Rapport från havet med R/V Svea vecka 2-3, 2025

Under expeditionen, som ingår i det svenska pelagiala övervakningsprogrammet, besöktes Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön. I Kattegatt genomfördes kartering av näringsämnen.

Avkylningen av ytvattnet fortsatte i januari men temperaturen var över normal vid de flesta stationer utom i Öresund och runt Gotland. Temperaturen i ytvattnet låg kring 5 till 8 grader i Västerhavet och 4 till 8 grader i Egentliga Östersjön.

Koncentrationen av näringsämnen hade ökat i både Kattegatt och Egentliga Östersjön sedan december. I Västra Gotlandsbassängen var koncentrationerna av fosfat och kisel över det normala vilket kan ha orsakats av uppvällning i samband med stormen Charly. I Kattegatt och Öresund genomfördes kartering av näringsämnen. För alla oorganiska näringsämnen låg koncentrationerna över medel för månaden vid många stationer och man kan därför anta att vi är nära vintermaximum. Fosfathalterna var stabila och inom normala nivåer med liten variation i området. Silikatkoncentrationerna var högre i Öresund än i Kattegatt. Tre kustnära stationer (Läsö Ränna, Laholm 3 och Kullen) hade halter över det normala. Koncentrationen av löst oorganiskt kväve var högst i Öresund och i nordvästra Kattegatt, särskilt mellan Läsö och Skagen.

Syresituationen var god i Arkonabassängen och vid BY39 söder om Öland, där syrehalterna låg mellan 6,6–8,0 ml/l. I Hanöbukten hade syrehalten vid botten minskat sedan december och låg nu strax under 2 ml/l. I Västra Gotlandsbassängen var syrebristen akut vid flera stationer, och vid BY32 och BY31 uppmättes svavelväte från 90 m. I Östra Gotlandsbassängen noterades akut syrebrist från 70 m och svavelväte från 80 m.

Nästa expedition med R/V Svea är planerad att starta 21 januari i Lysekil under ledning av SLU-aqua och är en fiskeexpedition (IBTS, International Bottom Trawl Survey) där även SMHI deltar för att både kartera näringsämnen i Skagerrak bidra med profildata till fiskeriundersökningarna.

Expeditionsöversikt

Expeditionen genomfördes med forskningsfartyget R/V Svea och startade i Lysekil den 9:e januari och avslutades i Göteborg den 16:e januari. I Kattegatt utfördes kartering av näringsämnen.

Vädret under expeditionsveckan var mycket blåsigt och tre stationer i sydöstra Egentliga Östersjön; BY15 Gotlandsdjupet, BY10, BCS-III 10 kunde inte provtas på grund av kraftig vind och höga vågor. Utöver dessa tre stationer kunde inte de två ordinarie stationerna i Bornholmsbassängen (BY4 och BY5) besökas då R/V Svea saknade tillstånd för dessa två stationer inom dansk ekonomisk zon. Av samma skäl fick stationen BY2 i Arkona bassängen provtas något nordväst om ordinarie position. I Bornholmsbassängen provtogs istället en punkt rakt norr om ordinarie BY5 som fick namnet BY5-SWE. Alla planerade stationer i Kattegatt och Skagerrak kunde provtas.

Under expeditionen orsakade stormen Charly den 10 – 11 januari uppvällning av djupvatten på Gotlands västkust vilket orsakade lukt av svavelväte på Gotland. Vi kunde genom mätningar med CTD och MVP utanför Gotland sydvästra kust samt vid ordinarie stationen BY38 Karlsödjupet bekräfta att stormen orsakat detta.

Profiler av salt, temperatur, syre och fluorescens i vattenkolumnen mättes med CTD[1] monterad på en rosett med plats för 24 vattenhämtare. Vid samtliga stationer stängdes vattenhämtarna med så kallad autofire under nedkastet. Detta sparar tid på stationerna och har möjliggjorts genom utveckling av det försystem som används vid CTD-provtagning som utvecklats och underhålls av SMHI, sharktools. Auto heave compensation (AHC) användes vid flertalet stationer och bidrar också till förbättrad precision av djupet som provtas med vattenhämtarna.

På sex stationer i Egentliga Östersjön (BY1, Hanöbukten, BY39, BY32, BY29, BY20) togs vattenprover på 3 m djup för analys av eDNA för projektet SAMBAH II på Naturhistoriska riksmuseet.

Referensmätning vid Flinten 7 utfördes på väg norrut genom Öresund. En vinkelkalibrering av ADCP utfördes på väg västerut genom i Arkona bassängen när vind och vågor lagt sig.

