SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid.

I det här poddavsnittet berättar klimatologen Sverker Hellström om vad skillnaden är mellan en klimathändelse och en väderhändelse. Han tar också med oss på en resa genom olika klimat och väderrelaterade händelser. i Sveriges historia. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Hej Sverker och välkommen till SMHI-podden. Tack. Du jobbar ju som klimatolog. Vad gör en klimatolog?

Ja, vi försöker väl hålla koll på det väder som är. Vi tittar bakåt i tiden, gör sammanställningar hur. Den senaste månaden har varit en rätt viktig uppgift som vi alltid har gjort mer än hundra år, löpande varje månad.

Vi får också in en hel del frågor också om olika saker som vi själva försöker svara på eller låsa vidare till andra på SMHI. Men vi tittar kanske inte så mycket framåt egentligen. Det är prognosmeteorologerna som gör prognoser för de kommande dagarna. veckorna och klimatforskarna då som tittar ännu längre fram.

Och som du sa då så tittar du bakåt. Nu sa ju du att vi tittar bakåt någon månad och sammanställer, men nu ska vi titta bakåt ännu längre för vi ska prata om historiska klimathändelser.

Min första fråga blir då, vad är skillnaden mellan en historisk klimathändelse och en väderhändelse? Hur kan vi veta vad som är vad?

Ja, om vi tittar på en enskild. form eller värmebölja. Något sånt. Då är det ju en väderhändelse. Det utspelar sig under kort tid. Och nästa dag kan det vara något helt annorlunda. Jag tycker också om det här ordet händelse. Om jag försöker tolka det.

Så tänker jag att det är något som händer under ögonblickligen. Eller under timmar eller dagar. Talar vi om klimat så är det ju längre tidsperspektiv. Talar man om ett, använder ordet skeende, då kan jag tycka att då kan det få utspela sig under lite längre tid. Så att man kanske snarare säger ett klimatskeende i så fall.

Så om det haglar i eftermiddag så är det en väderhändelse.

Då är det en väderhändelse.

Men istiden är en klimathändelse. Kan man säga så?

Nja, vi har ju till och med, om man bara ska ta ett exempel, vi har ju något i mitten av förra årtusendet kan man säga, som heter lilla istiden då, när det var flera hundra år i rad med betydligt kallare väder än vad vi har idag. Det är klart att det fanns varma perioder även då, men då kan man baka ihop det där och säga att det här är en tidsperiod, ganska lång sådan, med någon form av enhetligt väder, att det var ändå åt det kallare hållet till då. Då är det klimatet det handlar om. Det byggs upp på väldigt många enskilda väderhändelser men någon form av minsta gemensam nämnare var ändå att det var en kall period och då talar vi om klimatperiod. Och det börjar då med en väldigt kall natt eller så vet du ju inte då att det här var den första kalla natten i en period som kommer att vara i hundra år framåt. Då måste man ju titta på det bakåt. Det är inte framåt.

Hur har samhällen i Sverige, om vi tittar historiskt, hur har vi påverkats av stora klimathändelser?

Ja, om man tar en, den kanske senaste riktigt stora, verkligt förödande klimathändelsen, det var ju då, skulle jag säga, de här nödåren då under 1860-talet. Om man har läst till exempel Sara Lidmans böcker talar hon ju om storsvagåren. Och det var främst åren då 1867 och 1868. blev missväxt, inte minst i norra Sverige. Jag hade två helt olika klimatskeenden.

Året 1867 var väldigt kallt, inte minst under våren och kanske främst i maj. Då blir det ju inte bra för växtligheten och skörden och så vidare. Sen kom sommaren 1868 när det var tvärtom. Då var det varmt och väldigt torrt. Och det var ju inte heller bra. Så att man fick två missväxtår på varann.

Och ett missväxtår kanske samhället ändå kunde klara av. Att man ändå visste sedan långt tidigare vad som kunde hända. Och att man hade ändå förberedelse för det. Men kommer det två efter varandra då blir det större problem.

Och vi har förstått att under 1800-talet så var det flera sådana här olika händelser. händelser?

Ja, spektakulära händelser som man undrar om de ens skulle kunna hända idag. Men något annat som har med torka och värme att göra då. Vi går tillbaka till junimånaden 1888. Det var en junimånad när det inte föll en droppe regn på en del av våra stationer i norra Sverige och på andra bara några millimeter. och när det gäller bränder så är det ju ändå ofta den mänskliga faktorn inblandad på något sätt, men det är klart är det kruttorrt så kan det ju förvärra saken. Så att den 25 juni 1888, samma dag, så brann både Sundsvall och Umeå ner. Så då kan man ju tänka sig vad löpsedlarna skulle varit idag om något sådant hade hänt.

