Rapport från havet med R/V Svea vecka 32-33, 2025
- Typ:
- Rapport
- Författare:
- Madeleine Nilsson
- Publicerad:
- September 2025
Sammanfattning
Under perioden 2025-08-09 till 2025-08-15 var SMHI ute till havs med fartyget Svea för att undersöka tillståndet i våra hav. Den marina miljöövervakningen sker i samverkan med och på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV).
Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön.
Ytvattentemperaturen låg runt 16 – 19 °C i Skagerrak, 18 °C i Kattegatt och Öresund samt 18 – 19 °C i Östersjön. Salthalten i ytvattnet var 25 – 32 psu i Skagerrak, 16 – 26 i Kattegatt och 6 – 8 i Östersjön. Det blåsiga vädret på Västkusten har blandat ner varmt ytvattten och försvagat haloklinen i delar av Skagerrak och Kattegatt.
Halterna av lösta oorganiska näringsämnen (kväve, fosfat och silikat) var generellt låga eller under detektionsgräns i stort sett hela undersökningsområdet, förutom i Östersjön som visar fortsatt förhöjda halter av silikat. Förhöjda halter av fosfat i kombination med låg temperatur i ytvattnet vid Ölands Södra udde tyder på uppvällning i området.
Syrenivåerna i bottenvattnet på Västkusten var goda (3,0 – 5,8 ml/l). I Arkonabassängen låg syrenivåerna precis på gränsen för akut syrebrist (2,0 ml/l) vilket är en försämring sedan i juli. I Bornholmsbassängen råder fortfarande akut syrebrist från 70 - 80 meter medan syrehalten i Hanöbukten har ökat sedan i juli och nu ligger på omkring 4 ml/l. I Östra Gotlandsbassängen påträffades svavelväte någonstans mellan 125 – 150 meter, men upplösningen i djupled blev något låg i detta intervall då akut syrebrist observerades redan från 70 meter. I Västra Gotlandsbassängen råder akut syrebrist från 60 – 70 m och svavelväte förekom från 80 meter.
Nästa expedition med R/V Svea är planerad den 24 – 29 september med start i Lysekil och avslut i Kalmar.
Expeditionsöversikt
Expeditionen genomfördes med forskningsfartyget R/V Svea och pågick mellan den 9:e och 15:e augusti med start och slut i Lysekil.
Profiler av salt, temperatur, syre och fluorescens i vattenkolumnen mättes med CTD[1] monterad på en rosett med plats för 24 vattenhämtare. SMHIs 26 ordinarie stationer kunde provtas som planerat och utöver det besöktes både Huvudskärsbojen och Flinten 7 för referensmätning med CTD. Vid 13 stationer i Östersjön samt i Öresund utfördes extra provtagning för DNA barcoding och analys av algtoxiner (microcystin och nodularin) som produceras av cyanobakterier.
Geléplankton provtogs med håv vid 1 station i Kattegatt och 4 stationer i Östersjön. Geléplanktonproverna fotograferades i en fotobox och bilderna analyseras senare av Göteborgs Universitet. Vid 7 stationer i Östersjön provtogs eDNA inom projektet SAMBAH II med syftet att kartlägga förekomsten av tumlare i Egentliga Östersjön.
Under expeditionen var CTD-rosetten utrustad med en RBR tridente sensor som mäter phycocyanin som är ett pigment som finns i cyanobakterier och vid BY38 kunde vi genomföra en referensmätning tillsammans med Voice of the Oceans (VOTOs) glider som befann sig i närheten och var bestyckad med samma sensor. Kompletterande filtrerade vattenprover för analys av phycocyanin togs vid BY38, men även vid BY5.
Sveas FerryBox och instrumentet för att mäta syre-, salt- och temperaturprofiler under gång; Moving Vessel Profiler (MVP), kördes frekvent under resans gång.
Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och som är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991 – 2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom ca en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras därför senare.
