 1 och den 2 januari sin andra respektive tredje högsta dygnsnederbördsmängd (23,4 mm respektive 23,1 mm) för januari efter den 11 januari 2021 då 24,0 mm föll. Detta utifrån mätperioden 1859 och framåt.

Rekordstor dygnsnederbördsmängd ute på Örskär

Ovädret Anna följdes sedan av ytterligare ett lågtryck den 6-8 januari som även det gav stora nederbördsmängder över ostkusten. Den 6 januari föll 24,9 mm ute på Örskär (startår 1881) i Norduppland vilket innebar nytt dygnsnederbördsrekord för januari där.

Mer än halvmeterdjup snö i Södermanland

Halvmeterdjup snö eller därutöver uppmättes nu i området Nyköping-Gnesta i Södermanland samt lokalt i Norduppland. Bland annat hade sörmländska Gnesta den 8 januari ett snödjup på 68 cm. Än mer snö var det i Kramforsområdet. Efter att snön vräkt ner där den 7-8 januari hade man nu närmare en meter nysnö. På morgonen den 9 januari uppmätte SMHIs mätstation i Kramfors 95 cm.

Ovanligt lång köldperiod i Tornedalen

Längst i norr var det under hela de första 13 dagarna av det nya året högtrycksväder med temperaturer på lokalt strax under -40° i Lappland. Kallast med -40,8° den 4 januari i Gielas i södra Lapplandsfjällen. Den 10 hade Karesuando -40,1° följt av -40,0° dagen därpå.

Hela landet var snötäckt fram till tjugondedag Knut den 13 januari då mildare luft började ta sig in. I samband med detta avslutades en köldperiod som i norra Tornedalen var extremt lång. För Karesuandos del var det den fjärde kallaste 14-dagarsperioden och den kallaste sedan 1980.

SMHIs blogg: Ovanligt långvarig köldvåg i norra Tornedalen inledde 2026 Länk till annan webbplats.

Mildvädret blev relativt kortvarigt och drygt en vecka senare började kalluften återvända. Den 24 januari rapporterades kyliga -37,0° från Gielas. Kylan höll sedan i sig månaden ut.

Januari rekordkall i Pajala

Januari 2026 går till historien som en av de allra kallaste januarimånader som observerats i den norra delen av Tornedalen. I Karesuando (startår 1878) i Lappland är det bara januari 1893 och februarimånaderna 1985, 1966, 1893, 1900 och 1912 som varit kallare. Pajala i Norrbotten har mätningar från 1940 och framåt. Där var januari rekordkall och överträffas endast av februarimånaderna 1985 och 1966. Naimakka (startår 1944) hade sin näst kallaste januari efter 1976.

Rekordtorr januari i Nikkaluokta

I Riksgränsfjällen var det en extremt torr månad. Nikkaluokta (startår 1950) i Lappland hade sin absolut torraste januarimånad. Närliggande Abisko (startår 1913) hade sin näst torraste januari efter 1972 och i Naimakka (startår 1944) längre bort var det den näst torraste efter 1950.

Tredje blötaste januarimånaden i Uppsala och Edsbyn

Omvänt var månaden nederbördsrik i Norduppland och Gävleborgs län, mycket beroende på ovädret Anna. Uppsala hade sin tredje blötaste januarimånad efter 1724 och 2015. Även i Edsbyn (startår 1941) i Hälsingland var det den tredje nederbördsrikaste januarimånad som observerats. Där var det istället 1959 och 1977 som det föll mer nederbörd i januari.

Februari - Kall eller mycket kall i praktiskt taget hela landet

Kylan höll i sig även under februari som blev kall eller mycket kall i hela landet och det även ur ett klimatologiskt perspektiv. Symptomatiskt för det kalla vintervädret inleddes månaden med två nationella isdygn. Maximitemperaturen på kyndelsmässodagen den 2 februari var endast -1,7° vid Nyhamnsläge i Skåne.

38 graders temperaturskillnad mellan norra och södra Lappland

Det kalla och ofta högtrycksbetonade vädret tvingade lågtrycken ute på Atlanten att antingen ta en sydlig bana ner över kontinenten eller upp mot Ishavet. Det senare skedde den 5-6 februari och gav då upphov till mycket stora temperaturkontraster mellan norra och södra Lappland. På morgonen den 6 februari hade Abisko i Riksgränsfjällen omkring nollan medan det samtidigt var -38° kallt i Gielas i södra Lapplandsfjällen. Avståndet mellan de båda stationerna är fågelvägen ca 37 mil.

Månadens lägsta temperatur på -39,5° uppmättes en vecka senare den 13 februari, även då i Gielas. Lokalt var det dock kallare än så och vid en av Trafikverkets stationer i Lappland var det samma morgon strax under -41°. Samtidigt var det nu allmänt betydligt kallare nattetid i Götaland.

Götalands lägsta temperatur på alla hjärtans dag

Veckoslutet den 14-15 februari bjöd på kallt eller mycket kallt väder i Götaland och östra Svealand. På alla hjärtans dag den 14:e februari hade Svanberga i Uppland -25,2°. Natten därpå uppmätte Horn i Östergötland -27,1° vilket innebar Götalands officiellt lägsta temperatur för säsongen. Flera stationer i inre Götaland rapporterade denna morgon under -20°, exempelvis Karlsborg vid Vättern som hade -22,3°.

Våren kom med mildluften i slutet av februari

Det bistert kalla vintervädret fortsatte sedan ytterligare några dygn innan mildluft från Atlanten lyckades trycka sig in över landet. Det mildare vädret stod sig sedan månaden ut. Den 27 februari uppmätte Kristianstad i Skåne vinterns högsta temperatur på 12,7°. Med mildluften återvände plusgraderna till södra Sverige och den meteorologiska våren etablerade sig över södra Götaland. Samtidigt stod nu vårmånaden mars för dörren med knopp i håret, åtminstone i söder.