Den extrema vårfloden 1951
Våren 1951 blev allt annat än lugn. Efter en ovanligt snörik vinter och en snabb snösmältning i samband med regn drabbades södra Sverige av en av de kraftigaste vårfloderna i modern tid. Vattenflödena nådde sin topp mellan 14 och 25 april.
Översvämningar i Kvismaredalen 18 april 1951. Källa: Nerikes Allehanda.
En vinter som lade grunden
Allt började med en ovanligt snörik vinter, som min kollega Sverker Hellström bloggat om tidigare. Snötäcket över både Götaland och Svealand var mycket stort och på många håll slogs snödjupsrekord. Det var alltså enorma mängder vatten som låg bundet i snön och väntade på att frigöras.
Blogg om snötäcket 1951: Den snörika vintern för 75 år sedan
Snösmältning + regn = problem
När temperaturen steg i mars och april började snön smälta och det hände snabbt. Samtidigt föll regn över stora delar av södra Sverige. Kombinationen blev förödande. Flödena ökade kraftigt i ett stort område som omfattade stora delar av Götaland. Flera vattendrag nådde nivåer som aldrig tidigare uppmätts.
Rekordhöga vattenflöden
Särskilt extremt blev det i flera sydsvenska åar och älvar. I Emån, Alsterån och Örekilsälven, samt i de övre delarna av Lagan, Nissan och Helge å, slogs rekord för vattenflöden. Vid denna tid mättes dock vattenflödena inte på lika många platser som idag, så det var sannolikt flödesrekord i många fler vattendrag där vi inte hade mätningar.
Konsekvenserna blev stora. Åkermark översvämmades, vägar skadades och byggnader hamnade under vatten.
Kvismaredalen – ett landskap förvandlat till sjö
En av de mest dramatiska händelserna utspelade sig i Kvismaredalen i Närke. Där svämmade Kvismare kanal över och bredde ut sig över landskapet. En samtida tidningsbeskrivning fångar situationen väl:
Kvismare kanal som eljest slingrar sig som ett silverbälte genom fälten har känt behov av större livsrum och brett ut sig milsbrett på stora områden.
Översvämningarna varade i nästan en månad. Tågtrafiken stoppades, bostäder evakuerades och flera dammar brast. Händelsen fick också tragiska följder – två personer miste livet i samband med översvämningarna.
Från överskott till underskott
Idag, 75 år senare, ser situationen annorlunda ut i stora delar av södra Sverige. I stället för höga flöden och översvämmade marker är utgångsläget på många håll det motsatta med låga vattennivåer i sjöar och vattendrag. Detta efter att nederbörden har varit låg både vår och vinter de senaste två åren.
Torrt utgångsläge för sjöar och vattendrag
Mer om den extrema vårfloden 1951 hittar du i SMHIs kunskapsbank om historiska översvämningar.
