Annan relevant lagstiftning
Enligt förordningen ska myndigheter identifiera bestämmelser i lagar och andra författningar som påverkar myndighetens arbete med klimatanpassning i sin klimat- och sårbarhetsanalys.
Lagar med relevans för klimatanpassning
Miljöbalken (1998:808)
Miljöbalken är Sveriges samlade miljölagstiftning. Den syftar till att främja en hållbar utveckling och skydda människors hälsa och miljön. Den reglerar bland annat miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, avfallshantering och naturvård. Miljöbalken möjliggör skydd av känsliga naturområden, reglering av verksamheter som påverkas av klimatförändringar (ex. översvämningsrisker), samt ställer krav på miljökonsekvensbedömningar som kan inkludera klimatanpassning.
Plan- och bygglagen (2010:900)
Plan- och bygglagen (PBL) styr planläggning av mark och vatten samt byggande i Sverige. Den fastställer hur detaljplaner, bygglov och andra tillstånd hanteras. Lagen betonar hållbar samhällsutveckling, god bebyggd miljö och medborgarinflytande i planeringsprocessen. Det finns exempelvis krav på byggnaders egenskaper att stå emot vatten och värme. Se PBL 8 kap.
Klimatlagen (2017:720)
Klimatlagen är en ramlag som fastställer att Sveriges regering ska bedriva ett långsiktigt och transparent klimatarbete. Regeringen är skyldig att varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen och ta fram en klimatpolitisk handlingsplan vart fjärde år. Lagen ligger till grund för arbetet mot Sveriges mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast år 2045. Även om klimatlagen främst fokuserar på att minska utsläppen (klimatbegränsning), har den en indirekt koppling till klimatanpassning.
Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap
Förordningen reglerar hur statliga myndigheter ska arbeta med beredskap för kriser. Den ställer krav på att myndigheter ska analysera risker, vidta förberedande åtgärder och samverka för att säkerställa samhällsviktig verksamhet även under störda förhållanden. Det innefattar även samhällets motståndskraft mot klimatrelaterade händelser som värmeböljor, torka eller översvämningar.
EU:s förordning om restaurering av natur (Nature Restoration Law)
Förordning, antagen 2024, syftar till att återställa förstörda ekosystem i medlemsländerna. Den innehåller bindande mål för restaurering av naturtyper som skogar, våtmarker och marina miljöer. Målet är att motverka biodiversitetsförlust och stärka ekosystemens resiliens inför klimatförändringar. Restaurering av natur ökar ekosystemens förmåga att dämpa effekter av klimatförändringar, till exempel genom att minska översvämningar, motverka erosion och binda koldioxid.
Delphis rapport
För en mer uttömmande genomgång av lagstiftning relevant för arbetet med klimatanpassning hänvisar vi till Delphis rapporter Klimatanpassning – Urval av tillämplig lagstiftning till stöd för myndigheter och kommuner.
Tryck här för att läsa rapporten från 2025 Länk till annan webbplats.
