ClimeMarine – effekter av klimatförändring i marin planering
ClimeMarine är ett projekt som ska främja en ekosystembaserad förvaltning av de svenska haven med hänsyn till klimatförändringar genom att ha en tät dialog med intressenter för att ta med klimatförändringen i beslutsprocessen. Projektet finansieras av Formas.

Läs ClimeMarine faktablad ( Länk till annan webbplats.Våra rekommendationer finns på en A4-format sida)
Länk till annan webbplats.
Den globala klimatförändringen kommer att påverka haven och de marina ekosystemen under lång tid framöver. ClimeMarines mål är att främja en ekosystembaserad förvaltning av de svenska haven med hänsyn till klimatförändringar, osäkerheter i data och nödvändig klimatanpassning. Genom att ha en kontinuerlig dialog med intressenter där vi gemensamt tar fram relevanta frågeställningar kommer vi undersöka möjligheter och hinder för olika sektorers förmåga att förstå och integrera klimatförändringen i beslutsprocessen.
Projektet ClimeMarine ser över och integrerar relevant klimatinformation i Symphony. Metoden Symphony är framtagen av Havs- och vattenmyndigheten och har använts i havsplaneringen. Den beräknar summan av alla verksamheters påverkan på alla ekosystemkomponenter på varje plats i havet.
Se Video tillhandahållen av: Havs- och vattenmyndigheten (Youtube) Länk till annan webbplats.
I ClimeMarine ska vi se över och integrera relevant klimatinformation i Symphony, en bedömningsmetod för marin förvaltning. Klimatprojektioner innehåller många osäkerhetsfaktorer utifrån antaganden om hur de klimatpåverkande utsläppen kommer att utvecklas, kunskapsbrister kring klimatsystemet och begränsningar i modellerna. Vi kommer att se över hur den här typen av ovisshet i beräkningarna kan tas in i Symphony och i beslutsprocessen. Vi kommer också upprätta ett användarforum kring Symphony, där vi tillsammans med olika intressegrupper tar fram och belyser gemensamma frågeställningar kring klimatinformation och klimatanpassning, samt se över hur informationen från Symphony kan användas i olika typer av besluts- och planeringsprocesser.
SMHI kommer tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Göteborgs universitet (GU) att organisera workshops med intressenter och användare under projektets gång för kunskapsspridning till slutanvändare och skräddarsy resultaten till slutanvändares behov. Resultaten kommer också att göras tillgängliga för svenska beslutsfattare genom seminarier och workshops på arenor såsom Almedalsveckan, men också till en internationell publik genom deltagande i internationella konferenser. Resultat kommer också bli tillgängliga för en svensk publik via webb, seminarier och konferenser.
Projektdeltagare och roller
I projektet kommer SMHI, HaV, SGU och GU gemensamt att arbeta mot att skapa fördjupad kunskap som ska gynna den marina planeringen, men också forskning kring möjligheter, hinder och kunskapsbehov för att klimatsäkra och klimatanpassa svensk marin förvaltning.
Havs- och vattenmyndigheten
I Sverige är HaV ansvarig för den marina förvaltningen. De har tillsammans med experter, myndigheter och universitet utvecklat bedömningsmetoden Symphony som tar hänsyn till den sammanvägda miljöpåverkan. Symphony kommer att användas i detta projekt. HaV är ansvariga för utvecklingen och utförandet av Symphony, implementera dessa resultat in i svensk havsplanering samt samordning av intressenter.
SMHI
SMHI tar fram kunskap och data om den marina miljön, dels från observationer, dels utifrån modeller. SMHI använder även modeller för att simulera hur havsmiljön kan komma att förändras fram till år 2100 utifrån scenarier framtagna av FN:s klimatpanel. SMHI leder och koordinerar projektet och är ansvariga för att leverera klimatdata, som gäller perioden fram till år 2100, till bedömningsmetoden Symphony. SMHI kommer också att bistå med expertis i klimat samt fysiska- och biogeokemiska processer i havet och vara behjälpliga i utvecklingen av Symphony.
