Rapport från havet med R/V Svea vecka 6-7, 2026

Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. I Egentliga Östersjön genomfördes kartering av näringsämnen.

Temperaturen i ytvattnet var under det normala i Västerhavet och varierade från -0,5-1°C medan de för årstiden var normala i Östersjön och låg runt 1–3,5°C.

I Skagerrak hade salthalten minskat till runt 22 psu p.g.a. de kraftiga ostliga vindarna som varat under en längre period. Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen hade minskat i ytvattnet och de låg under det normala för månaden. Även i Kattegatt var halterna av DIN (löst oorganiskt kväve) under det normala och hade minskat sedan januari, medan silikat och fosfathalterna var ungefär de samma.

Syresituationen var god vid samtliga stationer i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, ingen syrebrist noterades.

I Egentliga Östersjön hade koncentrationen av näringsämnen ökat vid de flesta stationerna sedan januari. Koncentrationen av DIN var normal medan fosfat och silikat var över det normala i hela Egentliga Östersjön.

I Arkonabassängen var syresituationen god i bottenvattnet och koncentrationen av syre hade ökat något sedan januari. I Bornholmsbassängen var det akut syrebrist med halter under 1 ml/l. I Östra Gotlandsbassängen var det syrefritt och svavelväte uppmättes från 90 m och det var akut syrebrist från 75 m. I norra Egentliga Östersjön var det syrefritt från 80–90 m och akut syrebrist från 75 m. I Västra Gotlandsbassängen varierade djupet för akut syrebrist och helt syrefritt från 70 respektive 80 m vid BY31 till 90 respektive 100 m vid BY38.

SMHI:s nästa ordinarie expedition med R/V Svea är planerad till 8:e–14:e mars, med start i Kalmar och avslut i Göteborg.

Expeditionsöversikt

Expeditionen genomfördes ombord på R/V Svea och startade i Lysekil den 4:e februari och avslutades i Kalmar på morgonen den 11:e februari. Vädret under expeditionen var mestadels mulet med kraftiga vindar från ost, och även snöfall i Kattegatt i början av expeditionen. Lufttemperaturen låg mellan -5 och +1 °C hela veckan.

Alla 42 planerade stationer provtogs, och den årliga vinterkarteringen av näringsämnen i Egentliga Östersjön genomfördes. Vid passage plockades vågbojen vid Knolls grund upp pga. risken för nedisning.

Sveas instrument för att mäta profiler under gång, MVP, kördes inte under expeditionen på grund av frysrisk. Ferryboxsystemet kördes under större delen, men vattensystemet var tvunget att stängas av tidvis pga. kraftiga vågor. ADCPn kördes kontinuerligt under hela expeditionen.

Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och som är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991–2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom ca en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras därför senare.

Mer information om vårt datavärdskap och för att ladda ner data se denna länk: https://www.smhi.se/data/oceanografi/datavardskap-oceanografi-och-marinbiologi Länk till annan webbplats.

Mer information om algsituationen finns att läsa i Algaware-rapporten:
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/algrapporter Länk till annan webbplats.

RESULTAT

Skagerrak

Temperaturen i ytvattnet var under det normala och varierade från -0,5 till 1 °C. Salthalten i ytvattnet låg runt 22 psu och var under det normala på samtliga stationer i Skagerrak. Vid stationerna Å13 till Å17 var det välblandat ner till 10–15 meter där termoklin och haloklin sammanföll. Närmare kusten, vid Släggö och P2 låg denna skiktning lite längre ner, kring 20 meter.

En blomning kunde observeras i hela Skagerrak och på de kustnära stationerna Släggö och Å13 hade koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet minskat nu i februari jämfört med förra mättillfället. DIN (löst oorganiskt kväve) låg runt 0,1–0,3 µmol/l, fosfat 0,3–0,4 µmol/l och silikat 2,2–5,4 µmol/l. Längre ut på stationerna Å15, Å17 och P2 var halterna av DIN lägre än normalt (0,8–1,8 µmol/l), halterna av fosfat var normala (0,5 µmol/l), medan silikat låg högre än normalt (8 µmol/l).

