Rapport från havet med R/V Svea vecka 19-20, 2025

Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. Stockholms Universitet utförde sediment- och bottenfaunaprovtagning i Östersjön.

Temperaturen i ytvattnet var vid de flesta stationer normal för månaden och varierade mellan 9 – 11 °C i Västerhavet och 6 – 10 °C i Egentliga Östersjön. I Västerhavet hade en svag termoklin börjat byggas upp med varmare ytvatten medan det i Egentliga Östersjön var mer välblandat och kallare ner till haloklinen.

Salthalten i ytvattnet var högre än normalt för månaden i stora delar av Egentliga Östersjön. I Västerhavet var den normal eller högre än normal

Halterna av lösta oorganiska näringsämnen i Västerhavets ytvatten var låga eller under detektionsgräns vilket är normalt för månaden. I Egentliga Östersjön var halterna av fosfat och silikat högre än normalt, medan DIN låg under detektionsgräns på flera stationer, i de södra delarna var halterna under normala nivåer.

Syrenivåerna i bottenvattnet var normala för månaden i Västerhavet (4,7 – 6,4 ml/l). I Arkonabassängen noterades ingen akut syrebrist men försämrad syresituation sedan i april. I Bornholmsbassängen och Hanöbukten råder akut syrebrist (<2 ml/l) från 70 - 80 meter och koncentrationen av syre var 0,4 – 1,7 ml/l. I Östra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 125 meter men akut syrebrist redan från 70 meter. I Västra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 80 – 90 meter och akut syrebrist rådde från 70 – 80 meter.

Det blir ingen expedition i juni på grund av nedskärningar i budget så nästa expedition med R/V Svea är planerad den 14 – 20 juli med start och slut i Lysekil.

Expeditionsöversikt

Expeditionen genomfördes med forskningsfartyget R/V Svea och startade i Lysekil den 5:e maj och avslutades i Kalmar den 12:e maj. Stockholms Universitet (SU) deltog för att utföra sediment- och bottenfaunaprovtagning.

Profiler av salt, temperatur, syre och fluorescens i vattenkolumnen mättes med CTD[1] monterad på en rosett med plats för 24 vattenhämtare. SMHIs 24 ordinarie stationer kunde provtas som planerat och både Huvudskärsbojen och Flinten-7 besöktes för referensmätning. En extra station (3SW BY7) strax väster om karteringsstationen BY7 besöktes för att uppdatera och testa CTD-vinschens AHC-system (sjöhävningsdämpning) med onlinesupport från tillverkaren. Vid fem stationer utfördes extra provtagning för test av lagringstid av alkalinitetsprover. Försök gjordes även med att fixera växtplankton i etanol istället för med det mycket giftiga formalin som normalt används.

Moving Vessel Profiler (MVP), som mäter syre-, salt- och temperaturprofiler, och FerryBox, som mäter olika parametrar i ytvattnet, är båda system som används medan fartyget är i rörelse och användes under hela expeditionen. IFCB-instrumentet var dock inte installerat på FerryBoxen under denna resa.

Geleplankton, som är en nyhet i mätprogrammet från och med 2025 provtogs med håv vid flera stationer i både Västerhavet och Östersjön. Geleplanktonproverna fotograferades i en fotobox och bilderna analyseras senare av Göteborgs Universitet. Vid ett antal stationer i Östersjön provtogs eDNA inom projektet SAMBAH II med syftet att kartlägga förekomsten av tumlare i Egentliga Östersjön.

För SLU och Kalmar Länsstyrelse sattes mätsystem för övervakning av tumlare ut vid två positioner i nära anslutning till ett av SUs provtagningsområden söder om Öland.

Resultaten i rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och som är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991 – 2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom ca en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras därför senare.

Mer information om vårt datavärdskap och för att ladda ner data: Datavärdskap oceanografi och marinbiologi Länk till annan webbplats.

Mer information om algsituationen finns att läsa i Algaware-rapporten. Länk till annan webbplats.

Resultat

Vädret under expeditionsveckan var mestadels klart med till en början med måttliga, men avtagande vindar över Skagerrak och Kattegatt och därefter svaga vindar i Östersjön. Lufttemperaturen låg mellan 5 och 12 °C med de lägre temperaturerna över Östersjön.

Skagerrak

Temperaturen i Skagerraks ytvatten var normal och omkring 8 – 10 °C, kallast närmast kusten. En termoklin har börjat byggas upp i de yttre delarna av Skagerrak med varmare ytvatten ner till ca 20 m. Salthalten i ytvattnet var 27 psu närmast kusten och 31 psu i utsjön.

