Algrapport nummer 8, 2023

Sammanfattning

Diversiteten och totala cellantalen var generellt sett relativt höga vid samtliga stationer i västerhavet. Undantaget var Å17 där få celler och låg artdiversitet återfanns. Dinoflagellater var vanligast förekommande i Skagerrak, medan kiselalger var vanligast förekommande i Kattegatt.  De integrerade klorofyllhalten (0–10 m) var över normalt i Kattegatt medans de djupare integrerade värdena samt (0–20 m) var generellt normala för månaden vid samtliga stationer.

Diversiteten och cellantalen av växtplankton var normala vid alla stationer i Egentliga Östersjön, dock som högst i de södra delarna. Av de sommarblommande filamentösa cyanobakterierna var Aphanizomenon flosaquae vanlig, främst i de södra och norra delarna av Östersjön, men återfanns i samtliga prover. Även mindre mängder av Nodularia spumigena* fanns på vissa stationer, främst i södra Östersjön. Kiselalgerna dominerades av Dactyliosolen fragilissimus i södra Östersjön, och Chaetoceros castracanei var vanlig på övriga stationer. Enstaka celler av de toxinbildande dinoflagellaten Dinophysis norvegica* observerades i proverna. De integrerade klorofyllhalterna (0–10 m och 0–20 m) var generellt normala för månaden vid de flesta station, även om de djupare integrerade värden (0–20 m) var något lägre än de normala i västra Östersjön­.