SGU
SGU kartlägger och ökar kunskapen om miljötillståndet på våra havsbottnar och i sediment och bidrar till svensk marin planering och införande av marint områdesskydd. SGU kommer att bidra med data, databaser och expertis, samt ta fram och analysera olika typer av rumslig geoinformation (inklusive kvalitets- och osäkerhetsuppskattningar) för användning och utveckling inom Symphony.
Göteborgs universitet
GU arbetar med bred forskning kring marin miljö och marina ekosystem. Detta infattar konnektivitet i havsmiljön, hur marina skyddsområden bör utformas och även hur marina arter och deras livsmiljöer (habitat) kan komma att förändras med den pågående klimatförändringen. GU kommer att bidra med databaser och expertis om nuvarande och framtida konnektivitet- och habitatförändringar samt teori om utformningen av marina skyddsområden och kombinera detta med verktyg för marin planering.
Om projektet
Projektperiod och finansiering
Projektet pågår under perioden 2018-2023 och finansieras av Nationella forskningsprogrammet för klimat (Formas).
Projektdeltagare och finansiär
SMHI, Oceanografisk forskning Länk till annan webbplats.
Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
SGU Länk till annan webbplats.
Göteborgs universitet, marina vetenskaper Länk till annan webbplats.
Havsplanering med Symphony Länk till annan webbplats.
Formas: Nationella forskningsprogrammet om klimat Länk till annan webbplats.
.webp)
Kontaktpersoner
För mer information om projektet, kontakta:
Faktablad om klimatförändring i och kring Östersjön
Forskningsnätverket Baltic Earth och HELCOM har publicerat ett faktablad om klimatförändring i och omkring Östersjön. Syftet är att skapa en bättre förståelse kring effekterna av klimatförändring i Östersjöregionen. Forskare och experter från ClimeMarine-projektet har arbetat med faktabladet.
Faktabladet Baltic Sea Climate Change Länk till annan webbplats.
Rapporter och granskade vetenskapliga artiklar
Brévière, E. et al. (2023) Why we must think about climate change when planning how to use our seas. Front. Young Minds. 11:1029011.
kids.frontiersin.org/articles/10.3389/frym.2023.1029011 Länk till annan webbplats.
Järnberg, L. et al. (2023) Strategic agency and learning in sustainability initiatives driving transformation: the symphony tool for ecosystem-based marine spatial planning. Sustain Sci 18, 1149–1161.
doi.org/10.1007/s11625-022-01286-w Länk till annan webbplats.
Meier, M.H.E. et al. (2023) Multidecadal climate variability dominated past trends in the water balance of the Baltic Sea watershed. npj Clim Atmos Sci 6, 58.
doi.org/10.1038/s41612-023-00380-9 Länk till annan webbplats.
Wåhlström, I. et al. (2022), Projected climate change impact on a coastal sea—As significant as all current pressures combined, Global Change Biology, 28 (17): 5310-5319
doi.org/10.1111/gcb.16312 Länk till annan webbplats.
Meier, H. E. M. et al. (2022), Oceanographic regional climate projections for the Baltic Sea until 2100, Earth Syst. Dynam., 13, 159–199
doi: 10.5194/esd-13-159-2022 Länk till annan webbplats.
Jahnke M, Jonsson PR. (2022), Biophysical models of dispersal contribute to seascape genetic analyses. Phil. Trans. R. Soc. B 377: 20210024.
doi: 10.1098/rstb.2021.0024 Länk till annan webbplats.
Gröger, M. et al. (2022) Atmospheric rivers in CMIP5 climate ensembles downscaled with a high-resolution regional climate model, Earth Syst. Dynam., 13, 613–631
doi.org/10.5194/esd-13-613-2022 Länk till annan webbplats.
Krapf K et al. (2022) Investigating Hypoxic and Euxinic Area Changes Based on Various Datasets From the Baltic Sea. Front. Mar. Sci. 9:823476
doi: 10.3389/fmars.2022.823476 Länk till annan webbplats.
