Olivia: För att förstå hur klimatförändringar påverkar allt från vilka grödor som kan odlas var, till spridningen av vissa sjukdomar och hur nära ett vattendrag det är säkert att bo på, behövs detaljerade klimatdata.

Irene: Och man kan även titta på till exempel utveckling av hur malaria sprids eller här i Sverige, hur spridningen av fästingburna sjukdomar ökar och så vidare. Så man kan använda det i många olika sammanhang.

Olivia: Men den här typen av information finns inte tillgänglig överallt. Den saknas i många utvecklingsländer. Idag ska vi höra om forskningsintiativet Cordex som arbetar med att förändra det.

Irene: För utan bra underlag så kan man heller inte fatta bra beslut.

Olivia: Hej och välkomna till dagens avsnitt av SMHI-podden och serien Hållbar Värld. Idag ska vi fortsätta att prata om klimatdata och klimatinformation och vikten av att det blir tillgängligt till utvecklingsländer. I studion gästas vi av Irene Lake som är föreståndare för Cordex-kontoret som är placerat här på SMHI. Och vad Cordex är ska vi snart berätta. Men välkommen hit Irene.

Irene: Tack.

Olivia: Och med oss har vi också Grigory Nikulin som är klimatforskare och expert på regional klimatmodellering och som också jobbar med Cordex-projekt. Välkommen hit.

Grigory: Ja tack.

Olivia: Vi kommer att prata om vikten av nedskalning av globala klimatmodeller idag. Och det kanske låter lite svårt och tekniskt om man lyssnar, men det är jätteviktigt. Och vi ska få det att bli enklare att förstå, eller hur?

Irene: Absolut.

Olivia: Grigory är lite tveksam. Men vi ska göra vårt bästa. Men ska vi börja med då, vad är Cordex och varför finns det?

Irene: Cordex, det står alltså för Coordinated Regional Climate Downscaling Experiment. Långt namn. Som egentligen står för att vi ska stötta och koordinera utveckling av klimatmodeller och beräkningar av framtida klimat på regional och lokal skala. Alltså på den skalan där de flesta beslut fattas. Och då handlar det om att det ska se likadant ut överallt. Att man ska ha tillgång till liknande information och bra information för att fatta bra beslut. Så vi främjar samarbete mellan olika regioner och länder och har ganska stort fokus också på utvecklingsländer. För utan bra underlag så kan man heller inte fatta bra beslut. Och vi här i den rika världen står ju för väldigt mycket av växgasutsläppen.

Olivia: Precis och många av de fattiga länderna är ju mer sårbara för att det är svårare att anpassa sig utan ekonomiska resurser.

Irene: Dels det och sen ligger ju många av de här utvecklingsländerna också i regioner som faktiskt har utsatts mer för till exempel tropiska cykloner.

Olivia: Men ska vi säga lite repetition då från tidigare SMHI-avsnitt. Och en global klimatmodell som vi kommer nämna idag det är en matematisk representation av jordens klimat. Så den simulerar olika processer i atmosfären, havet och på land och hur de påverkar varandra. Så man har liksom en modell av jorden. Och i den så kan man sätta in olika scenarion. Man kan kolla vad som händer med den globala temperaturen om man har höga växthusgasutsläpp. Och också vad som händer om man sänker växthusgasutsläppen till exempel. Man kan ta fram olika framtidsscenarion där och se hur klimatet påverkas. Men idag ska vi då fokusera på regional nedskalning av det här. Vad är det, Gregory?

Grigory: Ja, och vi jobbar med regionala klimatmodeller som använder globala klimatmodeller som in-data. Men fokuserar på en specifik del av världen. På en mindre region till exempel. Det kan vara i Europa eller Afrika eller Sydasien. Och vi använder regionala klimatmodeller som kräver mindre data. Så vi kan producera klimatdata för nästa 100-200 år i framtiden. Med högupplösning och vi kan använda det för klimatanpassning på regionala nivåer. Så vi behöver inte så mycket resurser som att köra globala modeller.

Irene: Och det här med högupplöst kanske man ska lägga till att det betyder ju alltså att man får på en detaljerad, finskalig nivå.

Olivia: En regional modell kan helt enkelt mer preciserad information men för en mindre del av världen. Så själva grejen är väl att man då kan få med mer information om den regionen man vill kolla på, exempelvis effekten som en bergskedja kan ha på klimatet.