Mer information om vårt datavärdskap och för att ladda ner data se denna länk: https://www.smhi.se/data/oceanografi/datavardskap-oceanografi-och-marinbiologi Länk till annan webbplats.
Mer information om algsituationen finns att läsa i Algaware-rapporten:
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/algrapporter Länk till annan webbplats.
Resultat
Inledningsvis blåsigt med mycket sjö i Skagerrak efter stormen Floris som varit tidigare i veckan. Därefter mest klart väder med svaga vindar och en lufttemperatur som låg mellan 13 och 19 °C över Skagerrak och Kattegatt och mellan 16 och 20 °C över Östersjön.
Skagerrak
Temperaturen i Skagerraks ytvatten var normal för månaden och låg omkring 16 – 19 °C, varmast närmast kusten. Varmt ytvatten hade i delar av Skagerrak blandats ner så pass djupt som 50 – 60 m och det noterades även en försvagad haloklin i de grundare områdena (Å13 – Å15 och P2). Salthalten i ytvattnet var omkring 25 psu närmast kusten och 32 psu i utsjön.
Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet var fortsatt låga vid samtliga stationer med halter nära eller under detektionsgräns. Halterna av löst oorganiskt kväve (DIN) låg kring 0,1 µmol/l, silikat mellan 0,4 - 1,8 µmol/l och fosfat 0,03 – 0,1 µmol/l.
Syrehalten vid botten var normal för månaden med koncentrationer mellan 3,8 – 5,8 ml/l, lägst vid Släggö.
En kraftig fluorescenstopp noterades på 50 meters djup vid Å17, men generellt låg fluorescensmax omkring 15 – 30 m.
Kattegatt och Öresund
Det varma ytlagret med en temperatur omkring 15 – 18 grader sträckte sig så djupt som 50 – 60 m i vissa delar av Kattegatt. Salthalten i ytvattnet var högre än normalt i Kattegatt och låg mellan 22 – 26 psu, i Öresund omkring 16 psu.
Haloklinen observerades på 10 – 15 meters djup i Öresund medan den låg något djupare, omkring 20 – 30 m i Kattegatt. Under språngskiktet låg salthalten omkring 32 – 34 psu och temperaturen var 8 – 10 grader närmast botten.
Klorofyllfluorescensen var som högst i Öresund där en kraftig fluorescenstopp uppmättes på 15 meter, extra planktonprov togs för artbestämning. Övriga stationer visade högst fluorescens något djupare, omkring 20 – 25 m.
Koncentrationerna av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet var fortsatt låga i hela området, halterna av DIN och fosfat uppmättes till omkring 0,1 och mellan 0,1 – 0,2 µmol/l respektive. Halten silikat var högre än normalt vid samtliga stationer i Kattegatt och låg omkring 2,0 – 2,4 µmol/l och i Öresund 8,2 µmol/l.
Syresituationen i Kattegatts- och Öresunds bottenvatten var något försämrad sedan i juli med halter som låg mellan 3,2 – 4,4 ml/l.
Egentliga Östersjön
Ytvattentemperaturen var normal i stort sett hela egentliga Östersjön och låg omkring 18 – 19 grader medan salthalten var något över det normala vid flera stationer och låg mellan 6,5 och 8,1 psu. Vid Ölands södra udde, BY39 sågs tecken på uppvällning då ytvattentemperaturen var ovanligt låg i kombination med hög fosfathalt.
I Arkonabassängen var vattnet välblandat ner till 15 – 20 m, därunder var salthalten omkring 14 psu och temperaturen runt 10 grader. I Bornholmsbassängen och i Hanöbukten observerades en termoklin kring 20 m medan haloklinen låg djupare, omkring 50 m. I de centrala delarna av Östersjön låg termoklinen omkring 20 – 30 m och haloklinen vid 60 – 80 m, det observerades även ett intermediärt kallt vatten som låg mellan 50 – 80 m.