Koncentrationen av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet var fortsatt låga vid samtliga stationer utom närmast kusten där högre halter noterades, vid stationen Släggö, i Gullmarsfjordens mynning var koncentrationen av löst oorganiskt kväve (DIN) 1,4 µmol/l, silikat 1,9 µmol/l och fosfat 0,2 µmol/l.

Syrehalten vid botten var god vid samtliga stationer i Skagerrak, normala halter för månaden uppmättes med koncentrationer mellan 5,3 – 6,4 ml/l, lägst vid Släggö.

Fluorescensmätningarna gav högst utslag mellan 10 – 15 m vid stationerna Å13 och P2, vid P2 noterades en hög topp vid 12 m.

Kattegatt och Öresund

Ytvattentemperaturen låg mellan 9,7 – 11,3 grader vilket är normalt för månaden, varmast var det i Öresund. Salthalten i ytvattnet låg mellan 21 – 30 psu och var högre än normalt vid stationerna Anholt E och N14 Falkenberg. I Öresund var salthalten lägre, omkring 17 psu.

Haloklin och termoklin låg på 10 – 15 meters djup i Kattegatt med ett kallare och saltare djupvatten på omkring 35 psu och 6 – 7 grader. I Öresund låg skiktningen vid 10 meter med en salthalt på 33 psu och en temperatur omkring 7 grader i bottenvattnet.

Klorofyllfluorescensen var som högst i Öresund där en kraftig fluorescenstopp uppmättes vid 20 meter. Även Fladen och Falkenberg hade fluorescensmaxima men något grundare, vid 10 – 12 m, extra planktonprov togs för artbestämning vid dessa stationer.

Koncentrationerna av lösta oorganiska näringsämnen i ytvattnet var fortsatt låga eller ej detekterbara i hela området förutom vid stationen N14 Falkenberg där halterna av DIN och fosfat uppmättes till 0,3 och 0,1 µmol/l respektive. Halten silikat var lägre än normalt vid samtliga stationer och låg mellan 0,1 – 0,6 µmol/l.

I Öresund hade mängden silikat i ytvattnet minskat kraftigt sedan april och i kombination med den höga flourescenstoppen som noterades vid 20 m är det en indikation på pågående algblomning.

Syresituationen i Kattegatts- och Öresunds bottenvatten var god med halter som låg mellan 4,8 – 5,7 ml/l.

Egentliga Östersjön

Ytvattentemperaturen var normal för månaden i hela egentliga Östersjön och låg mellan 7,0 – 9,8 grader i Södra Egentliga Östersjön, i Östra Gotlandsbassängen mellan 5,9 – 6,2 grader, i Norra Egentliga Östersjön omkring 5,6 grader och i Västra Gotlandsbassängen mellan 6,6 – 6,9 grader.

Salthalten i ytvattnet var högre än normalt för månaden i stora delar av Egentliga Östersjön, i Södra Egentliga Östersjön låg den mellan 7,5 – 7,9 psu, i Östra Gotlandsbassängen mellan 7,0 – 7,5 psu, i Västra Gotlandsbassängen 6,9 – 7,2 psu.

I Arkonabassängen fanns en svag termoklin kring 15 – 20 meter, haloklinen låg något djupare vid 30 m och därunder var salthalten omkring 15 – 17 psu. I Hanöbukten och Bornholmsbassängen låg ett varmare och saltare vatten under 50 m. Ingen skarp termoklin kunde observeras i resterande delar av Östersjön men ett intermediärt kallare vatten noterades omkring 30 – 80 m och haloklinen låg mellan 60 – 80 meter.

Koncentrationen av DIN i Egentliga Östersjön låg under eller nära detektionsgränsen (0,1 µmol/l) vilket var lägre än normalt för månaden. Fosfat- och silikatkoncentrationerna var däremot högre än normalt med halter omkring 0,3 – 0,6 och 14 – 16 µmol/l respektive.

I Arkonabassängen var syresituationen i bottenvattnet försämrad sedan i april, med uppmätta koncentrationer på 2,7 – 3,6 ml/l.

I Bornholmsbassängen och Hanöbukten råder akut syrebrist (<2 ml/l) från 70 – 80 meter men inget svavelväte uppmättes i området. Koncentrationen av syre i bottenvattnet låg omkring 0,4 – 1,7 ml/l. I Östra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte från 125 meter men akut syrebrist redan från 70 meter. I Västra Gotlandsbassängen råder akut syrebrist från 70 – 80 m och svavelväte förekom från 80 – 90 meter. De högsta svavelvätehalterna förekom i Östra Gotlandsbassängen vid BY15 Gotlandsdjupet, där prover sedan 2023 även tas för att spädas före analys då vi misstänker att halterna är underskattade.

Fluorescensmätningarna visade på låg planktonaktivitet i ytlagret generellt, men högst fluorescens noterades omkring 15 – 20 m i Arkona- och Bornholmsbassängen.