Vad händer med vintern?
Nu i dagarna har den meteorologiska våren i anlänt till flertalet platser i Götaland och Svealand. På många håll fick vintern ett snabbt avslut. I till exempel Halmstad inleddes vintern den 12 februari, och avslutades 9 dagar senare. Årets vintermånader december-februari har sammanställts av oss klimatologer på SMHI, och sammanfattningsvis blev det en mild vinter i hela landet.
Oavsett om man upplever vintern som ett enda utdraget mörker eller uppskattar vinterns möjlighet till friluftsliv i form av skid- eller skridskoåkning, är det nog många som har noterat att vintrarna inte riktigt är som de var förr. Ett aktuellt exempel där en mild vinter får tydliga konsekvenser är Vasaloppet. Milda vintrar kräver stora insatser av arrangörerna med att lägga ut ditfraktad snö och att försöka leda bort vatten från spåren.
Vasaloppet Öppet spår den 24 februari 2025.
Vad är det då som har förändrats? Varierar inte vädret hela tiden? Det stämmer att vi bor i en del av världen där vädret varierar mycket. Dels kan det variera mycket från en dag till en annan, men även mellan olika år. En väldigt mild vinter kan följas av en kallare. Detta är något som alltid har varierat och kommer att fortsätta variera.
Om man däremot tittar på en mer långsiktig trend är det tydligt att vintrarna blivit både mildare och kortare.
.webp)
Förstora bildenStaplarna i diagrammet visar medeltemperaturen för december (föregående år), januari och februari. Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år.
Diagrammet ovan visar att det finns en variation i mildare och kalla vintrar (jämfört med ett medelvärde för perioden 1961-1990). Det är dock tydligt att sedan slutet på 1980-talet är det de milda vintrarna som dominerar och att de riktigt kalla vintrarna blivit sällsynta.
Alla vädertyper har blivit mildare. En vädersituation som tidigare gett sträng kyla, ger numera mindre sträng kyla, och en vädersituation som tidigare gav milt väder ger nu ännu mildare väder. Den största förändringen vintertid återfinns hos de milda vädersituationerna som tidigare gav temperaturer under noll, och numera ger temperaturer runt eller över noll.
.webp)
Förstora bildenStaplarna i diagrammet visar antal dygn med snötäcke i Sverige. Blå staplar visar fler och orangea visar färre dygn än medelvärdet för normalperioden 1961-1990. Den grå linjen visar ett glidande medelvärde beräknat över ungefär tio år. Året som visas representerar det år då säsongen avslutas. Det vill säga, 2000 står för säsongen 1999/2000.
Sedan omkring 1990 är trenden att antalet dygn med snötäcke i Sverige minskar. Vi får fler år då det är färre antal dagar med snötäcke jämfört med medelvärdet för perioden 1961-1990.
Förstora bildenFörändring av normal längd för vintern från perioden 1961-1990 till perioden 1991-2020.
Även längden på den meteorologiska vintern har en minskande trend. Vintrarna blir alltså allt kortare. Allra mest har längden på vintern minskat i södra Sverige. Där är vintern nu så kort att den inte kan minska så mycket mer i antal dygn. Kartan ovan visar förändring i vinterns längd om man jämför medelvärdet för perioden 1991-2020 med medelvärdet för perioden 1961-1990. Den största skillnaden i vinterns längd hittar man i Mörbylånga på Öland där vintern har minskat med 76 dagar.
Vinter — SMHI
Länk till annan webbplats.
Under perioden 1961-1990 var det två stationer, Falsterbo och Oskarsgrundet i Skåne, som normalt (ett genomsnitt för 30-årsperioden) blev helt utan vinter. Under perioden 1991-2020 har antalet stationer som normalt inte har vinter utökats till 65 stycken, alla belägna i Götaland.
Hur ser då framtiden ut för den svenska vintern?
Medeltemperaturen förväntas fortsätta öka enligt SMHIs beräkningar. Ökningen beräknas bli allra störst i norra Sverige på vintern. Vi kommer dock fortfarande uppleva variationer mellan olika år, mellan milda och kalla vintrar.
Ett varmare klimat förväntas ge mer nederbörd. En högre temperatur medför att det är större sannolikhet att nederbörden faller som regn istället för snö och att snön på marken smälter i högre grad. Antalet dagar med snötäcke förväntas därför minska. Ett varmare isfritt Östersjön kan medföra att mer fukt förs in över Sverige vintertid. Det skulle tidvis kunna leda till kraftiga snöfall med betydande snödjup.
Läs mer om klimat på smhi.se/klimat Länk till annan webbplats.
Maria Norman (meteorolog på SMHI)
.png)