Syresituationen i bottenvattnet var god vid samtliga stationer i Skagerrak, normala värden för årstiden uppmättes med koncentrationer runt 5,5 ml/l.

Klorofyllfluorescens är ett mått på planktonaktivitet som mäts med en sensor monterad på CTDn[1]. Förhöjda värden av klorofyllfluorescens uppmättes i ytlagret på samtliga stationer i Skagerrak, vilket är ett tecken på att en algblomning pågår.

Kattegatt och Öresund

Temperaturen i ytvattnet hade minskat sedan januari och låg kring -0,4-1,2 °C, vilket är under det normala för årstiden. Salthalten i ytvattnet låg runt 22 psu på samtliga stationer i Kattegatt, medan den i Öresund låg runt 10 psu. Termoklin och haloklin sammanföll kring 20 meter i Kattegatt medan den vid stationen W Landskrona i Öresund låg runt 10 meter.

Koncentrationen av DIN i ytvattnet var under det normala i Kattegatt, 0,2–1,9 µmol/l och normala i Öresund, 6 µmol/l, medan halterna av fosfat och silikat var normala i hela Kattegatt, 0,4–0,5 µmol/l och 5,9–8,9 µmol/l respektive. I Öresund var fosfat och silikat mycket över det normala. Halterna av silikat hade ökat till 20,7 µmol/l och fosfat låg på 0,95 µmol/l.

Syrehalterna i Kattegatts bottenvatten var normala för årstiden, kring 6 ml/l vid samtliga stationer.

Klorofyllfluorescensen var hög i ytvattnet även i Kattegatt, vilket indikerar att en algblomning pågår, medan flourescensen var låg i Öresund.

Egentliga Östersjön

Temperaturen i ytlagret var normal för månaden vid samtliga stationer i Egentliga Östersjön och varierade mellan 1 och 3,5°C. Salthalten i ytlagret varierade från som lägst 7 psu i Västra Gotlandsbassängen till som högst 8,4 psu i Arkonabassängen. Salthalten var normal i större delen av Egentliga Östersjön, men över det normala i den södra delen av Östra Gotlandsbassängen.

I Arkonabassängen var vattnet välblandat ner till 35 m där termoklin och haloklin sammanföll. I Bornholmsbassängen såväl som i övriga södra delen av Östersjön sträckte sig det välblandade ytlagret ner till 50–60 m. I Östra- och Västra Gotlandsbassängen var det välblandat ner till 65–80 m.

Vid de flesta stationerna hade koncentrationen av näringsämnen ökat något i ytvattnet sedan januari. Koncentrationen av löst oorganiskt kväve var normal i ytlagret och varierade kring 2,8–5,3 µmol/l. Koncentrationen av fosfat och silikat var över det normala i hela Egentliga Östersjön, och låg mellan 0,72–0,93 µmol/l och 17,7–22,5 µmol/l respektive.

I Arkonabassängen var syresituationen god i bottenvattnet och koncentrationen av syre hade ökat något sedan januari. Vid stationerna BY4 och Hanöbukten var syrekoncentrationerna ungefär samma som i januari men vid BY5 hade mängden syre i bottenvattnet minskat jämfört med förra mätningen, och låg nu runt 0,6 ml/l. I Östra Gotlandsbassängen var det syrefritt och svavelväte uppmättes från ungefär 90–100 m och det var akut syrebrist från 75 m. I norra Egentliga Östersjön låg denna gränsen något högre upp i vattenmassan och där var det syrefritt från 80–90 m och akut syrebrist från 75 m. I Västra Gotlandsbassängen varierade djupnivån för syrefritt vatten och akut syrebrist från 80 respektive 70 m vid BY31, till 90 respektive 100 m vid BY38.

Fluorescensmätningar från CTDn visade inte på någon pågående algblomning i Östersjön.

Mer information om algsituationen finns att läsa i Algaware-rapporten för februari:
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/algrapporter Länk till annan webbplats.