Algrapport nummer 6, 2026

Sammanfattning

I Skagerrak och Kattegatt var växtplanktondiversiteten måttlig till hög med generellt låga till måttliga totala cellantal. Vid Släggö dominerades samhället av kiselalger såsom Guinardia flaccida, Cerataulina pelagica och Dactyliosolen fragilissimus, med dinoflagellater och olika små flagellater som bidrog till biovolymen; klorofyllkoncentrationen var här måttlig och stämde väl överens med den förhöjda biovolymen av kiselalger. Vid Å17, Anholt E och N14 Falkenberg dominerades samhället istället av små flagellater och andra små celler, med kiselalger och dinoflagellater som bidrog mindre till den totala biovolymen; klorofyllkoncentration vid dessa stationer var liknande eller något högre än vid Släggö och i stort sett i överensstämmelse med IFCB:s biovolymmönster. Flera potentiellt skadliga taxa observerades på låga till måttliga nivåer längs Västkusten, inklusive Pseudo-nitzschia spp.*, Pseudochattonella spp.*, Alexandrium pseudogonyaulax* och Dinophysis acuminata*, men ingen tydlig dominans av dessa taxa kunde påvisas.

I Östersjön observerades en uttalad cyanobakterieblomning vid utsjöstationerna, med cyanobakterier som tydligt dominerade växtplanktonsamhället och med markant förhöjd klorofyllkoncentration. Vid BY15, BY29 och BY31 dominerade cyanobakterier, i synnerhet Aphanizomenon flos-aquae* tillsammans med Nodularia spumigena*, biovolymen, åtföljda av dinoflagellater (inklusive Gymnodiniales och andra dinoflagellater) och olika små flagellater; klorofyllkoncentration vid dessa stationer var hög och i överensstämmelse med den mycket höga biovolym som uppmättes av IFCB. Vid BCS III-10 samexisterade cyanobakterier och dinoflagellater som dominerande grupper, återigen med förhöjd klorofyllkoncentration i linje med den ökade biovolymen. De mer sydliga och nordliga Östersjöstations (BY2, BY5 och BY39) uppvisade lägre biovolym och klorofyllkoncentration, med samhällen sammansatta av blandningar av cyanobakterier, dinoflagellater, kryptomonader och andra små flagellater. I hela Östersjön förekom potentiellt skadliga taxa, inklusive A. flos-aquae*, N. spumigena*, D. acuminata*, Dinophysis norvegica* och Pseudo-nitzschia spp.*, men inga överskridanden av varningsnivåer indikerades i de tillgängliga data.