Algrapport nummer 8, 2026

Sammanfattning

Längs Skagerraks och Kattegats kust var växtplanktondiversiteten generellt måttlig till hög medan den totala biovolymen förblev relativt låg. Samhällena bestod huvudsakligen av dinoflagellater och olika små flagellater, medan kiselalger bidrog i mindre utsträckning. Potentiellt skadliga taxa förekom vid flera stationer, inklusive Pseudochattonella spp.*, Dinophysis acuminata*, Alexandrium pseudogonyaulax*, Gonyaulax spp.*, Pseudo-nitzschia spp.* och låga halter av trådformiga cyanobakterier såsom Nodularia spumigena* och Aphanizomenon flos-aquae*. Klorofyll-a-koncentration var lägst vid Kattegatstationerna och något högre i Skagerrak, i stort sett i överensstämmelse med den relativt blygsamma biovolym som uppmättes med IFCB.

I Östersjön observerades en uttalad cyanobakterieblomning. Trådformiga cyanobakterier dominerade samhällena vid de flesta stationer, där N. spumigena* och A. flos-aquae* tillsammans med Dolichospermum spp. bildade täta ytansamlingar vid BY15, BY29, BY31, BY39 och BY2. Vid BY2 bidrog även kiselalger och dinoflagellater avsevärt till den totala biovolymen. Potentiellt skadliga taxa var allmänt förekommande, inklusive N. spumigena*, A. flos-aquae*, Prorocentrum cordatum*, D. acuminata*, Dinophysis norvegica*, Alexandrium spp.* och Pseudo-nitzschia spp.*. Klorofyll-a-koncentration var tydligt förhöjd vid de centrala Östersjöstationerna och högst vid BY2 och BY31, i god överensstämmelse med den höga cyanobakteriebiovolym som registrerades med IFCB och bekräftar att en cyanobakterieblomning pågick i Östersjön under expeditionen.