Precis, men kan vi lära oss något? någonting av de här historiska klimathändelserna?

Vi har nog lärt oss också här under årens gång. Och vi har ju naturligtvis byggt upp en helt annan infrastruktur och säkerhetstänkande och så vidare som klarar av sådana här saker på ett helt annat sätt än man kunde göra då. Även om det skulle vara en och samma väderhändelse i grunden så tror jag ändå att. konsekvenserna kunde bli mycket värre förr i tiden.

Du har ju nämnt en klimathändelse, nödåren på 1800-talet. Men kan du berätta om några fler klimathändelser?

Ja, en annan om vi går tillbaka till 1800-talet. Det var också nåt som hette yrväders tisdagen som vi har skrivit om i år. Det var precis då 175 år sen. Det var den 29 januari 1850. Det var en kombination, kan man säga, av två väderhändelser.

Det hade varit ganska kallt den vintern, men just. den här dagen, det var en tisdag, framgår av namnet yrväderstisdagen, så kom det upp mildare luft.

Och då passade man ju på att kanske ge sig ut och uträtta sina ärenden

och kanske inte alltid tänkte sig för då. Man visste ju inte om att det var ett väldigt kraftigt lågtryck som närmade sig och på dess baksida så plötsligt slog det om till väldigt kraftig.

Personer som befann sig då i ett utsatt läge ute på isen på en sjö eller vad det kunde vara. Det var ju hundra, ja drygt hundra personer, här framförallt kanske i nordöstra Götaland och östra Svealand som omkom då i samband med det här.

Vi vet ju de väderhändelser som låg till grund. för yrväderstisdagen till exempel. Men vet man varför det hände?

Än att mer än att det var otur att allting händer på samma gång?

Jag skulle kunna tänka mig att precis samma väderförlopp skulle kunna inträffa idag.

Varje vinter har vi plötsligt att det kommer upp mild luft och sen kommer det ett lågtryck och rör om i lufthavet. Och bakom ett lågtryck blir det kalla vindar. Men nu har vi prognoser för det.

Och skulle man ändå hamna i olycklig tid så har man väl kanske.

sin mobiltelefon till hands och kan ringa efter hjälp eller och så vidare så att samhällets infrastruktur är ju på ett helt annat sätt idag.

Om man tittar på sommaren 2018 skulle vi säga att det är en klimathändelse eller en väderhändelse. För det var ju en extremt varm och torr sommar i Sverige som många upplevde. Men kan man idag säga att det var en klimathändelse eller det var en väderhändelse?

Ja, då börjar man ju. Man börjar ju närma sig någon tidsperiod när det är, jag skulle nog ändå säga att det är mer ändå en väderhändelse eller det är summan av ett antal väderhändelser men som ändå de flesta då var åt det varma och torra hållet till så att det var en viss förskjutning ändå i sannolikheten den. sommaren för den typen av väderhändelser. Och då skulle man kunna säga att en liten klimatfluktuation ändå på kort tidsskala, även om jag ändå skulle mer kalla den väderhändelsen en klimathändelse.

Det som är så intressant nu när vi pratar för det är ju verkligen om vi ska prata om klimathändelser men vi kommer hela tiden in på att det är ju väderhändelser som gör att det blir till slut en klimathändelse. Och det som är så intressant är ju att det blir ju väldigt, väldigt tydligt hur klimat Så jag tänker att vi tar väl någon mer historisk klimat eller väderhändelse. Har du något på lager?

Ja, går vi ännu längre tillbaka men då kan vi gå till 1700-talet då. Men då, i alla fall sedan början av 1800-talet har vi i alla fall inte haft krigstillstånd i Sverige. Men då, under århundradena tidigare då så var det ju. kunde det vara en kombination av både krigshändelser och väderhändelser som orsakade stora problem.

Man har till exempel Armfelts karoliner, deras störtmarsch över Jämtlandspasset nyåret 1719. Då var det i och för sig kriget mot Norge var slut, men det var ändå en avmobilisering. Avveckling.

Men då var det ju inte hundratals utan det var ju tusentals som omkom då också. Samma påminde ju lite grann om yrväders tisdagen, att det plötsligt kom om så väldigt svårt kallt väder som man inte alls var beredd på.

