Förslag på nationellt uppföljningssystem för klimatanpassning

Sammanfattning

SMHI har på uppdrag av regeringen och i samarbete med Naturvårdsverket tagit fram ett förslag på nationellt system för uppföljning och utvärdering av klimatanpassningsarbetet i Sverige. Förslaget utgår från existerande strukturer i det svenska klimatanpassningsarbetet och utgör en komplettering av dessa i form av ett nytt system för myndighetsövergripande nationell uppföljning. Dessutom ges förslag på förändringar av existerande strukturer som bör övervägas i syfte att stärka dessa och möjliggöra införandet av det nya systemet.
Myndigheterna som omfattas av Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete1 (klimatanpassningsförordningen) har involverats i framtagandet av förslaget, som bygger vidare på tidigare regeringsuppdrag som SMHI utfört om uppföljning av det svenska klimatanpassningsarbetet.
Syftet med det föreslagna nationella systemet är att kunna ge en samlad bild av effektiviteten i det svenska klimatanpassningsarbetet, något som är svårt med den uppföljning som genomförs idag. Systemet ska bidra till att styra arbetet mot gemensamma mål samt visa om risker orsakade av klimatförändring ökar eller minskar på nationell nivå. Systemet ska också ge underlag för att kunna identifiera vad som behöver göras och vilket stöd som behövs, i syfte att skapa bättre förutsättningar för klimatanpassningsarbetet. Slutligen ska systemet bidra till informationsinsamling för det Nationella expertrådet för klimatanpassning (Expertrådet) och för Sveriges internationella rapportering om klimatanpassning.
Nationella prioriteringar och mål är en nödvändig utgångspunkt för ett nationellt uppföljningssystem. Sådana prioriteringar och mål bör utgå ifrån en nationell klimat- och sårbarhetsanalys och vara politiskt förankrade. De nationella målsättningarna och prioriteringarna bör också utvecklas i samarbete med de myndigheter som besitter expertis inom respektive område.
SMHI föreslår att regeringen bör fatta beslut om långsiktiga nationella prioriterade områden som utgör en prioritering och vägledning för att definiera nationella mål. Dessa kan baseras på de systemområden som Expertrådet definierat för den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen. Vidare, att regeringen utser en målansvarig myndighet för varje prioriterat område och ger dessa myndigheter i uppdrag att ta fram förslag på långsiktiga nationella målsättningar för det prioriterade området samt indikatorer för uppföljning av dessa.
Myndigheternas förslag på målsättningar bör därefter förankras genom riksdagsbeslut. Möjligheterna att sammankoppla de nationella målsättningarna för klimatanpassning med statsbudgetens utgiftsområden undersökas vidare.
De målansvariga myndigheterna bör få en tydligt definierad uppgift, med motsvarande finansiering, att ansvara för och samordna uppföljningen av klimatanpassningsarbetet inom det prioriterade området. I uppgiften ingår att utveckla och regelbundet se över långsiktiga nationella målsättningar, del- och/eller etappmål, samt indikatorer och att löpande ansvara för datainsamling, analys och rapportering för det prioriterade området. Till stöd för uppföljningen bör befintliga uppföljningssystem så som miljömålssystemet nyttjas i den utsträckning det är möjligt. SMHI bör får i uppgift att samordna arbetet samt att stötta målansvariga myndigheter med metodstöd och stöd för samverkan. Alla myndigheter som omfattas av klimatanpassningsförordningen kommer att behöva bidra, både till arbetet med att ta fram nationella målsättningar och med den löpande uppföljningen och översynen.
I tillägg till de långsiktiga nationella målsättningarna föreslår SMHI att regeringen bör besluta om kortsiktiga strategiska mål för klimatanpassningsarbetet, i form av en nationell handlingsplan för klimatanpassning för mandatperioden (vart fjärde år). Dessa mål föreslås följas upp av Expertrådet för klimatanpassning.
För att ge tid till arbetet med det nationella systemet föreslår SMHI att den nationella policycykeln förlängs från dagens fem år till åtta år. Det innebär att Expertrådet tar fram en ny nationell klimat- och sårbarhetsanalys vart åttonde år, följt av att målansvariga myndigheter gör en översyn av de långsiktiga nationella målsättningarna och av att regeringen uppdaterar den nationella klimatanpassningsstrategin. Expertrådet gör en sammanfattande analys och uppföljning av arbetet mot de långsiktiga nationella klimatanpassningsmålen vart åttonde år, med en halvtidsavstämning och en uppföljning av de kortsiktiga strategiska målsättningarna vart fjärde år.
1 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20181428- om-myndigheters_sfs-2018-1428/

