Internationell utblick om tillämpning av nationella riktlinjer och klimatscenarier

Sammanfattning

SMHI har på uppdrag av regeringen sammanställt en utblick till relevanta europeiska länder om tillämning av nationella riktlinjer och klimatscenarier. Sammanställningen utgör en delredovisning, för vilken SMHI ansvarar, av ett uppdrag till SMHI, Boverket och Trafikverket att ta fram förslag på nationella riktlinjer om val av klimatscenarier och vägledning om hur klimatrelaterade risker kan bedömas av statliga myndigheter, kommuner och andra aktörer.

Sammanställningen är gjord av SMHI och innehåller information insamlad ifrån rapporter och annat skriftligt material, webbsidor samt intervjuer.

Syftet med sammanställningen är att på en övergripande nivå presentera exempel på existerande nationella riktlinjer och rekommenderade klimat-scenarier, samt aktuellt arbete med att utveckla sådana system. Pågående arbete vid Europeiska kommissionen i syfte att utveckla ett gemensamt förhållningssätt för klimatanpassningsarbete i EU:s medlemsstater har också undersökts.

Klimat- och sårbarhetsanalyser där klimatscenarier utgör viktigt underlag är explicit eller implicit nödvändiga enligt flera EU-lagstiftningar och riktlinjer. Under 2026 pågår ett arbete med att stärka EU:s klimatanpassningsarbete ytterligare, genom ett integrerat ramverk för klimatresiliens som ska gälla för medlemsstater såväl som för EU som helhet. Ramverket ska innehålla både legislativa och icke-legislativa åtgärder, från bindande regler till ekonomiska instrument och information. En viktig komponent av ramverket är införandet av ett EU-gemensamt referensscenario för klimat. Enligt ett inledande förslag ska detta baseras på ett scenario som leder till en global temperaturökning med 3°C jämfört med förindustriell tid. Beslut om ramverket planeras till slutet av 2026.

De flesta europeiska länder använder sig av någon form av nationellt framtagna klimatscenarier som stöd för riskbedömning och som utgångspunkt för klimatanpassningsarbetet. Det vanligaste är att användare hänvisas till ett antal olika scenarier och själva får avgöra vilket som är mest lämpligt, men i några länder har man valt att tydligare peka på ett gemensamt, nationellt scenario som utgångspunkt. Frankrike och Norge är de tydligaste exemplen på detta, men även Storbritannien använder rekommendationer och i Tyskland pågår under 2026 en utredning om användning av ett eller flera nationella referensscenarier.

Flera länder (t ex Frankrike, Schweiz, Irland och Storbritannien) använder sig av globala uppvärmningsnivåer som en utgångspunkt för det nationella arbetet. I Norge används en försiktighetsprincip som grund. Nederländerna har en lite annorlunda ansats, där man istället för att specificera ett visst klimatscenario eller uppvärmningsnivå arbetar med mer komplexa scenarier som inkluderar socioekonomisk utveckling och som aktörer har skyldighet att förbereda sig för.

Klimatanpassning för stigande hav hanteras i flera länder med projektioner i form av uppvärmningsnivåer eller utsläppsscenarier som är kopplade till specifika tidshorisonter, som i många fall är längre än för andra klimatvariabler. Frankrike har låtit ta fram havsnivåprojektioner för 2050, 2100 och 2120 som är anpassade till uppvärmningsbanor fram till 2100. Storbritannien använder havsnivåprojektioner bortom 2100 för kustskydd och andra åtgärder med lång livslängd, och Norge redovisar projektioner för 2100, 2150 och 2300. Danmark tillhandahåller flera scenarier för havsnivå och stormflod fram till 2100 och rekommenderar en utvidgad riskanalys vid mycket långa planeringshorisonter. Nederländerna arbetar med adaptiv deltahantering och har analyserat hur olika strategier fungerar vid havsnivåhöjningar på 0,5–5 meter.

Summary

On behalf of the government, SMHI has compiled an international overview of relevant European countries regarding the application of national guidelines and climate scenarios. This overview constitutes an interim report—for which SMHI is responsible—as part of an assignment given to SMHI, the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), and the Swedish Transport Administration (Trafikverket) to develop proposals for national guidelines on the selection of climate scenarios and guidance on how various climate-related risks can be assessed by government agencies, municipalities, and other stakeholders.

The compilation was prepared by SMHI and contains information gathered from reports and other written material, websites, and interviews.

The purpose of the compilation is to present, at a general level, examples of existing national guidelines and recommended climate scenarios, as well as current efforts to develop such systems. Ongoing work at the European Commission aimed at developing a common approach to climate adaptation efforts in EU member states has also been examined.

Climate and vulnerability analyses, in which climate scenarios serve as an important basis, are explicitly or implicitly required under several EU laws and guidelines. In 2026, work is underway to further strengthen the EU’s climate adaptation efforts through an integrated framework for climate resilience that will apply to both Member States and the EU as a whole. The framework will include both legislative and non-legislative measures, ranging from binding rules to economic instruments and information.

Most European countries use some form of nationally developed climate scenarios to support risk assessment and as a starting point for climate adaptation efforts. Typically, users are referred to a number of different scenarios and must decide for themselves which is most appropriate; however, some countries have chosen to more clearly identify a common, national scenario as the starting point. France and Norway are the clearest examples of this, but the United Kingdom also uses recommendations, and in Germany, the potential use of one or more national reference scenarios is being investigated in 2026.

Several countries (e.g., France, Switzerland, Ireland, and the United Kingdom) use global warming levels as a starting point for their national efforts. In Norway, the precautionary principle serves as the basis. The Netherlands takes a slightly different approach: rather than specifying a particular climate scenario or warming level, it works with more complex scenarios that include socioeconomic development and for which stakeholders are required to prepare.

Climate adaptation for rising sea levels is addressed in several countries using projections in the form of warming levels or emissions scenarios linked to specific time horizons, which in many cases are longer than those for other climate variables. France has commissioned sea-level projections for 2050, 2100, and 2120 that are aligned with warming trajectories through 2100. The United Kingdom uses sea-level projections beyond 2100 for coastal protection and other long-term measures, and Norway reports projections for 2100, 2150, and 2300. Denmark provides several scenarios for sea level and storm surges through 2100 and recommends an expanded risk analysis for very long planning horizons. The Netherlands is working on adaptive delta management and has analyzed how different strategies perform under sea-level rises of 0.5–5 meters.