Men hade det inte varit krigstillstånd eller krigsliknande tillstånd, då hade ju inte så många personer samtidigt. Det här var ju mitt. i mörkaste vintern hade man ju inte kommit på att man skulle vandra över göra en fjällvandring så att då kan man ju säga att man skulle inte under fredstid så skulle man ju förmodligen inte ha råkat ut för något sånt även då om vi går till 2000-talet nu då det finns ju en hel del stormen Gudrun, Ingun och vi vet ju att det har skett en hel del skyfall, när vägar har rasat bort och sådär.

Det här är ju väderhändelser. Kan vi prata lite om dem kanske?

Gudrun? Ja, det kan man säga.

Den tror jag många har hört talas om.

Det är ju den senaste gången vi hade orkan vid svenska kusten.

Det kan man definitivt säga om man tittar på den enorma trädfällning som var då i. Halland och Småland och så vidare så har vi inte alls upplevt något sådant efter det. När det gäller vindar då. Och det är ju 20 år sedan nu.

Även om vi har haft stormar sedan dess. Och sedan När det gäller regn.

Då, sommaren 1997. Det var ju en väldigt varm sommar. Men, då var det också en väldig anhopning av väldigt kraftiga.

Vi har ju haft ännu varmare somrar sedan dess, till exempel som vi nyss pratade om 2018, men den präglades ju då snarare av torka med skogsbränder istället som följd. Men den här sommaren 1997, vi talar ju fortfarande om det så kallade Fulefjällsregnet, 29-30 augusti 1997.

vi talar ju fortfarande om det så kallade Fulefjällsregnet, 29-30 augusti 1997.

Där hade vi ju då, ingen officiell väderstation.

Men hade vi haft det då i nationalparken där så hade vi ju säkert uppmätt det som fortfarande skulle vara svenska rekordet.

Men det svenska rekordet på en officiell station,

väderstation, det är faktiskt också från just den sommaren. Det var i Norrbotten 28 juli, en station som hette Fagerheden som fick.

198 mm där och det var ju också lokalt i alla fall väldiga skador med regnet skar sönder vägar och så vidare. Men det var och det var folk som bor i Uppsala som gjorde det vid den tiden kommer säkert också ihåg något som vi brukar kalla Uppsalaregnet. Det var ju också i mitten av augusti då när Uppsala fick ett skyfall som man varken haft förr eller senare och Göteborg. till exempel. Så att av någon anledning så var det väldigt många spektakulära skifall den varma sommaren.

Om vi tittar historiskt, har det skett fler sådana här spektakulära eller extrema väderhändelser?

Om man går tillbaka 100 år och fram till nu, kan man se att det här händer oftare? Eller har det ändå haft någon typ av, det här året var det tre och sen var det inget och så kom det två.

Det är väl mer att de har ändrat karaktär. Det är ju inte så ofta vi får kanske extremt kalla väderlägen längre. Utan istället är det kanske mer de här som förknippas med de här varma och fuktiga väderlägena på somrarna. Med kraftiga skyfall, kraftiga åskväder och så vidare. Tromber som kan uppträda under den vädertypen. Men man har ju hela tiden också den här variationen är som vi tycker till synes i alla fall slumpmässiga variationen.

Men kan man säga att klimatförändringen har påverkat det här? Det har ju blivit varmare, det vet vi ju. Och har det påverkat typen av extremväder som vi får? Kan man säga någonting om det ens?

Ja, om man bara tittar på det rent på något sätt begreppsmässigt då att det finns någon form av samband mellan värme och skyfall, kraftigt regn. Det tror jag att man känner intuitivt. Det är ju sällan man en kall och vinterdag förväntar sig att det plötsligt ska bara forsa ner regn eller snö. Men däremot när vi vet i juli, augusti när atmosfären är varm och fuktig. Det är då vi vet att det är då kan vi ha de här. kraftiga åskvädren och skyfallen.

Det som skiljer vintern från sommaren är framförallt att det är varmare på sommaren än på vintern. Någon form av samband där finns det med nederbördsmängderna.

Det kan både prognosmodeller och klimatmodeller visa. Sannolikheten för att man ska kunna få de här kraftiga skyfallen.

Det kan både prognosmodeller och klimatmodeller visa. Sannolikheten för att man ska kunna få de här kraftiga skyfallen. Korttids nederbörd som vi ofta talar om den ökar ju ändå med temperaturen men det går ju inte att säga att den och den sommaren eller på den och den platsen kommer det att bli det om tio år

men i alla fall att man får någon form av förändring i sannolikhetsspektrat.

Sverker, jag vet ju att du är ett levande uppslagsverk vad gäller historiska klimat och väderhändelser och vi skulle säkert kunna ha en egen serie om bara det. Men nu börjar tiden ta slut. Så jag vill bara tacka dig för att du kom hit och delade med dig.

Ja, tack.