The Swedish National Marine Monitoring Programme 2024 Hydrography, Nutrients, Phytoplankton

Summary

Surface water temperatures across all monitored Swedish marine areas ranged from
winter lows of ~2–3.5°C (January–March) to summer maxima of ~18–19°C in August.
During the winter, water columns were generally well mixed down to 20–60 m
depending on region, with deeper mixed layers where the halocline was deeper.
Seasonal warming began in April–May, producing a summer thermocline at 10–20 m.

Oxygen conditions in the deep water varied substantially. In 2024, oxygen in both the
Sound and in the Kattegat were alarmingly low with concentrations around 2 ml/l in
September which is the limit for acute hypoxia. In the Baltic Sea, deep stratified basins with long-term stagnation continued to suffer from severe anoxia and elevated hydrogen sulphide, with no major inflows in 2024 to improve the situation; only a small inflow in December provided limited local effects. Deep-water salinity and temperature remained near constant throughout the year where stratification prevented mixing.

The spring bloom occurred between February–March in the Skagerrak and the Kattegat and between March-April in the Baltic Proper. The DIN in the surface water was depleted in May in the Baltic Proper and in April in the Skagerrak and Kattegat.
Phosphate reached annual minima during summer but rarely reached full depletion in the Baltic Proper.

In the Skagerrak and Kattegat, the winter biomass was low and dominated by diatoms. The spring bloom occurred in February–March in the Kattegat but was weaker and started later in the Skagerrak. A minor Pseudochattonella event occurred at Släggö in March. Summer biomasses were generally low. In June, a diatom bloom occurred at both the Kattegat stations and station Å17. During autumn diatom blooms occurred, (coccolithophorid and dictyophyceae), with highest biomasses in the Kattegat.

In the Baltic Proper, the spring bloom was dominated by diatoms (Skeletonema,
Peridiniella) and Aphanizomenon filaments were present early in the year. In May–June, species diversity increased, including potentially toxic Dinophysis acuminata,
Mesodinium rubrum and all three major filamentous cyanobacteria (Aphanizomenon,
Nodularia and Dolichospermum). Summer brought surface accumulations of
cyanobacteria, especially in the southeastern Baltic, dominated by Nodularia.
Chlorophyll was elevated at many stations. Autumn saw declining cyanobacteria but
strong diatom presence in the south, with marine species (Dactyliosolen, Cerataulina)
being abundant.

Sammanfattning

Ytvattentemperaturen i alla övervakade svenska havsområden varierade från
vinterminimum på cirka 2–3,5°C (januari–mars) till sommarmaximum på omkring 18–19°C i augusti. Under vintern var vattenpelaren generellt väl omblandad ned till 20–60 meters djup beroende på område, med djupare blandningslager där haloklinen låg djupare. Den säsongsmässiga uppvärmningen började i april–maj och gav upphov till en sommartermoklin på 10–20 meters djup.

Syreförhållandena i djupvattnet varierade kraftigt. I både Öresund och Kattegatt var
syrenivåerna alarmerande låga under 2024, runt 2 ml/l i september, vilket motsvarar
gränsen för akut hypoxi. Allvarlig anoxi och höga svavelvätehalter dominerade fortsatt de djupa och långvarigt stagnanta bassängerna i Östersjön. Inga större inflöden inträffade och det lilla inflödet i december gav endast begränsade lokala effekter. Djupvattnets salthalt och temperatur var nära konstant över året där skiktningen förhindrade omblandning.

Vårblomningen inträffade under februari–mars i Skagerrak och Kattegatt och under
mars–april i Egentliga Östersjön. DIN i ytvattnet var uttömt i april på västkusten och i
maj i Egentliga Östersjön. Fosfat nådde sina årliga minimum under sommaren men blev sällan helt uttömt i Egentliga Östersjön.

I Skagerrak och Kattegatt var den totala biomassan låg under vintern och dominerades då av kiselalger. En mindre Pseudochattonella-händelse noterades vid Släggö i mars. På sommaren var biomassan generellt låg. En kiselalgsblomning förekom i juni vid båda stationerna i Kattegatt och vid stationen Å17 i Skagerrak. Under hösten observerades blomningar av kiselalger (kalkflagellater och kiselflagellater) med högst biomassa i Kattegatt.

I Egentliga Östersjön dominerades vårblomningen av kiselalger (Skeletonema,
Peridiniella) och Aphanizomenon-filament förekom tidigt. Under maj–juni ökade
artdiversiteten och inkluderade potentiellt toxiska Dinophysis acuminata, Mesodinium rubrum och alla tre stora trådbildande cyanobakterier (Aphanizomenon, Nodularia,
Dolichospermum). Sommaren medförde ytansamlingar av cyanobakterier, särskilt i
sydöstra Östersjön, dominerade av Nodularia. Klorofyllhalterna var förhöjda vid många stationer. Under hösten minskade cyanobakterierna, men kiselalger var fortsatt talrika i söder, där marina arter (Dactyliosolen, Cerataulina) blev vanliga.