Juli 2026 - Måttlig ytvattentemperatur, flera sjösprång men få höga vågor

Ytvattentemperatur och is

En kallfront med hårda nordvästvindar passerade över södra Sverige den 2–3 juli, vilket sänkte ytvattentemperaturen påtagligt från Skagerrak ända upp till Bottenhavet. I Östersjön minskade temperaturen till havs med 3–6 grader fram till den 8 juli. Vid skånska sydkusten, i Hanöbukten och söder om Gotland ledde uppvällning till ytterligare ett par graders minskning. Den 5 noterade Kungsholmsfort i östra Blekinge 12,0 grader, någon tiondel lägre än det tidigare minimirekordet från 2017.

Den marina värmeböljan som rådde i Östersjön från den 21 juni avslutades den 5 juli i och med det temperaturfall som kallfronten orsakade. Inga ytterligare värmeböljor noterades i Östersjön under månaden, men vid mätplatsen Brofjorden på västkusten var villkoren för en marin värmebölja uppfyllda den 13–18 juli.

En vecka med varmt och högtrycksbetonat väder följde, och den 15–17 noterade samtliga havsområden månadens högsta ytvattentemperaturer med knappa 20 grader i Bottenviken, runt 20 i Östersjön, och dryga 20 på västkusten.

Därefter blev vädret mer ombytligt, ytvattentemperaturen föll snabbt tillbaka några grader och låg under resten av månaden stabilt på 16–19 grader i samtliga havsområden.

Vattenstånd

I huvudsak var vattenståndsvariationerna små och nivåerna höll sig på eller någon decimeter över medelvattenståndet*. Några lågtryckspassager ledde ändå till lite svängningar både i nord och syd, och en spektakulär avslutning av månaden.

Först ut var ett lågtryck som passerade österut över södra Sverige den 2–3 juli. Hårda nordvästvindar höjde vattenståndet längs västkusten, Halmstad nådde +73 cm vilket skulle visa sig bli hela månadens högsta vattenstånd. Viken noterade +70 cm och Uddevalla +55 cm. I de södra delarna av Östersjön sjönk vattenståndet, Ystad noterade -40 cm och Simrishamn -29 cm. Vid Skanör i sydligaste Öresund registrerades månadens lägsta vattenstånd med -47 cm. Samtliga noteringar är från den 3 juli.

Den 7–8 blåste friska nordvästvindar över de södra farvattnen vilket höjde vattenståndet både i Östersjön och längs västkusten. Ölands norra udde noterade +47 cm medan både Ystad och Kungsholmsfort nådde +44 cm. På västkusten nådde Halmstad +64, Viken +54 och Uddevalla +43 cm.

Den 18–19 gav ett lågtryck över Finland hård nordostlig vind över Bottniska viken. I södra Bottenhavet steg vattenståndet och Forsmark fick +25 cm. I norr sjönk däremot vattenståndet, Kalix noterade den 19 de östra farvattnens lägsta vattenstånd för månaden med -42 cm. Den 20 gav ett lokalt skvalp i norra Kalmarsund +49 cm vid Ölands norra udde och +42 cm i Oskarshamn.

Ett vidsträckt lågtryck på Norska havet den 26-27 gav hård nordvästlig vind på västkusten. Halmstad nådde +65 cm, Uddevalla +64 cm och Viken +62 cm.

Det mest anmärkningsvärda skulle dock låta vänta på sig till månadens näst sista dag. En kallfront passerade över de östra farvattnen den 30 juli. I samband med detta förekom mycket kraftiga vindbyar och en snabb omkastning av vindriktningen.

Samtidigt förekom snabba vattenståndssvängningar längs hela ostkusten. På flera platser rörde det sig om sjösprång. De största i södra Östersjön men det märktes även i norra Östersjön och i Bottniska viken. Vid Ystad svängde vattenståndet den 30 juli mellan -12 och +54 cm på någon timme. Vid Oskarshamn var skillnaden 26 cm, i Bottenhavet och Bottenviken var skillnaden knappt 20 cm. Pendlingen höll i sig även den 31, men amplituden avtog efterhand,

*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).

Höga vågor

Som så ofta under sommaren var höga vågor sällsynta under juli. I Östersjön observerades tremetersvågor endast vid två och på västkusten vid tre separata tillfällen. Inga tremetersvågor förekom i Bottenhavet, de högsta vågorna vid Finngrundet nådde 2,6 meter signifikant våghöjd* i samband med en frontpassage med åska den 18 juli.

Månadens första tillfälle med vågor över tre meter var den 3 juli, då hårda nordvästvindar blåste på västkusten. Vågbojen vid Väderöarna nådde 3,8 meter signifikant våghöjd vilket skulle visa sig vara månadens allra högsta notering, vid Brofjorden uppmättes 3,2 meter signifikant våghöjd.

Ett lågtryck sydost om Gotland fördjupades hastigt den 8 juli. Vågbojen Knolls grund mellan Öland och Gotland uppmätte 3,2 meter signifikant våghöjd medan vågorna vid Huvudskär ost i norra Östersjön inte nådde högre än 1,6 meter.

Den 20 låg ett lågtryck över Baltikum, på Östersjön blåste hård nordostlig vind. Den signifikanta våghöjden vid Knolls grund nådde 3,4 meter vilket var nytt månadshögsta för den mätplatsen. Vid Huvudskär ost noterades 2,7 meter.

Med ett dygns mellanrum i slutet av månaden var det åter höga vågor på västkusten. Natten mot den 27 nådde den signifikanta våghöjden 3,6 meter vid Väderöarna och natten mot den 28 var våghöjden 3,5 meter vid Brofjorden. Vågorna revs upp av ett lågtryck på Norska havet som gav hård nordvästlig vind på Skagerrak.

*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20–30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.