Grigory: Ja, till exempel.

Olivia: Skanderna till exempel.

Grigory: Till exempel om det finns bergskedja. Så om vi tar upplösning mellan 10 och 12 kilometer. Ja, det finns ingen bergskedja ibland. Och när vi kör klimatmodell med 2 kilometer. Så man kan få hela bergskedjan i modellen. Och med olika klimat på båda sidor av bergskedjan.

Olivia: Nu tänkte jag att ge exempel hur man kan använda regionala klimatdata, och då exempelvis CORDEX-data. Så jag tänker att jag säger ett påstående för hur det kan användas och så får ni utveckla. Förstår ni hur jag tänker?

Irene: Jag tror det.

Olivia: För att undersöka hur sjukdomar kan spridas i ett förändrat klimat

Irene: Ja, och då är det ju så att man kan ju eftersom klimatförändringar också innebär till exempel förändringar i om det är blött eller torrt. Och det påverkar luftkvaliteten om man till exempel har mycket luftföroreningar så kan det ökas det med klimatförändringarna med ökad temperatur. Och då ökar också antal fall av till exempel luftrörssjukdomar. Och om det blir blötare och varmare, till exempel i monsunområden, så har man sett att risken för depressioner, ångest och så vidare, sådana psykiska sjukdomar ökar. Och man kan även titta på till exempel utveckling av hur sprids malariamyggor eller här i Sverige, hur ökar spridningen av fästingar och så vidare. Så man kan använda det i många olika sammanhang. Sen är ju inte vi med så mycket i de bitarna utan är mer med och försöker skapa underlaget för att göra sådana studier.

Olivia: Hjälpa till med datan.

Irene: Hjälpa till med datan.

PLING

Olivia: Kolla på vilka grödor man kan odla vart i ett framtida klimat

Irene: Ja, det handlar ju också om att när klimatet förändras så förändras till exempel växtzoner vart man kan odla olika saker på grund av att det blir. Och då kan det vara så att man inte längre kan odla en gröda på samma ställe som förut. Eller det kan vara så att växtsäsongen skiftar så att den börjar senare och slutar tidigare och så vidare. Så här ska man då kunna använda klimatdata för att bättre planera var och vad man kan odla i framtiden.

PLING

Olivia: Grigory nämnde tidigare för mig att det finns modeller som kan simulera turism i ett framtida klimat som använder CORDEX data. Det blev jag nyfiken på.

Grigory: Ja, turism. Till exempel om det finns snö i fjällen i framtiden eller inte. Och det blir en kortare period för syd. Det finns många olika modeller i olika sektorer som använder Cordex-data.

Olivia: Finns det något resultat som du vet om, om turism och skidor i Sverige?

Grigory: Kanske, jag vet inte om Sverige, men det finns många modeller som jobbar med Alperna. För de är det viktigaste i vinterturism. Och de jobbar jättemycket med att modellera framtiden, hur det går med snö, när första snö kommer och hur långt man kan åka skidor. Men jag tror det finns något liknande i Sverige också.

Olivia: Men överlag ser man väl att det blir en kortare skidsäsong?

Grigory: Till exempel i Alperna är det många turistresort som inte ligger så högt. Nu har de problem därför att snön kommer lite för sent och det blir kortare och kortare säsong att åka skidor. Så nu måste faktiskt folk flytta upp till Alperna för att åka skidor i vinter.

PLING

Olivia: Undersöka hur rennäringen i norra Norden påverkas av ett förändrat klimat.

Irene: Ja, där pågår det ju en hel del studier som handlar då om hur, var man kan ha sina renar i framtiden. Eftersom det här med nederbördsförändringarna påverkar till exempel hur snön ser ut, snötäcket, mer regn på snö. Och hur man ska anpassa sig till det och hur de kan hitta föda och vart de kan valla sina renar när de då är på olika ställen på vintern och på sommaren. Och att det mönstret kanske blir tvunget att ändras vart de går med sina renar. Sen är det ju så att förutom klimatförändringarna så finns det ju många andra saker med det här med landanvändningen och så som de också behöver.

Olivia: Pressas från många olika håll.

Irene: Pressas från många olika håll, ja.

PLING

Olivia: Vilka områden man ska bygga nytt på, man kan beräkna vilka områden där det blir högre risk för översvämning till exempel.

