Januari 2026 - En riktig vintermånad

Detta är en första preliminär sammanfattning och uppdatering sker löpande.

Temperatur

Januari 2026 blev kallare än normalt i hela landet och i nordostligaste delen av landet mycket kallare än normalt. I Pajala (Norrbotten) har det varit den kallaste januarimånaden sedan mätningarna startade 1940 och i Karesuando (Lappland) har det varit den kallaste januarimånaden sedan 1893 (mätningarna här startade 1879).

Den meteorologiska vintern avancerade söderut under månaden. Den 29 januari anlände den till Skillinge och Utklippan och hela landet hade då meteorologisk vinter.

Nederbörd

Januari 2026 har varit torrare än normalt i mellersta och nordligaste Norrland samt sydvästra Götaland. I Nikkaluokta (Lappland) har det preliminärt varit den torraste januarimånaden sedan mätningarna startade 1951. I Abisko har det preliminärt varit den näst torraste januarimånaden sedan mätningarna startade 1913.

I övriga delar av landet har nederbördsmängden legat kring det normala eller, i framförallt sydöstra Norrland och östra Svealand, över det normala. I Uppsala och Edsbyn är det preliminärt den tredje blötaste januarimånaden sedan mätningarnas start 1723 respektive 1941.

Lägsta månadsnederbörd januari 2026

Högsta dygnsnederbörd januari 2026

Lufttryck

Högtryck dominerade väderläget under januari 2026. De lågtryck som letade sig in över landet rörde sig främst in över landets södra halva under början och mitten av månaden.

Vind

Januari 2026 präglades av ovanligt mycket ostvindar på grund av tryckfördelningen under månaden med långa perioder av högtryck över norra Sverige.

Högtrycket gjorde också att månaden blev vindsvag i framförallt norra Sverige. mer lågtryck i söder gjorde det mer blåsigt där.

Snö

När januari 2026 inleddes hade stora delar av landet snö på backen. Snöfritt var det i södra och västra Götaland. Snötäcket var dock tunt i övriga Götaland och östra Svealand.

Ovädret Anna gjorde att vi följande dagar fick en stor snödjupsökning på sina håll i landet. I Härnebo i sydligaste Hälsingland ökade snödjupet från 4 cm under nyårsdagen till 101 cm på morgonen den 3 januari. I Oskarshamn blev det en snödjupsökning från snöfläckar den 2 januari till 53 cm den 3 januari.

Men även efter att Anna försvagats och förskjutits österut förekom kraftiga snöfall. Mellan den 8 och 9 januari ökade snödjupet till exempel med 61 cm i Kittelfjäll (Lapplandsfjällen).

I och med att något mildare luft började röra sig in söderifrån från den 13 januari började snötäcket successivt minska i framförallt Götaland. Det fortsatte att göra det ända fram till den 24 januari då det på morgonen var snöfritt i stora delar av södra och västra Götaland. Snötäcket började sedan åter fyllas på.

Solskenstid

Uppdateras efter hand.

Åska

4 dagar med åska noterades under januari 2026. I samband med ovädret Anna förekom åska längs Smålandskusten den 2 januari i samband med kraftiga snöbyar som drog in från Östersjön. Även den 7-9 januari förekom en hel del åska längs södra Norrlands kustland då en front med snöfall förstärktes där.

Vädret dag för dag

Ovädret Anna

Januari 2026 inleddes med att lågtrycket Anna passerade Götaland och Svealand med både regn och snöfall över Götaland, Svealand och södra Norrland. Lågtrycket stannade upp över Östersjön från kvällen den 2 januari. I den kalla nordostliga vind som uppstod norr om lågtrycket drev kraftiga snöbyar in över framförallt Östersjölandskapen och upp längs södra Norrlands kustland. Först den 4-5 januari försvagades lågtrycket och försköts österut. Ovädret Anna var det första ovädret att döpas utifrån SMHIs nya namngivningssystem som infördes 2026 med en gemensam namnlista för de Skandinaviska länerna. På många håll fick vi stora snödjupsökningar under dessa dygn. I till exempel Oskarshamn blev det en snödjupsökning på drygt en halvmeter när snödjupet uppmättes till 53 cm den 3 januari.

