Olivia: Du lyssnar på poddserien Hållbar Värld, och vi ska prata om luftföroreningar kopplat till hälsa.

Christian: Men det är ju en av de största källorna till att man dör.

Olivia: I dag ska vi ta oss till Västra Balkan, där SMHI arbetar i projekt för bättre luftkvalitét.

Christian: Luften på Balkan generellt sett är ganska dålig. Det är ett av de områden i Europa som har stora problem med luftföreningar fortfarande.

Olivia: Jag sitter här med Christian Asker, forskare i luftmiljö.

Christian: Hallå där!

Olivia: Vi ska prata om luftmiljö, luftföroreningar och lite hälsoeffekter av luftföroreningar.

Christian: Vilken tur, annars hade jag kommit fel nu.

Olivia: Ja, det är jättebra. Och också bra för att jag har inte så koll på läget. Det betyder också att jag får lära mig lite. Och speciellt i den här researchen som jag har gjort inför avsnittet. Och eftersom att jag är lite hypokondrisk så har jag också snöat in på de här hälsoeffekterna. Så jag tänkte att vi skulle börja liksom att prata om det, bara få en introduktion till ämnet. Och sen ska vi gå över och prata om SMHI's arbete på Västra Balkan.

Christian: Det låter jättebra det.

Olivia: Så min plan är att jag ska säga några fakta som jag tyckte var ganska läskiga. Och så ska du bara som expert här få förklara hur det kan vara så.

Christian: Det låter som ett bra upplägg.

Men min första fakta här då, är du redo?

Christian: Okej.

(Pling)

Olivia: WHO, alltså Världshälsoorganisationen, uppskattar att omkring 7 miljoner människor dör i förtid varje år världen över på grund av luftföroreningar. Det låter väldigt mycket.

Christian:

Ja, det gör det ju. Men det är ju en av de största källorna till att man dör. Då är ju när WHO tar fram de här siffrorna, då räknar man ju in alla former av luftföroreningar inklusive inomhusluft som ju i många länder kan vara väldigt förorenad. Framförallt där man eldar för att laga mat inomhus med mer eller mindre bra ventilation och så vidare. Så att många dör på grund av det. Och sen finns det ju andra saker som rökning också som är mer frivillig fråga kanske. Men det påverkar ju mycket inomhus. Sen är det ju mycket utomhusluft som gör också då att många dör. Det är ju inte riktigt så att man dör. Om det inte är extrema halter av föroreningar så är det inte så att folk ramlar ner och dör och så säger någon som gör en obduktion att den här personen dog av föroreningar. Utan man dör av andra problem men de är kopplade till luftföroreningar. Framförallt så är det hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägsproblem som är det som man dör av. Så det syns inte på dig direkt att man har dött på grund av luftföroreningar.

Olivia: Nej. Så en silent killer.

(Pling)

Olivia: Det finns flera studier som sammanliknar hälsoeffekterna med rökning av cigaretter. Att vara i New Dehli eller Beijing en dag med dålig luft, är det liksom som att man röker mycket en dag?

Christian: Jag kan inte säga ja eller nej till jämförelsen. Men hälsomässigt i de städer i världen som är väldigt förorenade så har det liknande hälsoeffekter som att röka mycket. Man kan tänka att vi är ganska duktiga på att fundera på vad vi stoppar i oss generellt. Att vi tänker på vad vi äter, att vi rör på oss och så vidare. Men vi andas minst 20-30 kilo luft varje dag. Och ofta tänker man inte så mycket på det. Att den kan innehålla föroreningar. Men det gör den ju då. I storstäder i Asien till exempel så är det mycket fordon, det är mycket förbränning. Det är också ofta varmt. Och i delar av året så eldar man ibland på åkrarna för att bränna av fjolårets rester innan man odlar på nytt. Och det ger jättemycket föroreningar av flera olika slag.

(Pling)

Olivia: En studie av Marie Pedersen med flera på Centrum för forskning i miljöepidemiologi, Barcelona, Spanien visar på hur kvinnor som utsätts för höga halter av luftföroreningar i Europa föder bebisar med lägre vikt. Det finns en mängd sådana här studier som visar på att bebisar är mindre vid födseln och föds för tidigt om kvinnan som bär den utsätts för luftföroreningar.

Christian: Jag har sett en del av studierna. Jag kan inte säga så mycket om mekanismerna som ger det här. Men jag har också sett att det finns studier som påvisar att det är så. Och barn är ju generellt sett känsligare för föroreningar eller utsatthet för alla möjliga slag än vad vuxna är. Dels för att de växer så mycket. Och foster är ju också extra känsliga i det hänseendet då helt enkelt.

(Pling)

Olivia: Och nu en annan fakta som jag tror att inte så många vet om. Men det är faktiskt fler människor som dör av smutsig luft i Sverige än i trafiken.