Meier H. E. M. et al. (2022), Climate change in the Baltic Sea region: a summary, Earth Syst. Dynam., 13, 457–593
esd.copernicus.org/articles/13/457/2022/ Länk till annan webbplats.
Jahnke M and Jonsson PR. (2022), Biophysical models of dispersal contribute to seascape genetic analyses. Phil. Trans. R. Soc. B 377: 20210024.
doi.org/10.1098/rstb.2021.0024 Länk till annan webbplats.
Meier H. E. M. et al. (2022), Oceanographic regional climate projections for the Baltic Sea until 2100, Earth Syst. Dynam., 13, 159–199
doi.org/10.5194/esd-13-159-2022 Länk till annan webbplats.
Almroth-Rosell E, et. al., (2021) A Regime Shift Toward a More Anoxic Environment in a Eutrophic Sea in Northern Europe. Front. Mar. Sci. 8:799936.
doi.org/10.3389/fmars.2021.799936 Länk till annan webbplats.
Dutheil, C., et al., Understanding past and future sea surface temperature trends in the Baltic Sea. Clim Dyn (2021).
doi.org/10.1007/s00382-021-06084-1 Länk till annan webbplats.
Gröger, M., et. al.: Coupled regional Earth system modeling in the Baltic Sea region, Earth Syst. Dynam., 12, 939–973, https://doi.org/10.5194/esd-12-939-2021, 2021.
doi.org/10.5194/esd-12-939-2021 Länk till annan webbplats.
Jonsson P.R., et. al., Combining seascape connectivity with cumulative impact assessment in support of ecosystem-based marine spatial planning. J Appl Ecol. 2021;.58:.576–586.
dx.doi.org/10.1111/1365-2664.13813 Länk till annan webbplats.
Markus Meier, H.E., et. al. Natural variability is a large source of uncertainty in future projections of hypoxia in the Baltic Sea. Commun Earth Environ 2, 50 (2021).
doi.org/10.1038/s43247-021-00115-9 Länk till annan webbplats.
Gröger, M., et. al. Is interactive air sea coupling relevant for simulating the future climate of Europe?. Clim Dyn (2020).
doi.org/10.1007/s00382-020-05489-8 Länk till annan webbplats.
Linus Hammar et. al., Cumulative impact assessment for ecosystem-based marine spatial planning, Science of The Total Environment, Volume 734, 2020, 139024, ISSN 0048-9697
doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.139024 Länk till annan webbplats.
Wåhlström, I., et. al. (2020), Combined climate change and nutrient load impacts on future habitats and eutrophication indicators in a eutrophic coastal sea. Limnol Oceanogr.
doi.org/10.1002/lno.11446 Länk till annan webbplats.
Wåhlström, I., et. al. SMHI Report Oceanography No. 68 (2020)
Jonsson PR, et. al. Ecological coherence of Marine Protected Areas: New tools applied to the Baltic Sea network. Aquatic Conserv: Mar Freshw Ecosyst. 2020; 1–8.
doi.org/10.1002/aqc.3286 Länk till annan webbplats.
Meier, H.E.M., et al. Future projections of record-breaking sea surface temperature and cyanobacteria bloom events in the Baltic Sea. Ambio 48, 1362–1376 (2019).
doi.org/10.1007/s13280-019-01235-5 Länk till annan webbplats.
Gröger, M., et. al. Summer hydrographic changes in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak projected in an ensemble of climate scenarios downscaled with a coupled regional ocean–sea ice–atmosphere model. Clim Dyn 53, 5945–5966 (2019). https://doi.org/10.1007/s00382-019-04908-9
doi.org/10.1007/s00382-019-04908-9 Länk till annan webbplats.
Dieterich, C., et. al., Extreme sea levels in the Baltic Sea under climate change scenarios - Part 1: Model validation and sensitivit., Ocean Sci., 15, 1399–1418, 2019. https://doi.org/10.5194/os-15-1399-2019