En värmebölja är en stor påfrestning på människors hälsa och välmående. Forskning visar att i en värmebölja ökar antalet dödsfall relaterade till värme. På SMHI arbetar forskare med det förändrade klimatets effekter på städer, och de undersöker hur städernas uppbyggnad kan påverka vår upplevelse av värmen.
– Hur du upplever värmen skiljer sig mycket åt om du är i skugga eller i direkt sol. I det du upplever som värme ingår också den värme som studsar tillbaka från ytorna omkring dig, strålningstemperaturen, förklarar Jorge Amorim, forskningsledare för området luftmiljö i städer.
Svalkande miljöer viktiga för hälsan
Generellt sett är en stad varmare än omgivande landsbygd, men det betyder inte att hela staden är lika varm. Forskarna kan göra en väldigt detaljerad simulering av staden där de kartlägger hur lufttemperaturen och strålningstemperaturen fördelar sig, och därmed hur människor upplever värmen på olika platser i staden.
– Städer är ofta varmare än omgivningen, det bildar så kallade värmeöar. Men värmemiljön i staden är komplex, bland annat beroende på hur tät bebyggelsen är, vilka material som används och hur mycket grön och blå infrastruktur som finns. Till exempel så upplevs parker som svalkande miljöer med lägre temperatur, säger Jorge Amorim.
Utformningen av varje stadsdel ger en specifik temperaturfördelning, likt ett fingeravtryck. Kunskap om detta kan vara till hjälp vid utformandet av nya stadsdelar.
– Vi är fler och fler som bor i städer. I takt med att klimatet förändras blir det viktigare hur staden utformas för att vi ska må bra, så att vi har tillgång till de svalkande miljöer dit vi kan söka oss för skugga och rekreation. De är viktiga för vårt välmående och här kan strålningskarteringen vara till stor hjälp, poängterar Jorge Amorim.