Algrapport nummer 3, 2026

Sammanfattning

Artdiversiteten var generellt låg i Västerhavet, medan celltätheten var relativt hög på grund av en blomning av släktet Pseudochattonella*. Höga celltätheter av Pseudochattonella* observerades över hela Västerhavet, från Kullenhalvön till Släggö, med nivåer som översteg 500 000 celler/L enligt Imaging FlowCytobot (IFCB). Spår av vårblomningen kunde observeras vid samtliga stationer, med låga tätheter av kedjebildande kiselalger. Kryptomonader var mycket vanliga i Skälderviken, tillsammans med Pseudochattonella*, där ett extra prov togs. De integrerade klorofyllhalterna (0–10 m och 0–20 m) var inom det normala för månaden vid samtliga stationer i Skagerrak, men lägre än normalt vid Anholt E.

Diversiteten och cellantalen av växtplankton var generellt sett väldigt låga i Östersjön, det ända undantaget var BY2 Arkona där vårblomningen fångades in i något stadium. Den vertikala CTD profilen vid BY2 var komplex med flertalet fluorescens toppar i djupled. Den höga celltätheten vid BY2 jämfört med resten av Östersjöstationerna blev även tydliga från IFCB:n, där området kring BY2 Arkona hade avsevärt fler bilder jämfört med de andra områdena. Generellt var det kiselalger av arten Skeletonema marinoi, Cryptomonader och ciliater så som Mesodinium rubrum som noterades i Östersjön. De integrerade klorofyllhalterna var inom det normala för månaden vid alla stationer förutom vid BY2 där de då var över normala för 0–20 m troligtvis på grund av ett fluorescensmaximum strax under 10 m.