Koncentrationen av DIN i ytvattnet låg under eller nära detektionsgränsen (0,1 µmol/l), värden som var lägre än normalt för månaden i Östra Gotlandsbassängen. Fosfatkoncentrationerna var normala för månaden med halter omkring 0,1 – 0,5 µmol/l i ytan. Koncentrationen av silikat i ytvattnet var över det normala vid de flesta stationer med uppmätta halter mellan 14 – 15 µmol/l.
I Arkonabassängen hade syrgashalten vid botten minskat sedan i juli och koncentrationen låg nu omkring 2 ml/l, på gränsen till akut syrebrist (<2 ml/l).
I Bornholmsbassängen råder akut syrebrist från 70 meter och koncentrationen av syre i bottenvattnet låg omkring 0,1 – 0,4 ml/l, men inget svavelväte uppmättes i området.
I Östra Gotlandsbassängen påträffades svavelväte någonstans mellan 125 – 150 meter, men upplösningen i djupled blev något låg, akut syrebrist observerades redan från 70 meter. I Västra Gotlandsbassängen råder akut syrebrist från 60 – 70 m och svavelväte förekom från ca 80 meter. De högsta svavelvätehalterna förekom i Östra Gotlandsbassängen vid BY15 Gotlandsdjupet, där prover sedan 2023 även tas för att spädas före analys då vi misstänker att halterna är underskattade.
Fluorescensmätningarna indikerade hög planktonaktivitet i de översta 20 m i de norra och centrala delarna av Östersjön, framförallt vid BY10, BY20 och BY29, med ett kraftigare fluorescensmax vid BY20 mellan 10 – 15 m. I de södra delarna var ytlagret mer homogent och fluorescensen något lägre. I Västra Gotlandsbassängen observerades högst fluorescens omkring 5 – 15 m.
Förstora bildenFigur: Snitt som visar syrekoncentration, salthalt och temperatur från mätningar med CTD och MVP, från Skagerrak till Östra Gotlandsbassängen och vidare in i Västra Gotlandsbassängen.
Förstora bildenFigur: Koncentrationen (µmol/l) av oorganiskt kväve i ytvattnet (0-10 m).
Förstora bildenFigur: Koncentrationen (µmol/l) av fosfat i ytvattnet (0-10 m).
Förstora bildenFigur: Koncentrationen (µmol/l) av silikat i ytvattnet (0-10 m).
Förstora bildenFigur: Syrekoncentrationen (ml/l) i bottenvattnet.
Förstora bildenFigur: Temperaturen i ytvattnet (0-10 m).
Förstora bildenFigur: Salthalten i ytvattnet (0-10 m).
Namn | Roll | Från |
|---|---|---|
Madeleine Nilsson | Expeditionsledare | SMHI |
Ola Kalén | CTD- och plattformsarbete | SMHI |
Helena Björnberg | CTD- och plattformsarbete | SMHI |
Johanna Linders | Vattenprovtagning | SMHI |
Amanda Nylund | Vattenprovtagning | SMHI |
Monica Lindner | Närsaltsanalyser, kvalitetsansvarig | SMHI |
Fakta
CTD är ett profilerande mätinstrument och står för Conductivity, Temperature, Depth, SMHI:s CTD är även bestyckad med sensorer som mäter syre och fluorescens bland annat.
Löst oorganiskt kväve, summan av nitrat, nitrit och ammonium.
På engelska förkortat till DIN, dissolved inorganic nitrogen.
Löst oorganisk fosfor förekommer endast som fosfat.
På engelska förkortat till DIP, dissolved inorganic phosphorus.
ADCP betyder Acoustic Current Doppler Profiler och är ett ekolod som mäter strömmar i vattnet. Svea har två stycken ADCP:er monterade på skrovet som mäter havsströmmarnas styrka kontinuerligt under färd. Mätningar fås över hela vattendjupet från ca 10 meter ner till botten.