Sveas ferrybox kördes under hela expeditionen men utan pCO2-instrument monterat på grund av service. Dagligen togs ett referensprov ur ferryboxen för analys av klorofyll och alkalinitet. Instrumentet för att mäta profiler under gång; Moving Vessel Profiler (MVP), kördes vid tre transekter under resans gång, över Kriegers flak, från stationen BY29 till Fårödjupet samt från Gotlands södra spets till Karlsödjupet.

Rapporten är baserad på data som genomgått en första kvalitetskontroll och som är jämförd mot månadsmedelvärde för perioden 1991 – 2020. När ytterligare kvalitetsgranskning genomförts kan vissa värden komma att ändras. Värden som anges i rapporten har avrundats till närmaste tiondel och kan därför skilja sig från publicerade värden. Data publiceras så fort som möjligt på datavärdens hemsida, normalt inom ca en vecka efter avslutad expedition. Vissa analyser utförs efter expeditionen och publiceras därför senare.

Mer information om vårt datavärdskap och för att ladda ner data: Datavärdskap oceanografi och marinbiologi Länk till annan webbplats.

Mer information om algsituationen finns att läsa i Algaware-rapporten. Länk till annan webbplats.

Skagerrak

Temperaturen i ytvattnet var över det normala vid de tre västligaste stationerna och inom det normala vid övriga stationer och varierade mellan 5,2 – 8,3 grader. Salthalten i ytvattnet varierade mellan 29,1–34,3 psu och var över normal vid kuststationen Släggö (29,1 psu) och vid två av stationerna i utsjön. Vid de fyra stationerna närmast kusten, fanns ett mycket tunt och sötare och kallare ytskikt, grundare än 5 m. Under detta ökade salthalten och temperaturen skarpt med mellan två till fyra psu respektive ca 1,5 grader.

Koncentrationerna av näringsämnen i ytvattnet var på väg mot vintermaximum och var inom det normala vid alla stationer med undantag av fosfat och kisel vid stationen P2 väster om Marstrand samt löst oorganiskt kväve vid stationen Å15. Vid den senare var det koncentrationen av nitrat som avvek starkt från omgivande stationer med koncentration runt 2 μmol/l jämför med 5 μmol/l vid övriga stationer. Halterna av fosfat varierade mellan, 0,5–0,7 μmol/l, silikat 3,4–13,4 μmol/l och löst oorganiskt kväve 3,1–8,4 μmol/l.

Fluorescensmätningen gav mycket låga utslag vid samtliga stationer, inga toppar noterades.

Kattegatt och Öresund

Temperaturen i ytvattnet varierade mellan 4,5–5,8 grader, varmare vid de stationer som provtogs i början av expeditionen och kallare vid de som provtogs under det sista dygnet. De stationer som besöktes i början av expeditionen visade ytvattentemperaturer över fem grader vilket är över normalt för havsområdet.

Salthalten i ytvattnet var högst väster om stationen SW Vinga GF4, mellan Läsö och Skagen, där den varierade mellan 30–31 psu. Detta är över det normala jämfört med bassängens medelvärde, men eftersom medelvärdet sannolikt baseras på fler mätpunkter i den östra delen än i den västra, kan det ge en något missvisande bild av vad som är normalt i detta område. Vid stationerna till öster om detta var vattnet påverkat av utflödande vatten från Östersjön och salthalten varierade mellan 22,9–26,7 psu. Vid de stationer med den högre salthalten i ytvattnet var skiktningen svag, endast vid stationerna Läsö Ränna och GF6 fanns en tydlig haloklin på 20 respektive 10 m. Vid resterande stationer i Kattegatt sammanföll en haloklin med en termoklin på 10 meters djup, och ytterligare en pyknoklin observerades vid 20 meters djup.

I Kattegatt och Öresund genomfördes kartering av näringsämnen. För alla oorganiska näringsämnen låg koncentrationerna över medel för månaden vid många stationer och man kan därför anta att vi är nära vintermaximum. Halterna av fosfat var inom normalt och varierade mycket lite mellan de olika delarna av havsområdet, i Kattegatt mellan 0,64–69 μmol/l och i Öresund mellan 0,68–0,73 μmol/l. För silikat fanns en större skillnad mellan Kattegatt och Öresund med högre koncentrationer i sundet, halterna varierade mellan 9,6–13,1 μmol/l i Kattegatt och 15,3–15,9 μmol/l i Öresund. Tre kustnära stationer visade koncentrationer över normala (Läsö Ränna, Laholm 3 och Kullen). Koncentrationen av löst oorganiskt kväve var högre i Öresund och i den nordvästra delen av Kattegatt, mellan Läsö och Skagen. I Öresund varierade koncentrationen mellan 6,2–7,4 μmol/l i nordvästra Kattegatt mellan 6,7–7,2 μmol/l och i resterande delen av Kattegatt mellan 4,9–6,2 μmol/l. Halterna var inom normala vid samtliga stationer. I djupvattnet var koncentrationen av löst oorganiskt kväve över normal i centrala delarna och in mot den svenska kusten.