Kallt i norr

I norra Norrland dominerades väderbilden under samma period av en högtrycksrygg med tidvis klart och riktigt kallt väder. Den 4 januari uppmättes säsongens dittills lägsta temperatur med -40,8 ° i Gielas (Lappland).

Nya snöfall och vinteråska

Högtrycket allra längst i norr fortsatte att hänga kvar, men kylan dämpades något efter hand. I söder rörde sig ett nytt lågtrycksområde in västerifrån natten mot den 6 januari och snöbyar berörde framförallt Östersjölandskapen och senare också norra Svealand och södra Norrland. Det följdes snabbt av ytterligare ett lågtryck den 7 januari med kraftigt snöfall i nordvästra Götaland samt sydvästra Svealand. Snön ställde till med en del problem i framförallt Göteborgsområdet där det under dagen kom 2-3 dm nysnö på sina håll. Snöfallet rörde sig vidare åt nordost och blev kraftigt även upp över Norrland. Över södra Norrlands kustland förekom en hel del åska under kvällen den 7 januari och under den 8 januari.

Snöfallet mattades av under den 9 januari och högtrycket i norr växte sig åter starkare och dominerade väderbilden över hela landet kommande dagar. Det gjorde att solen visade sig på många håll, men trots högtrycksbetonat väder letade sig en del snöbyar in över mellersta Norrland under den 11 januari.

Portioner av mildluft

Högtrycket försköts österut under den 12 januari då ett djupt lågtryck ute på Norska havet började trycka på. Fuktigare luft rörde sig in över landet då vinden vred från nord till syd och molnigheten ökade med lätt snöfall här och var. Från kvällen den 13 januari och under den 14 januari rörde sig fronter med nederbörd in från sydväst, i början föll nederbörden som snö men övergick under natten allt mer i regn i framförallt södra Götaland och upp längs Götalands och Svealands kustband, men delvis även på andra håll i Götaland och Svealand. Regnet föll då på kalla vägbanor med halka som följd. Nederbörden fortsatte upp över södra Norrland under kvällen och föll då som kraftigt snöfall. Det fortsatte sedan åt nordost över landet och mattades av.

En ny omgång med mildluft rörde in över landet söderifrån under den 16 och 17 januari och regn, som från norra Svealand och norrut helt eller delvis övergick i snöfall passerade åt nordost.

Återgång till högtryck

Från den 18 januari började högtrycket i öster åter växa in och dominerade sedan väderbilden under resten av månaden för landet som helhet. Under den 19-22 januari innebar det en hel del moln och på många håll dis och dimmor. Från molnen föll på många håll lätt snöfall. I framförallt Götaland var det från den 21 januari ganska blåsigt då lågtryck väster om Skandinavien började trycka på.

Efter en period med lite mildare väder gjorde kylan återinträde över landet med temperaturunderskott i stora delar av landet från den 23 januari fram till månadens slut.

Den 26 januari närmade sig ett lågtryck landet söderifrån och ett snöfallsområde rörde sig in och berörde södra Götaland kvällen den 26 januari och under första hälften av den 27 januari innan det mattades av och rörde sig bort österut. I framförallt i delar av Skåne blev snöfallet kraftigt och det var också i kombination med blåst som gjorde vädret besvärligt.

Under tiden fortsatte högtrycket hänga kvar över Svealand och Norrland med kallt och torrt väder. På många håll tittade vintersolen fram här under den 26-29 januari. Under årets sista dagar försköts högtryckscentrum något österut, vilket gjorde att landets berördes av mer moln och lätt snöfall här och var. I framförallt Götaland blev månadens sista dagar också ganska blåsiga.