SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av dessa parametrar förändrats över tid. I det här avsnittet berättar klimatologen Magnus Joelsson om vita jular och hur de har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen tillbaka hit Magnus.

Tack så mycket.

Idag ska vi prata om någonting som jag tror att många funderar över. Och det är vita jular och hur det kommer se ut framöver. Men vi börjar med kanske den enklaste frågan här. Finns det en officiell definition på vad en vit jul egentligen är?

Ja, det gör det. Man kan tänka sig då att en jul är egentligen tre dagar. dagar åtminstone då beroende lite på hur man ser julafton, juldagen och annandagen då. Men för att göra det lite enkelt för oss då så har man sagt att vit jul är då bara vid ett tillfälle. Och de flesta kanske tänker då, alltså vid en mätning,

de flesta kanske tänker att det är julaftonskvällen då som man upplever att om det är snö på julaftonskvällen så är det vit jul. Men vi mäter ju inte snö på kvällen. utan vi mäter på morgonen, klockan sju på morgonen mäter vi snödjupet, så därför är det juldagen, klockan sju på morgonen. Om det är snö då, och då är det alltså det vi kallar mätbart snödjup, och då är det alltså minst en centimeter, då är det en vit jul. Så det är den officiella definitionen, är det minst en centimeter mätbart snödjup, klockan sju på morgonen på juldagsmorgon, då är det en vit jul.

Så om jag går och lägger mig på julafton och tänker, nej vad tråkigt, det vart ingen. vit jul, men när jag vaknar på juldagens morgon, då kan man ändå säga så här, det blev en vit jul till slut.

Precis, då är det ändå inte för sent.

Nej, vad härligt.

Ja, det är lite som en amerikansk film ungefär, det brukar vara så i dem, att de vaknar på juldagsmorgonen och då plötsligt är det vitt på marken.

Ja, precis. Precis, det har varierat lite grann under tiden så vi har ju ungefär data tillbaka till början av 1900-talet med snödjup då generellt. Och det har varierat lite grann.

Men om vi tittar på det som vi brukar ha som referens då för klimat, alltså normalperioden 61-90.

Så kan man säga att det är, ja dels är det ju hela Norrland i princip då. Utan möjligtvis just södra Norrlands kustland var det under den perioden alltid i princip 100 % säkert att det skulle vara en vit jul.

Medan lite längre söderut var det naturligtvis mer osäkert. Under den perioden i södra Sverige var sydsvenska höglandet, egentligen.

I Götaland, kanske. Där var det väl oftare vit jul än det inte var det. Men om man säger längs kusterna i Götaland. så var det väl ganska sällsynt ändå kan man tänka sig. Man tar som exempel Lund till exempel så under de 120 åren som vi har ungefär då där omkring så är det ungefär var tionde jul i snitt och som man kan säga att det var en vit jul. För Lund just. Just det.

Ja, för det jag tänker att det måste ju ändå ha funnits eller finns det ju nu med regionala skillnader. Vilka delar av landet som traditionellt har haft störst chans till jul att vill du verkligen uppleva en vit jul, då ska du åka hit. Och sen måste det ju finnas, tänker jag, som du sa, Lund då, där det kanske är lite ovanligare.

Så hur ser det ut då om vi pratar geografi?

Ja, det är just det man tänker sig hela, nästan hela Norrland då, förutom just kanske, man tänker i Gävleborgskusten eller så där kanske det är lite ovanligare. Där är det ju väldigt, och även där är det ju nästan helt snösäkert då på hjul och även norra Dalarna, även norra delarna av Värmland. är det ofta vit jul då.

Men neråt, vad man ska säga, i Götaland är det väl oftare, det kanske är 20-30% då, av jularna som är i inre Götaland då, medan kusterna är det rätt så ovanligt nu för tiden. Just det.

Om du får blicka bakåt och prata lite mer kring, för du kan ju det här med vita jular.

Kan vi se, finns det några överraskningar eller? så om vi tittar historiskt kring snö på julafton eller runt jul, eller juldagen är det ju då, eftersom det är vita jular vi pratar om.

Ja, jag kan ju börja om och säga två saker som egentligen kanske inte är så överraskande.

Det är ju det att i och med att vit jul är per definition då en mätning blir det ju en stor variant, alltså slumpen av stor betydelse. Så det kan även i en period, till exempel med snöfattiga jular. Eller snöfattiga vintrar ska jag säga så kan det ju en jul då bara råka vara vit i stora delar av landet just för att vädret är sånt. Och den andra delen som också inte kanske är så överraskande, det är att man ser att andelen vita hjular följer ganska mycket temperaturkurvorna. Så att om vi har perioder med lite kallare klimat då, till exempel 60-talet var en sån period där det var lite kallare, och där är det ju också lite vanligare med vita hjul under den perioden, medan till exempel 30-talet så var det kanske oftast lite mindre vanligt då.