Irene: Ja, det här vart man ska bygga. Och det ser vi ju på många ställen att det finns ju information som tyder på att man inte borde bygga i vissa kustnära områden. Men det är väldigt attraktivt. Så det här är ju någonting som kan bli ett stort problem.

Olivia: Men tror du att det kommer bli bättre om vi har mer information eller kommer folk fortfarande vilja bo där?

Irene: Folk kanske fortfarande vill bo där, men om man tittar på om man skulle kunna mer ta fram bättre data på vad det innebär i ekonomisk risk till exempel eller risk för liv och så vidare så kanske det har större påverkan. Nu finns det kanske inte lika många studier som visar i siffror riskerna.

Olivia: Och det är ju inte bara översvämningar som påverkar vart man kan bo, det är ju också torka och värme…

Irene: Ja, någonting som vi har sett och som det pratas mycket om det är problem både med häftiga regn och översvämningar och med torka. Och ju torrare ett landområde är, ju svårare är det ju att ta upp regnet sen när det väl kommer, när det regnar så där häftigt. Så då blir det ju översvämningar. Så det kan ju verka lite konstigt att det blir både och på samma ställe. Och det här är ju också någonting som skapar ännu större risker. Att det är flera olika problem samtidigt. Så det är inte bara översvämning och det är inte bara torka utan det är många olika saker. Och sen har vi ju till exempel det här med värmeöar i städer. Att det blir extrem hetta i städer så det behöver man tänka på när man bygger. Så det finns ju sådana urbana modeller också för att titta på hur städer bättre kan planeras för att anpassa sig till ett framtida klimat.

Grigory: Ja, och andra aspekt är att det kan vara kortare perioder mellan extremer. Till exempel om vi har nu 10-15 år till exempel för varmeböljan så kan det komma varje tredje år. Och till exempel med översvämning kan det vara också istället en för varje tio år. Det kan vara två-tre för varje tio år. Så det blir mindre och mindre tid.

Olivia: Ja, det som förut var extremt blir mer och mer vanligt.

Grigory: Vanligt, ja. Vanligtvis efter en extrem behöver vi tid för att reparera infrastruktur och alla andra grejer. Men om det blir så vanligt så finns det ingen tid att reparera.

Olivia: Ja, och speciellt om det kommer flera olika extremer.

Grigory: Ja, och det kan vara en kombination av olika extremer.

Ja, det kom ju en ny studie från SMHI det här året också som visade att värmeböljor som 2018 är dubbelt så sannolika nu för tiden på grund av hur människan har påverkat klimatet. Så det är ett sånt exempel.

Olivia: Regional klimatinformation är viktigt, det tror jag ni har fått fram nu. Ska vi ta lite historien nu, när och varför bildades CORDEX?

Irene: Ja, alltså det var ju så att man såg att det fanns en del initiativ för att ta fram klimatinformation på regional och lokal skala. För de här globala modellerna, det var helt enkelt för grovskalig, för grov information för att man skulle kunna använda den för många beslut. Men sen så var det lite spretigt. Så då var det ju så att efter ett möte 2007, efter FNs klimatpanel och IPCCs fjärde klimatrapport 2007, så visade det att det saknades detaljerad information över klimatutvecklingen. Och till att börja med så fokuserade Cordex på Afrika, för det var där det var kanske störst behov av bra information. Men nu finns det ju då för i princip alla land-områden och för Arktis. Och som sagt, det ska då vara typ likvärdig information för alla.

Olivia: Och hur långt från det är vi nu?

Irene: Men sen är det väl det också att den informationen som finns är kanske svårtillgänglig för en del. Det är inte så lätt att ta hem den här informationen och förstå hur man ska använda den. Så därför behöver vi också jobba ganska mycket med det här med kapacitetsutveckling. Försöka förklara hur informationen kan användas och hur man överhuvudtaget tar hem informationen. För det är klart att det är en utmaning att se till så att det verkligen blir tillgängligt för alla, även det som finns. Men vi jobbar hårt med det.

Olivia: SMHI är ju värd för Cordex projektkontor just nu. Hur kom det sig?

Irene: Ja jag kan säga lite om det och sen ska jag be Grigory faktiskt att lägga till lite för han var ju som sagt med från början innan jag kom med i det hela.

Olivia: Ja, vilken tur.

