Myndighetsmål för klimatanpassning

VI HAR KOMMIT FRAM TILL ATT NYTT UNDERLAG FÖR MYNDIGHETSMÅL BEHÖVER TAS FRAM. INNHÅLLET PÅ SIDAN ÄR ALLTSÅ INTE RELEVANT

Syfte med myndighetsmål

Mål ger stadga och inriktning åt myndigheters arbete med klimatanpassning. Målen är dessutom utgångspunkt för arbetet med handlingsplanen, där åtgärderna som presenteras ska bidra till att myndighetsmålen nås. Målen utgör även grunden till uppföljning och utvärdering av myndighetens arbete, där eventuell måluppfyllelse eller brist på måluppfyllelse kan utvärderas.

Att sätta myndighetsmål för klimatanpassning

• Myndigheter kan sätta övergripande mål för myndighetens uppdrag eller ansvarsområde. De kan exempelvis uttrycka att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag även i ett förändrat klimat, att den ska vara robust och kunna hantera oväntade klimatrelaterade påfrestningar eller att myndigheten bidrar till att den sektor den ansvarar för blir mer robust för klimatförändringar.
• Mål kan sättas för de åtgärder myndigheten planerar att genomföra. Exempelvis att myndigheten ska öka kunskapen hos en viss målgrupp, ta fram kunskapsunderlag eller se över sin organisation för att skapa bättre förutsättningar för sitt klimatanpassningsarbete.
• Målen kan ha olika tidshorisont. Vissa kanske ska uppnås under det kommande året, andra är mer långsiktiga.
• Det är ett krav enligt förordningen att mål i möjligaste mån ska vara mätbara (9 §)
• En rimlig utgångspunkt är att målen ska sättas utefter de sårbarheter som identifierats i en KSA

Regeringens mål för klimatanpassning

I skrivelsen Nationell strategi och regeringens handlingsplan för klimatanpassning. Skr. 2023/24:97 finns ett mål för klimatanpassning som alla myndigheters mål ska bidra till enligt förordningen (9 §):

• Med en samhällsekonomiskt effektiv, strategisk och åtgärdsinriktad klimatanpassning fungerar samhället väl i det förändrade klimatet. Naturmiljön har god förmåga att återhämta sig och ekosystemens resiliens har stärkts. Samhällets aktörer, inklusive privata och offentliga på alla administrativa nivåer, hanterar risker, sårbarheter och möjligheter i beslutsfattande. Klimatanpassning är integrerad i relevanta verksamheter och ansvarsområden.

Olika typer av mål

Processmål och effektmål

Processmål syftar till att säkerställa att processer och planerade aktiviteter genomförs. Effektmål beskriver det önskade resultatet av de planerade åtgärderna.

En avvägning mellan mätbarhet och relevans

Eftersom målen kommer utgöra grunden för framtida uppföljning och utvärdering är det viktigt att målen kan mätas på ett eller annat sätt. Samtidigt bör inte mål endast sättas utifrån vilka data som finns tillgängliga utan ska samtidigt ha relevans och bidra till regeringens mål för klimatanpassning. Det finns inget enkelt svar på vart gränsen ska dras och bedömningar behöver göras från fall till fall.

Exempel på myndighetsmål

Nedan finns ett antal exempel på myndighetsmål tagna ur den senaste klira - rapporten.

Mål som rör den interna verksamheten

• Klimatförändringarnas effekter inkluderas i riskbedömningar & planering för framtida arbeten
• Skador på kulturmiljöer dokumenteras vid extremväder och klimatförändringarnas effekter följs upp
• Klimatanpassning är en integrerad del i myndighetens förvärv och fastighetsförvaltning av statlig egendom, vid skydd och förvaltning av skyddade områden samt vid samordning och utveckling av friluftslivsfrågor
• Myndighetens lokaler och datormiljö är klimatsäker vid extremhändelser.

Mål som rör kunskapsnivån hos aktörer inom och utanför myndigheten

• Myndigheten har bidragit med kunskapsstöd, vägledning, övervakning och uppföljning för hälsorisker av värmeböljor,
• Myndighetens personal har god kunskap om klimatförändringar och klimatanpassning
• Information för till små och medelstora företags behov om klimatanpassning finns hos myndigheten.

Mål som ämnar bidra till beteendeförändring i samhället

• Myndigheten bidrar till att stärka samhällets motståndskraft mot klimatförändringar genom att utveckla ändamålsenliga regler och andra styrmedel.
• Ökad användning av geologiska underlag inom undermarksplaneringen i storstadsområden

• Alla kommuner identifierar, analyserar och vidtar förebyggande och förberedande åtgärder mot lokala klimatrelaterade risker och extrema väderhändelser
• Fastighetsägare förebygger och har en ökad förmåga att hantera konsekvenserna av klimatrelaterade risker och extrema väderhändelser som kan drabba liv, hälsa, miljö och egendom.