Så det är två saker kanske som är egentligen inte så överraskande att dels att det är en stor variation från år till år och dels och från plats till plats också och dels att att det följer ändå temperaturutvecklingen då några saker som man kan ja studsa lite på det är till exempel julen 2010 där det var egentligen alla våra stationer hade inte bara ett mätbart snötäcke utan ett snötäcke över 10 centimeter vilket är ja det är ganska ovanligt att det är så mycket snö.

i hela Sverige då. Så det var en speciell vinter. Och vi har ju andra vintrar, eller en speciell jul ska jag säga. Och andra jular då, längre tillbaka i historien som till exempel.

Ja, på 30-talet som sagt, 32 och 24. Som var väldigt snöfattiga julaftnar då. Så man tänker sig kanske att det alltid var vita jular. Så långt tillbaka i tiden. Men men det var det inte. Utan det kunde vara.

Varmark också. på den tiden.

Så det är väl en, sen så, om jag får ha en personlig anekdot här. Absolut. Jag jobbar ju ibland i vakttjänst. Alltså, det innebär ju till exempel, det kan ju vara att man gör prognoser då. Den officiella prognosen som går ut på appar och sådär. Men det kan ju också vara att man sitter med varningar och sådär och varnar för snö eller varning. Men då gjorde jag det i alla fall under strax innan julen.

2021 då. Jag tror jag jobbade just dagen före dagen faktiskt. Och då hade vi haft ganska kallt över Lucia och haft en del snö. Men sen hade det kommit en mild period efter det då. och då tänkte vi nog lite grann när det började närma sig där att bara några dagar kvar till jul att nej nu blir det nog, då var det ju barmark. Och då tänkte vi nog att nej det blir nog ingen vit jul. Men så kom det in ett högtryck då, så det blev kallt. Men det var ju ett högtryck så är det ju ingen nederbörd oftast då, så det var ju fortfarande barmark, men det var kallt. Och jag kommer ihåg när jag satt på dan före dan då där och jobbade, så såg vi hur den här fronten då, kom in över Sverige under den dagen.

Så när vi vaknade på morgonen då hade egentligen hela Sverige faktiskt ett tunt snötäcke. Så det var lite, det var nästan som.

Som på film också då?

Ja, som på film. Det var liksom beställt av en högre makt nästan. Det var just precis, det hade blivit kallare några dagar innan så det höll och sen kom fronten och svepte över hela landet. Så det var som en julklapp för oss då. Sen så smälte det där undan så att just på juldagen. Så jag vet att det räknas inte som en vit jul på alla platser då. Men på julafton var det väldigt vackert i alla fall, kommer jag ihåg.

Så det var ett litet julmirakel kanske. När man sitter i produktion här uppe på SMHI.

Men nu när jag har hört dig prata om hur det har sett ut bakåt i tiden. Och du sa att på 20-30-talet så var det jular med barmark. Och att man kanske ibland har målat upp en bild av att alltid vara snö på jul. Men det var det ju inte då.

Men samtidigt vet vi att det blir varmare i Sverige. Och det kommer ju såklart påverka hur det här med nederbörd och snö och alla de här bitarna.

Hur har chanserna till en vit jul förändrats de senaste decennierna?

Ja det har ju minskat då i stora delar av landet, inte hela, alltså i stora delar av inre Norrland och sådär så är det ju fortfarande, nvarje jul är ju vit i princip då. Men om man tittar till exempel, ja vi har ju som en station som Falsterbo till exempel, där har man ju inte vita jular i princip längre då. Sannolikheten har ju gått ner framförallt då i Götaland.

Och vad kan vi säga om framtiden då, kommer jag kunna vakna på juldagen? Men att se ett snötäcke och känna att det blev en vit jul till slut ändå?

Ja, det beror ju lite på var man bor för det första. Det kommer ju vara fortsatt vara mer ovanligt i vissa delar av landet än andra. Och sen är ju slumpen kommer fortfarande vara stark här.

Så att under överskådlig framtid fortfarande hända att vi har vit jul även på de delar där det inte är så vanligt. Delar av landet som det inte är så vanligt.

Men en annan sak man kan säga är att. julafton infaller ju egentligen lite, vad ska man säga, tidigt på snösäsongen. Piken av snösäsongen är ju månadsskiftet januari-februari då.

Så att har man en lång snösäsong så är det fortfarande snösäkert då, men nere i söder där man kanske redan idag får första snön i december, mitten av december, så om den krymper ännu mer så blir det ju också mer och mer ovanligt då. Tänka sig att även om man har snö någon gång under året så kan det bli mer ovanligt. vanligt med just vit jul då, vissa delar av landet då, beroende på att julafton ligger lite före så att säga snösäsongens mitt.

Just det. Men då får vi väl hoppas då på att slumpen är i våran favör så att vi får många vita jular framöver också. Ja. Tack för att du kom hit Magnus.

Tack så mycket.