Mälarens isförhållanden vintrarna 1917/18 - 1921/22

Sammanfattning

För den detaljerade undersökningen av Mälarens isförhållanden har endast en femårsperiod stått till buds. Resultatet har under sådana förhållanden helt naturligt blivit osäkrare, än om observationerna utsträckts över längre tidrymd. Dock torde kunna sägas, att de kartor över isläggning, islossning och isvaraktighet, som innehålla ett av undersökningens huvudresultat, i stort sett riktigt återge företeelsernas normala gestaltning. Isläggningen fortlöper sålunda normalt från väster mot öster och behöver c:a sex veckor för att fullbordas. Tab. 8 synes dock utvisa, att förloppet i undantagsfall något kan avvika från det normala. Så t. ex. synes under höstarna 1886, möjligen 1892, 1894, 1898, 1901, 1904, 1906(?), 1913 och 1914, således under 9 år av 42, isläggningen hava försiggått mycket raskt över hela sjökomplexet. Beträffande islossningen äro uppgifterna från östra Mälaren betydligt knapphändigare, i det sådana uppgifter från de större fjärdarna i stort sett saknas. Emellertid vill det av de tillgängliga siffrorna synas, som om islossningen våren 1902 skulle i östra Mälaren ha blivit avsevärt fördröjd.

Måhända är man genom jämförelsen mellan femårsperiodens data och de äldre tidsuppgifterna berättigad antaga, att de förra ange några dagar för sen isläggning och några dagar för tidig islossning. Isvaraktigheten skulle då i medeltal vara så mycket längre som summan av dessa båda tillägg. För istjocklekens vidkommande ställer sig saken något osäkrare. Vi synas nu befinna oss i en period av snörika vintrar. Under ingen av vintrarna har kombinationen kall barvinter inträffat. Isens maximitjocklek torde med all säkerhet kunna vara betydligt större än under någon av observationsvintrarna. Vintern före observationernas början, 1916/17, var kall och jämförelsevis torr. Under större delen av denna vinter måste vintertrafiken Stockholm-Strängnäs avbrytas för ishinder.

Enligt uppgifter från de i föreliggande undersökning deltagande fasta observatörerna skulle Mälarisen då flerstädes hava nått en maximitjocklek av 80 - 90 cm eller t. o. m. 1 meter. Det synes dock antagligt, att relationen mellan de olika fjärdarnas istjocklek, sådan den framgår av föreliggande undersökning, i stort sett är densamma år från år.