Huvudinnehåll

Myndigheters arbete med klimatanpassning 2025

Uppdaterad

Publicerad

Typ:
Rapport
Serie:
Klimatologi 77
Författare:
Trine Haugset, Linda Gren, Aino Krunegård, AnnaKarin Unger
Publicerad:
April 2026

Sammanfattning

I denna rapport presenteras en analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning under 2025. Enligt förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden, initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Myndigheternas arbete redovisas årligen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). SMHI ska lämna en sammanfattande analys till regeringen senast den 15 april varje år.

50 myndigheter har redovisat sitt arbete i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats för detta ändamål. Resultaten som presenteras i rapporten baseras på myndigheternas redovisningar.

Analysen beskriver

  • hur myndigheterna har genomfört de uppdrag som anges i klimatanpassningsförordningen
  • hur myndigheterna arbetar med åtgärder för klimatanpassning
  • hur myndigheterna involverar andra aktörer i klimatanpassningsarbetet
  • hur myndigheterna integrerar klimatanpassning i beredskapsarbetet och i andra processer
  • vilka behov myndigheterna ser för att ta klimatanpassningsarbetet framåt.

De flesta myndigheter har genomfört sina uppdrag enligt förordningen, men årets resultat visar att antalet myndigheter med en aktuell klimat- och sårbarhetsanalys och/eller handlingsplan har minskat. Utvecklingen är tydligast bland länsstyrelserna.

Alla länsstyrelser utom en uppger att de har initierat och/eller stöttat kommunerna i arbetet med klimatanpassning, men omfattningen av detta arbete varierar mellan länen. Nästan en fjärdedel av länsstyrelserna beskriver att stödet de ger kommunerna har minskat. Färre länsstyrelser än föregående år anger att de har analyserat hur länet, och vid behov angränsande län, påverkas av klimatförändringen.

Många myndigheter har successivt breddat och fördjupat sina klimat- och sårbarhetsanalyser och handlingsplaner i takt med att de uppdaterats. Vissa myndigheter har dock inte kunnat följa den femåriga uppdateringscykeln och hålla analyser och planer aktuella och vidareutvecklade.

Myndigheterna arbetar aktivt med klimatanpassningsåtgärder inom sina respektive ansvarsområden. De initierar och stödjer arbetet genom att bland annat utveckla kunskap, metoder och vägledningar, tillhandahålla finansiering och samverka med andra aktörer kring klimatanpassning. De följer också upp och utvärderar arbetet.

Många myndigheter samarbetar med aktörer på lokal, regional och nationell nivå, däribland andra offentliga aktörer, näringslivet, universitet och högskolor. Det har skett en fortsatt ökning i antalet myndigheter som involverar aktörer från andra länder i klimatanpassningsarbetet.

De flesta myndigheter arbetar med att integrera klimatanpassning i beredskapsarbetet, men hos många befinner sig arbetet fortfarande i en uppstartsfas. Nästan samtliga länsstyrelser och två tredjedelar av de nationella myndigheterna har påbörjat arbetet. Hos vissa myndigheter sker samordningen genom arbetet med klimat- och sårbarhetsanalyser samt risk- och sårbarhetsanalyser. Myndigheterna ser att det finns fördelar med att integrera klimatanpassning med beredskapsarbetet, men även att det finns en risk att klimatanpassning prioriteras ned i processen. Det är därför viktigt att säkerställa att klimatanpassning behåller sin särskilda ställning, även när sakområdena integreras i varandra.

Enligt analysen präglas klimatanpassningsarbetet fortsatt av stora behov av ekonomiska och personella resurser, särskilt på regional och lokal nivå. Samtidigt visar årets resultat ett tydligare fokus på styrningsrelaterade utmaningar, såsom otydlig ansvarsfördelning, behov av metodstöd och verktyg samt brister i regelverk. Tillgång till samordnade och uppdaterade kunskapsunderlag lyfts också som en förutsättning för att kunna genomföra effektiva och kostnadseffektiva åtgärder. Flera av behoven är nära sammankopplade, eftersom exempelvis begränsade ekonomiska och personella resurser påverkar möjligheten att ta fram kunskapsunderlag, upprätthålla samverkan och genomföra åtgärder. Även om myndigheterna arbetar för att möta de redovisade behoven för att ta klimatanpassningsarbetet framåt, både inom den egna verksamheten och för sektorn eller länet, visar analysen att det behövs ökade resurser och förbättrad styrning för att möjliggöra ett mer strategiskt och samordnat klimatanpassningsarbete.

Summary

This report presents an analysis of the Swedish government agencies’ climate adaptation work in 2025. Under the Ordinance (2018:1428) on climate adaptation by government agencies, 32 national agencies and all 21 County Administrative Boards are required, within their areas of responsibility, to initiate, support and evaluate climate adaptation efforts. The agencies report annually to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI), which must submit a consolidated analysis to the Government by 15 April each year.

A total of 50 agencies have reported their work through SMHI’s web-based tool Klira. The results presented in this report are based on the agencies’ reports.

The analysis covers how the agencies

  • carry out their assignments under the Ordinance
  • carry out climate adaptation measures
  • involve other actors
  • integrate climate adaptation into emergency preparedness and other processes
  • identify needs for further progress.

Most agencies have fulfilled their assignments in accordance with the ordinance. However, the number of agencies with up-to-date climate risk and vulnerability assessments and/or action plans has decreased, most notably among the County Administrative Boards.

All but one County Administrative Board report that they have initiated and/or supported municipal climate adaptation efforts, although the scope varies between counties. Nearly a quarter report that they have reduced support. Fewer than in the previous year have analyzed how their county, and where relevant neighboring counties, are affected by climate change.

Many agencies have gradually expanded and deepened their climate risk and vulnerability assessments and action plans. However, some have not been able to maintain the five-year update cycle, resulting in assessments and plans that are not fully up to date.

Agencies actively carry out climate adaptation measures within their respective mandates. Efforts include developing knowledge, methods and guidance materials, providing funding, collaborating with other actors, and following up and evaluating outcomes.

Collaboration with actors at local, regional and national levels is widespread, including with public authorities, the private sector, and academia. The number of agencies involving international actors continues to increase.

Most agencies are working to integrate climate adaptation into emergency preparedness, although this work is often still at an early stage. Nearly all County Administrative Boards and two-thirds of national agencies have initiated such efforts. In some cases, coordination takes place within climate risk and vulnerability assessments and risk and vulnerability analyses. While integration offers benefits, agencies also note a risk that climate adaptation may be deprioritized. It is therefore important to ensure that climate adaptation retains its distinct role within integrated processes.

The analysis shows that climate adaptation efforts continue to be constrained by limited financial and human resources, particularly at regional and local levels. At the same time, there is a clearer focus on governance-related challenges, including unclear allocation of responsibilities, the need for methodological support and tools, and shortcomings in regulatory frameworks. Access to coordinated and up-to-date knowledge is also identified as a key prerequisite for effective and cost-efficient measures. These needs are closely interlinked, as limited resources affect the capacity to develop knowledge, maintain collaboration and carry out measures. Although agencies are working to address these needs, both internally and across sectors and regions, increased resources and improved governance are required to enable more strategic and coordinated climate adaptation efforts.