Syrehalterna i Kattegatts och Öresunds bottenvatten visade inte på någon syrebrist och var normala vid alla stationer, mellan 5,6–6,5 ml/l.

Klorofyllfluorescensen var som högst mellan 0 och 10 meter och de högsta värdena uppmättes vid de Anholt, N14 Falkenberg och Laholm 3 när de besöktes i slutet av expeditionen.

Egentliga Östersjön

Medeltemperaturen i ytvattnet varierade mellan 4,0 – 5,9°C. Vid fyra stationer i de södra delarna av Östersjön var ytvattentemperaturen över det normala (> medel + 1 std). Även vid stationerna BY29 och BY31 var ytvattentemperaturen förhöjd.

Salthalten i ytvattnet var inom det normala, mellan 7 – 9 psu i hela Östersjön förutom i Västra Gotlandsbassängen där något förhöjda värden observerades, detta indikerar att djupvatten med högre salthalt har pressats upp s.k. uppvällning längs Gotlands västra kust efter några dagars kraftiga vindar som påverkat området.

I Arkonabasängen observerades en haloklin vid 30 m med ett saltare vatten på 14 – 19 psu närmast botten. Temperaturen var mer homogen genom hela vattenkolumnen och låg runt 5 – 6 grader, med ett något varmare vatten (8,1°C) närmast botten vid BY2. I Bornholmsbassängen sammanföll temperatur och salthaltskiktning vid omkring 60 m djup, ytvattnet hade en temperatur på 5,8°C och en salthalt på 8,0 psu medan djupvattnet hade en temperatur omkring 10 grader och salthalten var 15 psu. I Östra Gotlandsbassängen besöktes endast stationen BY20 som uppvisade ett språngskikt vid 70 m, vilket var djupare än i december. Ytvattnet hade en temperatur runt 4,9°C och en salthalt på 7,1 psu, under det låg ett något varmare (7,2°C) och saltare vatten (12 psu). I de nordligaste delarna av Egentliga Östersjön, stationen BY29 och BY31 observerades även där språngskikt kring 70 m djup, vattnet hade en temperatur som ökade från 5,0°C i ytan till 6,7°C vid botten och salthalten var 7,0 psu i ytan och 11 psu vid botten.

Koncentrationerna av fosfat och löst oorganiskt kväve (DIN) i Egentliga Östersjöns ytvatten har fortsatt öka sedan december och ligger nu kring 0,6 – 1,0 µmol/l och 2,8 – 4,6 µmol/l respektive. De högsta halterna av fosfat observerades i Bornholms- och Västra Gotlandsbassängen och var över det normala för månaden, vilket kan förklaras av att näringsrikt djupvatten blandats upp av uppvällningen. Även i Hanöbukten var fosfathalterna i ytvattnet högre än normalt för månaden. Halten DIN var lägre än normalt vid stationen BY38 i december och så även nu i januari, medan resten av Östersjön uppvisade normala halter. Koncentrationen av kisel i ytvattnet låg mellan 13 – 21 µmol/l med halter över det normala för månaden i Hanöbukten, Bornholms- och Västra Gotlandsbassängen.

Syresituationen var god i Arkonabassängen och koncentrationen av syre i bottenvattnet låg mellan 6,6–7,0 ml/l. I Hanöbukten hade halten syre vid botten minskat sedan i december och låg nu strax under 2 ml/l. Söder om Öland (BY39) var syresituationen god i hela vattenkolumnen med halter omkring 8 ml/l. Vid stationen BY38 i Västra Gotlandsbassängen uppmättes inget svavelväte den här månaden men akut syrebrist (<2 ml/l) förekom från 80 m, närmast botten observerades ett skikt med något högre syrgashalt (2 ml/l). I de mer nordligare delarna av Västra Gotlandsbassängen (stationerna BY32 och BY31) uppmättes svavelväte från 90 m och akut syrebrist från 80 m. I Östra Gotlandsbassängen (BY20 och BY29) noterades akut syrebrist från 70 m och svavelväte från 80 m.

Fluorescensmätningarna visade generellt låg planktonaktivitet i ytlagret, men visst utslag i Arkona- och Bornholmsbassängen och i Hanöbukten.