SMHI tar regelbundet fram årets medelvattenstånd för varje mätposition längs Sveriges kust. Medelvattenstånden representerar havets genomsnittliga nivå över åren och utgör referensnivå för höjdsystemet RW – Relative Water Level. Höga och låga vattenstånd som uppkommer under året pendlar kring den nollnivå som definieras av årets beräknade medelvattenstånd.
Skillnad på årets medelvattenstånd och årsmedelvärdet
Årets medelvattenstånd är inte samma sak som årsmedelvärdet av vattenståndet. Årsmedelvärdet är det statistiska medelvärdet av alla observationer vid en station under ett år. Årets medelvattenstånd, eller medelvattenståndet om en inte syftar på ett specifikt år, är istället ett värde längs en trendlinje som applicerats på samtliga års årsmedelvärden.
Genom att använda trendlinjen som referens för medelvattenståndet istället för det statistiska årsmedelvärdet går det att jämföra olika år med varandra på ett helt annat sätt. I figuren nedan syns skillnaden mellan de kraftigt varierande årsmedelvärdena och den raka trendlinjen som beskriver medelvattenståndet. Vissa år är årsmedelvärdet betydligt högre än medelvattenståndet, andra år lägre. Att det blir så beror på storskaliga regionala variationer i vädret som har längre tidskalor än ett år.
Årets medelvattenstånd i olika referenssystem
Årets medelvattenstånd beräknas i RH 2000 för att kunna relateras till fixa punkter på land. Uttryckt i RH 2000 är medelvattenståndet vanligtvis inte lika med noll och det förändras över åren i takt med att havsnivån stiger och landet höjs.
Uttryckt i RW är medelvattenståndet noll för alla år. Detta för att medelvattenståndet är den definierade nollnivån i höjdsystemet RW.
Medelvattenståndet beräknas med regressionsanalys
För att beräkna medelvattenståndet använder SMHI linjär regression av stationens årsmedelvärden uttryckta i RH 2000. Med hjälp av en regressionslinje går det att bestämma årets medelvattenstånd både framåt och bakåt i tiden.
När medelvattenståndet bestäms av en rät trendlinje, som i linjär regression, beror medelvattenståndet på två viktiga konstanter, riktningskoefficienten och höjdkoefficienten. Riktningskoefficienten ger lutningen på linjen och höjdkoefficienten avgör på vilken höjd linjen ligger för ett godtyckligt valt referensår. Riktningskoefficienten kan även ses som ett mått på den apparenta landhöjningen, dvs ett mått på hur fort havet stiger eller sjunker relativt en fix landpunkt under den referensperiod regressionsanalysen beräknas över.
Matematiskt ser ekvationen för trendlinjen som beskriver medelvattenståndet (MWyyyy) för en mätstation ett önskat år (yyyy) ut såhär:
MWyyyy = Hk2000 - Rk * (yyyy - 2000)
I denna ekvation är år 2000 valt som referensår och därför återkommer 2000 i termen kopplad till riktningskoefficienten (Rk). Höjdkoefficienten (Hk) motsvarar i detta fall 2000 års medelvattenstånd på stationen utifrån regressionslinjen.
Varje enskild mätstation får specifika värden på de två koefficienterna utifrån de lokala förhållanden som gäller just där. Det går alltså inte att ta fram koefficienter som gäller generellt för alla stationer. Ekvationerna med sina koefficienter finns stationsvis specificerade i listan Ekvationer för medelvattenstånd.
Längden på mätserien påverkar beräkningen
Något som påverkar beräkningarna är valet av referensperiod, dvs de år som regressionsanalysen beräknas över. Valet går att göra på olika sätt men för att någorlunda väl bestämma regressionslinjen behövs minst 30 års data. Skillnaden i beräknade värden av årets medelvattenstånd utifrån olika val av referensperiod ligger på några cm för SMHIs stationer. Se figuren ovan från Klagshamn där två regressionslinjer är inritade. Den ena bygger på hela mätseriens längd och den andra bygger på en 30-års tidsserie med startår 1990.
SMHI har i sina beräkningar valt att använda mätserierna i dess fulla längd så länge kvalitén på data tillåter detta. Om data från vissa år har saknats i för stor utsträckning har inte det årsmedelvärdet tagits med. I vissa fall har några av dagens nyare stationer ”förlängts” med data från närliggande stationer som inte längre är i drift eller har flyttats.
Konsekvenser för äldre vattenståndsdata uttryckta i RW
Ekvationerna för medelvattenstånden (trendlinjen) ses över i början på året genom att lägga till det senast tillkomna årsmedelvärdet för varje station. Det är endast om stationens nya årsmedelvärde betydligt ändrar lutningen på linjen eller dess höjdnivå som SMHI tar fram nya värden på koefficienterna. Varje gång en ekvation ändras måste nämligen alla data i RW, även historiska, för den stationen räknas om. Detta eftersom det är de senast uträknade medelvattenstånden som hädanefter blir den nya referensnivån för den stationens data.
Vattenståndsdata uttryckta i RH 2000 förändras däremot aldrig av nya beräkningar av årets medelvattenstånd. Något som förändras är förstås värdet på årets medelvattenstånd uttryckt i RH 2000 och förhållandet mellan mätvärden uttryckta i RH 2000 och RW. Detta får betydelse vid konverteringar av vattenstånd mellan referenssystemen. En konvertering gjord ett år kan ge andra värden på vattenstånden jämfört med en ny konvertering ett annat år ifall ekvationerna däremellan har förändrats. Av den anledningen är det viktigt att alltid dokumentera vilken ekvation som ligger till grund för beräkningen av medelvattenståndet på stationen i samband med uttag av data i RW från SMHI:s databas.
En annan konsekvens av att alla vattenståndsdata som uttrycks i RW räknas om vid en ny referensnivå är att även vattenståndsrekord blir omräknade. Rekorden kan alltså bli både högre och lägre i och med detta. De kan även infalla på nya datum. Ett värde som varit nära rekordet tidigare kan vid en omräkning bli det nya högsta (eller lägsta) värdet och infalla på ett helt annat datum än det tidigare rekordet. Detta förekommer då och då.
På sikt förändrad metod
Så länge landhöjningen var den primära faktorn för långsamma förändringar av havsnivån har linjär regression över hela tidsserien varit en bra metod för att bestämma årets medelvattenstånd. Landhöjningen kan över dessa tidsrymder anses vara konstant. Men i takt med att havsnivåhöjningen accelererar behöver metoden ses över.
Havsnivåhöjning och landhöjning påverkar havsnivån i motsatta riktningar och eftersom havsnivåhöjningen går allt snabbare kan trenden framöver inte längre anses vara linjär över långa tidsperioder. Linjens lutning kommer i större utsträckning förändras vid varje ny beräkning istället för att, som tidigare, i princip ha behållit sin lutning och bara förlängts i sin befintliga riktning.