Irene: Men SMHI är en av de största producenterna av regionala klimatdata i hela världen. Och länge var vi alltså de som hade mest data ute och tillgängligt för alla. Och så har ju vi, SMHI, varit med i Cordex-samarbetet och det här med regionalt klimatarbete från början. Sen var det ju såklart en chans för SMHI och Sverige att kunna skapa och ingå i globala nätverk. Det gör vi ju ändå, men här fanns det ytterligare en chans att göra det. Och att stärka Sveriges och SMHI's profil i det här med klimatmodeller och kapacitetsbyggande sammanhang. Så Cordexskontoret har ju betytt mycket för vår profil internationellt sett.

Olivia: Ja, Grigory, du som var med från början, skulle du vilja tillägga något?

Grigory: Ja, men från starten var det inte så stor aktivitet. Så då började vi med en mindre grupp och försökte bara först organisera allt. Med olika regionala modelleringsgrupper i hela världen. Men efter det blev större och större och större. Och 2014 behövde det vara Cordex-kontoret som hjälpte till att koordinera allt.

Olivia: Hur går då arbetet till med att förse regioner med den detaljerade klimatinformationen som de behöver?

Iris: Ja, men alltså modellerna här som Grigory har pratat en del om. Resultaten från de här modellerna läggs på en databank. Och då jobbar vi också då som jag sa förut med utbildningar, workshoppar om hur man kan hämta hem data från den här databanken. Hur man analyserar den, hur man använder det och sen så även workshoppar om att skriva vetenskapliga artiklar. Så vi försöker i alla steg hjälpa till med både att producera informationen och sen kunna använda informationen.

Olivia: Men under de här många åren som ni har jobbat med Cordex, har det blivit en skillnad i världen? Har fler regioner fått tillgång till bra klimatdata? Är det en stor skillnad?

Grigory: Ja, det tror jag. Därför att vi jobbar alltid med att leverera data. Men också, det är inte bara att leverera Cordex-data. Men nu kan man använda många olika portaler och climate information portals. Så man kan ladda Cordex-data direkt eller man kan ladda Codex-data och köra till exempel analys på en dator som ligger på andra sidan av världen. Så det behövs inte att ladda ner alla data. Så det är också viktigt för till exempel i Afrika när det finns stora problem med elektricitet och med datorer.

Olivia: Men räcker det aldrig då med data? Nu har ju Codex funnits i tio år. Behöver man hela tiden få mer och mer data? Vet man inte att det blir varmare och hur man ska anpassa sig till det?

Irene: En sak är ju det att det är lite som. Jag brukar ibland jämföra med mobiltelefoner. Även om du har en mobiltelefon som fungerar så kommer det nya funktioner. Det sker utveckling, man lär sig mer. Och då vill ju inte du ha kvar din gamla telefon i all evighet. Men klimatet är ju inte bara det att det sker en ny utveckling av modeller och vi kan ta fram mer data. Utan det är ju också så att det här med hur vi använder vår markyta förändras. Och det gör ju att det här med hur instrålning och avdunstning och så förändras. Och då förändras ju det här med hur klimatet kommer att variera.

Olivia: Precis, man får liksom ett annat typ av lokalklimat om man tar bort en stor skog.

Irene: Precis. Så därför kan vi inte säga att det vi tog fram för tio år sedan är helt rätt. Därför att nu har vi ändrat på förutsättningarna.

Grigory: Ja, därför att vi också jobbar med utveckling av regionala klimatmodeller och försöker att lägga till nya komponenter i modeller. Till exempel med interaktiv vegetation.

Irene: Växtlighet.

Grigory: Växtlighet, ja. Och det kan vara modeller kopplade till havet. Så regionala modeller blir mer och mer komplicerade, kan man säga. Men det finns också nya scenarier. Som vi kan säga varje cirka sex-åtta år. Det finns nya scenarier för globala modeller.

Olivia: Alltså nya framtidsscenarier?

Grigory: Framtidsscenarier.

Olivia: Som visar olika banor som världen kan utvecklas i och som då ger olika stora växthusgasutsläpp och alltså påverkar klimatet på olika sätt.

Intressant. Mycket viktigt arbete. Okej, men tack så mycket för att ni var här och berättade om det här idag.

Tack.

Tack Olivia för att vi fick komma.

Ja, tack.

Åh nej, du ska få vara med.

Tack.