SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet tar klimatologen Magnus Joelsson med oss på en resa genom observationshistorien. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen till podden Magnus.

Tack.

Du jobbar på SMHI och då undrar jag ju självfallet vad gör du på SMHI?

Jag jobbar med att beräkna statistik på väderobservationer. Så det är historiskt klimat kan man säga då. Som jag beräknar olika statistiska mått på kan man säga.

Och då passar ju det jättebra eftersom just det här avsnittet handlar om observationshistoria. När man pratar. Om observationshistoria så dras mina tankar bakåt. När började man mäta det här med väder och klimat och olika parametrar i Sverige?

I Sverige så börjar man, det är ganska tidigt även internationellt, för det var i början på, början på 1700-talet, 1722, som man startade den första serien av observationer. Det kan ändå ha funnits. tidigare, men det är den tidigaste vi känner till då. Och den är fortfarande igång idag, Uppsala, mätningar från Uppsala, sen har det flyttat runt lite då genom åren. 1753, alltså mitt på 70-talet, så startade en liknande serie i Lund och sen några år senare i Stockholm. Så det är de tre äldsta vi har kan man säga.

Hur såg det ut då förr i tiden? För idag så har vi ju satelliter och modern teknik och allt det här, men det hade vi ju inte på 1700-talet. Hur mätte man då? och hur observerade man och vad observerade man? Det var så många frågor som poppade upp nu samtidigt här kände jag.

Om man börjar med Uppsala då så var det framförallt tryck och temperatur som man uppträdde först och det är med termometer så att säga det som var kanske lite intressant med de här tidigaste observationerna det var ju innan Celsius-skalan var uppfunnen Celsius var en av de som startade upp den här serien. Men då var han bara student än så länge. Så det fanns lite olika typer av termometrar med lite olika skalor. Det är en ganska komplex sak i sig in i att reda ut det där faktiskt. Men de. mätte alltid ett par åtminstone ett par termometrar samtidigt så man har kunnat reda ut ungefär vad det där innebär idag då med vår skala som vi har nu och sen så strax efter så bör man också mäta nederbörd och nederbörd har man egentligen kan man säga mätt i stort sett på samma sätt och det är helt enkelt att man samlar upp nedbördigt kärl och sen så mäter man det genom att hälla över ett mätglas då Så nu vet vi hur det och varför just de här parametrarna i början.

Vad sa du temperatur, lufttryck och sen nederbörd? För idag så mäter vi så många fler.

Ja, precis. Idag mäter vi även luftfuktighet till exempel och vind och molnhöjd, allt möjligt såklart. Men ja, det var väl en generell nyfikenhet. Jag tror inte man hade någon jättestark sådär. idé om vad man egentligen skulle ha det till.

Nej, för det var min nästa fråga. Vad skulle man göra med det här? Men det kanske var ren nyfikenhet och också ganska lätta saker att mäta.

Det var nog ganska lätt saker att mäta. Man hade ju inte börjat med prognos, väderprognoser och sånt. Det kommer ju långt senare, så det fanns ju inte den som vi har idag. Däremot så började man lite senare då, när man fick ett lite större nätverk av stationer. Dels så kom det igång ett större nätverk i mittenparten. Och sen också i Då mäter man också temperatur och luftfuktighet Och tryck och nedbörd och sådär Men sen så Kom det ett initiativ från hushållningssällskapen 1878 Och då startades en Stor mängd stationer, ungefär 400 stationer Runt om i Sverige Och de var intresserade av nedbörd för jordbrukets skull då För det är ju en organisation fortfarande idag Som är intresserad av just man ska kunna hjälpa jordbrukare och så där så att de hade en i alla fall en tydlig idé om vad de skulle ha det till tror jag.

Var det de som var ansvariga för det från början och sen så plockades det över av andra myndigheter och alltså?

