Oceanografiska modeller och processer
En stor del av den oceanografiska forskningsenhetens forskning utgår från ett antal modeller. Dessa behöver kontinuerlig utveckling för att enhetens forskning skall kunna ligga i framkant. Det är samtidigt viktigt att modellerna är väl fungerande och validerade. Det är detta som står i fokus för forskningsområdet ”Oceanografiska modeller och processer”.
Inom forskningsområdet Oceanografiska modeller och processer fokuserar vi på följande modeller:
- 3-dimensionella havscirkulationsmodeller kopplade till biogeokemiska modeller, exempelvis NEMO-SCOBI.
- 1-dimensionella bassängmodeller längs Sveriges kust, exempelvis Kustzonsmodellen.
- Kopplade modeller av atmosfär-is-vågor-hav-hydrologi, exempelvis koppling NEMO4-HCLIM-HYPE.
- Spridningsmodeller, exempelvis applikationer av OpenDrift
Därtill fokuserar vi på olika processer och analytiska ramverk:
- Omblandning från virvlar och småskaliga processer
- Uppvällning
- Inflödesdynamik
- Vattenmasstransformation
- Parametrisering av komponenter inom blå ekonomi
- Biasjustering
Forskningsområdet har stark koppling till frågeställningar och utvecklingsbehov inom utrednings- och klimattjänsterna på SMHI.
Forsknings- och utvecklingsfrågor i fokus just nu
Hur kommer salthalten i havet att förändras i ett framtida klimat? Klimatprojektioner ligger under forskningsområde Havsklimat, men för att dessa skall kunna utföras är det viktigt att det finns en regional modell som visar Östersjöns salthalt med hög precision.
Vilka modeller är bäst lämpande för olika frågeställningar? Är nestade eller ostrukturerade modeller bäst för att möjliggöra högre upplösning, framför allt i kustområden? Modellerna kan också vara intressanta för olika tillämpningar i utsjön som till exempel i samband med havsbaserad vindkraft eller akvakultur.
Virvlarnas kompexitet: Hur ska vi hantera övergången mellan virveltillåtande till virvelupplösande, brant topografi vid högre upplösning, blandning och friktion orsakat av topografi, interna vågor, virvlar och numerisk blandning?
Hur kan vi optimera havsövervakning för klimat, miljöövervakning och prognoser?