Summary

At the request of the Swedish government and in collaboration with the Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket), the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) has developed a proposal for a national system to monitor and evaluate climate adaptation efforts in Sweden. The proposal is based on existing structures within Swedish climate adaptation work and serves as a complement to these by introducing a new system for cross-agency national monitoring. Additionally, it includes proposals for changes to existing structures that should be considered in order to strengthen them and facilitate the implementation of the new system.
The authorities covered by the Regulation (2018:1428) on government agencies'1 climate adaptation work (the Climate Adaptation Regulation) have been involved in developing the proposal, which builds on previous government assignments carried out by SMHI regarding the monitoring of Swedish climate adaptation efforts.
The purpose of the proposed national system is to provide a comprehensive overview of the effectiveness of Swedish climate adaptation efforts, something that is difficult to achieve with the current monitoring processes. The system aims to guide work toward common goals and indicate whether climate change-related risks are increasing or decreasing at the national level. It should also provide a basis for identifying necessary actions and required support, thereby creating better conditions for climate adaptation efforts. Finally, the system will contribute to data collection for the National Expert Council on Climate Adaptation (Expertrådet) and for Sweden’s international climate adaptation reporting.
National priorities and goals are essential foundations for a national monitoring system. Such priorities and goals should be based on a national climate and vulnerability analysis and have political backing. Furthermore, they should be developed in collaboration with the relevant expert agencies in each sector.
SMHI proposes that the government should decide on long-term nationally prioritized areas, which would serve as guidance for defining national goals. These areas can be based on the system areas defined by the Expert Council for the national climate and vulnerability analysis. Additionally, the government should designate a responsible authority for each priority area and task these authorities with developing proposals for long-term national objectives and indicators for monitoring these goals.
The agencies' proposed objectives should then be anchored through a parliamentary decision. The possibility of linking national climate adaptation goals with the state budget’s expenditure areas should also be explored further.
The designated responsible authorities should have a clearly defined role, with corresponding financial resources, to oversee and coordinate the monitoring of climate adaptation efforts within their respective areas. This includes developing and regularly reviewing long-term national goals, sub-goals, and indicators, as well as continuously managing data collection, analysis, and reporting for the designated area. Existing monitoring systems, such as the environmental objectives system, should be utilized as much as possible to support the monitoring process.
SMHI should be assigned to coordinate the work and provide methodological support and collaboration assistance to the responsible agencies. All agencies covered by the Climate Adaptation Regulation will need to contribute, both to the development of national objectives and to ongoing monitoring and review processes.
In addition to the long-term national objectives, SMHI proposes that the government should decide on short-term strategic goals for climate adaptation efforts, in the form of a national climate adaptation action plan for the parliamentary term (every four years). The Expert Council for Climate Adaptation would be responsible for monitoring these goals.
To allow time for the development of the national system, SMHI proposes extending the national policy cycle from the current five years to eight years. This would mean that the Expert Council would conduct a new national climate and vulnerability analysis every eight years, followed by a review of long-term national objectives by the responsible authorities and an update of the national climate adaptation strategy by the government.
The Expert Council would also conduct a comprehensive analysis and assessment of progress toward long-term national climate adaptation goals every eight years, with a mid-term review and an evaluation of short-term strategic goals every four years.