Huvudinnehåll

BioDiv-Support – Scenariobaserat beslutsstöd

Uppdaterad

Publicerad

Scenariobaserat beslutsstöd för policyplanering och anpassning till framtida förändringar av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Biodiversitet, eller biologisk mångfald, omfattar variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer på jorden. Biodiversitet betyder att det finns en rik variation i ekosystem och arter, samt genetisk variation inom specifika arter. Bland de största hoten mot den biologiska mångfalden är klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och en rad andra mänskliga aktiviteter.

Höga bergsområden är en av våra mest orörda miljöer, ofta med historiskt liten inverkan från luftföroreningar. Dessa miljöer riskerar att bli oproportionerligt påverkade av klimatförändringen.

Vi fokuserar på tre bergsområden:

  • Skandinaviska fjällkedjan
  • Guadarrama-bergen
  • Pyrenéerna

Vi kommer att undersöka effekterna av förändringsfaktorer som framtida klimatförändringar, ökad förekomst av skogsbränder, utsläpp från nya fartygsrutter i Arktis vilka möjliggörs av smältande havsis, mänsklig påverkan genom användning och förvaltning av mark (till exempel renbete) och luftföroreningar.

I förgrunden en blåklocka som växer på en bergssluttning i svenska fjällvärlden.

Blåklocka som växer på en sluttning i svenska fjällen.

Projektmål

Projekt ska utveckla framtidsscenarier för beslutsfattare och användare av ekosystemtjänster för att möjliggöra välgrundade beslut för anpassning och politik, lokalt och regionalt. Scenarierna representerar möjliga utvecklingar fram till 2050-talet.

Följande huvudaktiviteter kommer att genomföras:

  • Simulera förändringarna i klimat, kvävedeponering till bergsekosystem och deras exponering för ozon som följd av utsläppsscenarier för växthusgaser och luftföroreningar.
  • Modellera bergsekosystemens effekt på de skandinaviska, franska och spanska studieområdena som svar på de utvecklade klimat- och luftföroreningarna.
  • Utveckla ett webbaserat planeringsverktyg där lokala intressenter i varje region kan utforska projektresultaten för att förstå hur scenarier av klimatförändringar, luftföroreningar och politisk utveckling kommer att påverka ekosystemen.

Lokala intressenter kommer att vara involverade i projektet genom workshops.

I Europa och internationellt kommer projektet att delta i möten med nätverk som överbryggar gapet mellan vetenskap och politik, till exempel AMAP, UNECE, CLRTAP HTAP.

Om projektet

Projektperiod

Projektet pågick 2019-2023.

Projektdeltagare

Projektet koordineras från SMHI med deltagare från:

  • SMHI, Norrköping, Sverige, PI: Camilla Andersson
  • CIEMAT, Madrid, Spanien, PI: Marta Vivanco
  • FMI, Helsingfors, Finland, PI: Jukka-Pekka Jalkanen
  • INERIS, Verneuil el Halatte, Frankrike, PI: Augustin Colette
  • Lunds universitet, Sverige, PI: Paul Miller
  • Senckenberggesellschaft für Naturforschung, Frankfurt am Main, Tyskland, PI: Thomas Hickler
  • Stockholms Universitet, Sverige, PI: Ninis Rosqvist
  • Göteborgs Universitet, Sverige, PI: Robert Björk

Fördjupad information om BioDiv-Support finns på projektets engelska projektsida

Projektresultat

Sammanfattning av resultaten från forskningsprojektet BioDiv-Support

Högupplösta framtidsscenarier för klimat, luftmiljö och ekosystem indikerar dramatisk förändring i norra Sverige och fjällen. I projektet BioDiv-Support har forskare studerat hur fjällens ekosystem kan förväntas påverkas av framtida förändrat klimat, med hjälp av tre avancerade modeller som användes med en unikt detaljerad skala.

Enligt modellerna kommer vegetationsbältena att förskjutas mot högre höjd, men även norrut i Skandinavien, under detta århundrade. Förändringarna riskerar att ske snabbare än arters förmåga till anpassning eller förflyttning. Det leder till en hög risk för lokal förlust av arter, eller minskad livskraft och ökad känslighet hos exempelvis skogsekosystem mot störningar, där fler träd riskerar att dö på grund av torka, värme och skadedjur.

Sammanfattning inför webbinarium 4 september 2023 Pdf, 219.9 kB.

Utsikt över Torneträsk i höstskrud.

Torneträsk i den norra delen av skandinaviska bergskedjan.

Förändringen påverkar förvaltningsprocesser inom lokalt och nationellt skogsbruk samt rennäringen

Modellberäkningarna visar att antalet tillfällen med regn under perioden med snötäcke, liksom antalet tillfällen under vintern då nollgradersstrecket passeras, sannolikt kommer att öka. Isbildning på marken och i snötäcket blir då vanligare vilket kommer hindra renen att finna vinterfödan som i stor utsträckning består av markväxande lavar. Alternativa betesmarker blir då allt viktigare. Under sommaren kan höga temperaturer, mindre snöfält och torka påverka renens betesmöjligheter samt öka stressen. Rennäringen påverkas redan av uppvärmningens effekter på vegetationen.

Modellresultaten visar tydligt att skogen kommer att få en större utbredning när klimatet förändras. Både trädgränsen och skogsgränsen kommer att förskjutas mot högre höjd och norrut. Områden som står under naturskydd i fjällen kan därför komma att få starkt förändrade ekologiska förhållanden med betydande förluster av både naturtyper och arter. Dessutom kan ett relativt intensivt skogsbruk behöva anpassa sig till förändrade ekologiska förhållanden i form av snö, tjäle, bränder, torka, stormar och skador från insekter och andra organismer.

Förändringen påverkar även turistnäringen och möjligheten att uppfylla de nationella miljömålen

Klimatförändringen påverkar turistnäringen genom en kortare period med snötäcke och förändrad vegetation med mer buskar som förändrar landskapsbilden. Den förändrade växtligheten inklusive de sannolikt mycket betydande förlusterna av tundra påverkar flera miljömål, såsom Ett myllrande växt- och djurliv och Storslagen fjällmiljö, med ökad risk för att fler arter måste läggas till på rödlistan samt att hoten mot redan rödlistade arter ökar.

Modellresultaten visar att temperaturen och nederbörden kommer att förändras även på hög höjd i fjällen. Den höga geografiska upplösningen och detaljerade beskrivningen av meteorologiska processer i modellerna har gett oss ökade möjligheter att beräkna förekomst och intensitet hos extrem nederbörd. Vi kan också bättre beskriva effekterna av uppvärmningen genom så kallade klimatindikatorer, exempelvis nollgenomgångar, torrperioder, värmeböljor, även i terräng med stora höjdvariationer såsom i fjällen.

I en fall-studie för Abisko påvisades en förflyttning av trädgränsen med 45–195 m fram till 2100. Intressant är att då kvävedepositionen väntas minskas framöver i dessa kvävebegränsade ekosystem så kommer takten i expansionen av träd också att avta när vi närmar oss slutet av århundradet på grund av ökad kvävebrist.

Relaterade sidor

  • Forskning och utveckling

    Meteorologi

    Forskningsenheten för meteorologi bedriver forskning- och utvecklingsarbete inom väderprognos, klimatanalys, atmosfäriska processer och luftmiljö...