Ja, nu hoppade jag lite i tid där. Den första försöken som gjordes att det var egentligen Kungliga Vetenskapsakademin som var intresserad av det här då. Och det här var ju alltså innan SMHI fanns, så det fanns ju inget SMHI då. Men. När SMHI kom till eller föregångaren till SMHI kom till, som kallas för MCA, då tog de väl så småningom över de här. Och även det här lite större nätverket som jag pratade om som av nedbördsstationer. Det var egentligen drevs väl egentligen av, eller i alla fall SMHI som samlade in, föregångaren till SMHI som samlade in datan och så där. Sen så var det kanske typiskt jordbrukare som skötte själva observationerna.

Och idag så är det ju SMHI. som ansvarar för det här.

Ja, men det är fortfarande i alla fall, vi har ju, idag har vi ju enkelt uttryckt kan man säga att vi har två typer av stationer idag vi har ju automatstationer och de kommer från det här nätverket som sattes upp i mitten på 1800-talet kan man säga, det är kärnan där då det var ungefär 30 stationer man startade då Kungliga Vetenskapsakademin då är tanken att man rapporterar i realtid mer eller mindre då. Och sen de här stationerna som startade i slutet av 1800-talet. Det är det kan man säga att de utgör våra klimatstationer idag. Som framförallt mäter nedbörd men också ofta temperaturer. Och de stationerna är det fortfarande privatpersoner som är observatörer. Medan som sagt de här väderstationerna eller synaps som vi kallar dem. De har ju egentligen automatiserat nu då på 90-talet. Så där är det ju inte. längre några människor som sköter om de regelbundna observationer, utan det är bara någon som ser till att det fungerar.

Observationerna som gjordes på 1700-talet, 1800-talet, hur tillförlitliga är de? Hur kan vi vara säkra på att det här stämmer? Kan vi vara det?

Det beror lite på vilken parameter vi tänker oss då. Till exempel de tidigaste vindobservationerna som finns, de gjordes utan instrument uttaget, utan man uppskattade vind. Det finns ju fortfarande en skala som man använder ibland som heter before-skalan. Som är ett visst antal steg då. Och sen så kan man då genom att titta på en havsyta till exempel uppskatta om det går. Om det krusar lite grann så är det ett steg eller större vågor så är det ett steg. Men så det var något liknande det då som man använde för att. uppskatta vindhastighet, så den är ju naturligtvis i princip oanbar idag då. Det är, ja, men till exempel tryck. Ja det är nog ganska tillförlitligt skulle jag säga.

Och kanske temperatur med?

Och temperatur också.

Och nederbörd för det samlades ju in på ungefär samma sätt.

Det man kan säga om temperatur är ju det att det som är svårigheten med temperaturmätningarna de är lite äldre, det är ju att ibland så har man använt problemet med temperatur är egentligen att man har solens strålning som lokalt kan värma upp någonting då och en termometer och det har ju egentligen inget med väder att göra. utan det är något man inte vill liksom få med kan man säga då. Och då kan man ha bättre eller sämre strålningsskydd. Och då finns det vissa perioder man haft. Eller vissa stationer som haft lite sämre strålningsskydd. Tidigt så kanske man bara hade en termometer på en nordvägg eller sådär. Och då mäter man inte så bra heller. Och det finns sådana här tidigare temperaturhuvar kallar man dem. Som inte kanske är riktigt lika bra. Och då blir. Men det är inte alla temperaturobservationer som blir dåliga utan det är framförallt de väldigt tidiga. Ja väldigt varma.

Eller väldigt varma.

Alltså när temperaturen är hög från början så att säga. Man har soliga dagar och så där. Så det är ett problem. Så att det man gör ofta om man mäter temperatur felaktigt kan man säga. Eller suboptimalt eller vad vi ska säga. Så mäter man ju för varmt. man kan nästan inte mäta temperatur för kallt och det kan ju vara kalibreringsfel men så att det är väl det med problemet med temperatur, de äldre temperaturmätningarna nederbörd är problemet att framförallt vind för vind gör helt enkelt att att nederbörden blåser förbi mätaren om man tänker och faller rakt ner i en hink då.

Men hur gör man idag då med det för att komma bort ifrån just det här problemet?

Ja problemet med nederbörd bördsmätningar historiskt var ju att man hade stora vindförluster då. Och det har man kommit till rätta, i alla fall delvis, med med hjälp av vindskydd då som minskar de här förlusterna lite grann.

