Nya globala klimatberäkningar visar på snabbare uppvärmning

Nya beräkningar över hur klimatet förändras i världen bekräftar att mängden utsläppta växthusgaser gör skillnad. De visar också att uppvärmningen sker snabbare än vad tidigare beräkningar visat. SMHI har nu gjort de första beräkningarna med den nya versionen av den globala klimatmodellen EC-Earth.

Efter flera års utveckling har forskarna på SMHIs Rossby Centre nu gjort de första beräkningarna med den senaste versionen av den globala klimatmodellen EC-Earth. Beräkningarna visar hur klimatet förändras fram till slutet av seklet, år 2100. De utgår från antaganden om framtida utveckling av samhället och mängden utsläpp av växthusgaser.

– De nya klimatberäkningarna bekräftar bilden att mängden utsläppta växthusgaser gör skillnad. De visar också att uppvärmningen sker snabbare än vad som tidigare beräkningar visat, säger Ralf Döscher, chef för SMHIs klimatmodelleringsenhet Rossby Centre.

Snabbare förändring undersöks

Forskarna undersöker nu varför de nya beräkningarna visare en snabbare klimatförändring än vad som hittills varit känt.

– Fler modeller visar liknande resultat, att uppvärmningen sker snabbare, och det bekräftar att det är angeläget att arbeta med utsläppsminskningar, betonar Ralf Döscher.

Den kraftigaste förändringen är längst i norr, där temperaturen i Arktis stiger mycket snabbare än den globala medeltemperaturen. Det påverkar havsisen, som minskar i alla scenarier.

– Följer vi de medelhöga eller högsta utsläppsvägarna i framtiden så kommer havsisen i Arktis att försvinna helt under sommaren. Om vi lyckas begränsa uppvärmningen kommer mindre is att smälta i Arktis och framför allt kommer den lokala temperaturökningen i Arktis bli mindre, säger Torben Koenigk, enhetschef för global modellering på SMHIs Rossby Centre.

Diagram som visar temperaturavvikelse till år 2100 jämfört med förindustriell tid 1850-1890
De nya beräkningarna med den globala klimatmodellen EC-Earth (CMIP6, heldragna linjer) visar hur mycket den globala medeltemperaturen stiger vid olika samhällsutveckling med olika stora utsläpp av växthusgaser. Med de nya beräkningarna är det tydligt att uppvärmningen går snabbare än tidigare beräknat (jämförelse mellan streckad och heldragen linje i respektive färg). Den gröna kurvan motsvarar ett hållbart samhälle som följer åtagandena i Parisavtalet. Den lila kurvan motsvarar ett fortsatt fossildrivet samhälle som inte gjort utsläppsminskningar eller andra åtgärder för att begränsa mängden växthusgaser i atmosfären. De streckade linjerna visar medelvärde för motsvarande beräkningar utifrån RCP-scenarierna (CMIP5), som använts i de senaste årens klimatforskning. Förstora Bild

Första steget i lång kedja till färdig klimattjänst

Klimatberäkningarna analyseras just nu av forskare på Rossby Centre och de jämför med beräkningar från andra forskargrupper som gjort motsvarande klimatberäkningar inom det internationella samarbetet CMIP6, där beräkningar från ett trettiotal klimatmodeller koordineras och samlas i en gemensam öppen databas.

Framöver kommer klimatberäkningarna att tolkas med en regional klimatmodell, för att ge ett mer detaljerat underlag om hur klimatet utvecklas i Sverige.

– Först när den regionala bearbetningen är gjord har vi ett underlag som är tillräckligt detaljerat för att presentera i en klimattjänst som går att använda till exempel i arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Tills vidare är det bäst att fortsätta att använda det som finns publicerat i våra klimattjänster på smhi.se, säger Ralf Döscher.

Beräkningarna ligger också till grund för ny forskning som kommer att presenteras i vetenskapliga artiklar och som utvärderas i FN:s klimatpanel IPCC:s nästa stora klimatrapport (AR6) som publiceras 2021-2022.

Data finns redan nu öppet tillgängliga via SMHIs datanod ESGF, där till exempel andra forskare kan ladda ner och använda materialet.