Du nämnde ju innan då att de här observationerna och det började kanske lite som att jordbruket använde dem. Och det var nyfikenhet och sånt som satte igång allt det här. Men hur har det förändrats? Självklart så är ju jordbruket. de kan ju fortfarande titta på de här parametrarna för att liksom planera och det här. Men jag tänker att användningsområdet för observationer har blivit så mycket större idag.

Ja, jag tror att något som blev väldigt viktigt i mitten av 1900-talet var ju militären då. Framförallt när flyget började komma igång så blev det väldigt viktigt med observationer för det idag. Och sen naturligtvis sjöfarten. Den har också varit viktig alltid då egentligen. Och sen när man började kunna göra prognoser.

Och då pratar vi väderprognoser.

Men det kan man ju egentligen först göra när man operationellt när datorerna kommer in. Det går inte riktigt att göra en väderprognos numeriskt med data innan man har datorer. Så det är ju lite senare. Och det är kanske det viktigaste användningsområdet än idag. i alla fall det som många tänker på när man tänker på stationer.

Och om vi tänker på klimatförändringen då, hur spelar de här observationshistorian då framför allt? Kan man se bakåt i tiden för att se att det här har ju faktiskt förändrats på något sätt och klimatet har förändrats utifrån observationshistorien? Är du med på min fråga?

Ja, det är. Ja det är ju mer eller mindre helt avgörande att man har observationer. Annars hade det varit ganska svårt att veta. Det finns ju andra metoder såklart. Och tittar man ännu längre tillbaka i historien. Vi har ju bara mätningar som sagt från egentligen kan man kanske prata om att vi har mätningar från mitten av 1800-talet. Lite mer rikstäckande i Sverige i alla fall. Och det räcker ju egentligen inte riktigt för att fånga kanske den klimatförändringen. Eftersom vi kan inte riktigt vara säkra på att den inte redan hade börjat lite grann i alla fall. I och med att industrialiseringen var ungefär samtidigt som vi började mäta. Egentligen skulle man gärna haft ett par hundra år av mätningar innan industrialiseringen. Men i alla fall så är det helt avgörande att man har de här mätningarna som går tillbaka i tid. Och att man har mätningar som är gjorda på samma plats.

Och finns det några historiska klimatdata som är extra betydelsefulla då när man tittar på just det här med hur klimatet förändras eller har förändrats?

Ja, men det är framförallt de som är långa och homogena pratar vi om. Det är alltså att en observation serie är homogen om den har utförts på samma sätt och även att omgivningarna har varit det.

Och då är det Uppsala och Lund och de serierna vi pratar om Stockholm?

Ja, Stockholm framförallt är kanske den som är viktigast då även en som Abisko till exempel är en väldigt bra serie.

Är det något mer kring observationer och observationshistoria som du känner så det här måste alla få veta?

Ja, det är ganska mycket jag skulle vilja berätta, men det, ja. Framförallt det jag tycker är viktigt är att alla de här nästan 200 år av mätningar. är ju någon som har kanske gått upp mitt i natten och tittat på en termometer och skrivit ner en bok. Det tycker jag är något som man måste tänka på när man sitter och och som jag då sitter och tittar på de här. Att det är väldigt mycket jobb bakom det. Det är väldigt. Man känner väldigt stor ödmjukhet inför det.

Och det glömmer man nog lätt.

Ja, det är också. Det finns ju en en. fara tror jag också, man har väldigt mycket data, att man kan luras lite av mycket data också, för att kvaliteten på data är väldigt viktig också. Och har vi inte de här observationerna så kan vi inte egentligen, till exempel kan vi inte verifiera våra klimatmodeller som vi räknar ut, med datorprogram då, så kan vi inte veta hur bra de är egentligen om vi inte har observationer. Och då är långa serier väldigt, väldigt bra, så det tycker jag man ska tänka på.

Då hoppas vi att den som lyssnar tänker på det och så tackar jag för att du kom. och gästade det här avsnittet.

Tack så mycket.