Christian: Ja, och det är ju mer än tio gånger fler som dör på grund av luftföroreningar. Sen är det ju lite, när någon dör i en trafikolycka till exempel, då är det ju väldigt uppenbart att man dog av en trafikolycka som vi pratade om. Medan när man dör av luftföroreningar som sagt då är det kanske hjärt-kärlsjukdomar eller andra saker. Så kopplingen är inte så tydlig där kanske då att du har luftföroreningar. Men mellan 4-5000 dör per år i Sverige ungefär då på grund av luftföroreningar. Och en stor del av det är orsakad av biltrafik men även andra utsläppskällor. Och framförallt södra Sverige får ett stort bidrag av partikelutsläpp från kontinenten. Så det ska man också tänka på att det är inte alltid när man ska försöka förbättra luften så är det inte alltid vissa saker som är svåra att göra för det beror på utsläppen väldigt långt bort.

Olivia: Precis, men det är därför det är bra att vi jobbar internationellt också.

(Pling)

Olivia: Men ni har en positiv punkt här också. Det är ju att man kan faktiskt göra någonting åt det här. Och nu tänkte jag referera till en studie som du har skrivit med kollegor från Göteborgs universitet om hur luftkvaliteten i Sverige har förbättrat de senaste 20 åren. Då har ni modellerat förändringen i luftkvalitet i sex svenska städer. Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping och Umeå. Sa jag Stockholm?

Christian: Det tror jag.

Olivia: Den är så lätt att glömma. Och den här studien visade att man uppskattningsvis har räddat 3000 liv om året i de här städerna.

Christian: Nu jämfört med i början av perioden som är runt 1990.

Olivia: Precis, att luften har förbättrats under de här 20 åren.

Christian: Precis. Det var inte bara Göteborgs universitet. När det är sådana här studier är det ofta väldigt många.

Olivia: Ja, vi får inte glömma de andra.

Christian: Nej, det är Uppsala, Karolinska, Danderyd, Stockholm Luft och Buller, Malmö stad och kanske någon mer. Men det stämmer. Luften generellt sett i Sverige har förbättrats väldigt mycket. Och det har den gjort generellt sett i Västeuropa under samma period. Och det är ju flera saker som bidrar till det. Dels är det avgasrening, om man slutade med blyad bensin. Sådana saker har gjort jättestor skillnad. Vi har också mer effektiva fordon. Vi har bytt ut gamla vedpannor mot nyare. Vi har mer fjärrvärme än tidigare, så man har mindre att man eldar i varje hus. För då blir det ofta sämre förbränning och mindre effektivt än om man har fjärrvärmeanläggningar. Industrierna har också blivit renare. Dels på grund av lagkrav men också att man förbättrar processer och så vidare. Man filtrerar utsläppen i skorstenen och så vidare.

Olivia: Man kanske har flyttat bort lite också?

Christian: En del industrier har säkert flyttat men det är också en stor skillnad i hur rena utsläppen från industrierna är. Och som sagt, det vi pratade om tidigare, eftersom det här sker inte bara i Sverige, den här förbättringen, så den här transporten av partiklar från kontinenten till exempel har ju också minskat. Vilket ju ger en positiv… oss bättre luft. Så det är en väldigt tydlig trend i Europa de senaste 30 åren i alla fall. Och det har gett oss längre livslängd.

Olivia: Ja, det låter ju mycket. 3000 liv om året.

Christian: Precis.

Olivia: Nu har vi ju då lärt oss om att luften i Sverige har blivit renare även om det fortfarande finns saker kvar att jobba på. Men nu tänkte jag att vi skulle prata om västra Balkan för där har SMHI några projekt. Och vi kanske ska börja med varför har vi projektet där eller varför just västra Balkan?

Christian: Det finns flera skäl egentligen. En anledning är ju att luften på Balkan generellt sett är ganska dålig. Det är ett av de områden i Europa som har stora problem med luftföreningar fortfarande. Man kan väl säga att man ligger efter Västeuropa kring utveckling av både renare fordon och renare industrier och uppvärmning av hus och så vidare. Så det är ju ett viktigt skäl. Sen finns det ju. Det här är ju projekt som vi har i samarbete med Naturvårdsverket och Sida bland annat. Och då finns det ju andra skäl som har med EU-tillnärmning att göra. Att man vill hjälpa de här länderna att ha möjlighet att ansöka till EU-medlemskap i framtiden.

Olivia: Måste man ha bra luftkvalitet för det?

Christian: Det här är ju inte jag någon expert på kraven för att ansöka till EU. Men det finns ju massa olika krav inom olika områden. Miljö är ett sådant område. Och det har ju inte bara att göra med att man måste ha en viss tillräckligt bra miljö utan att man ska arbeta med miljö på ett systematiskt sätt. Att rapportera på rätt sätt hur mycket utsläpp det finns, hur mycket luftförorenade det är i luften och så vidare. Och det gäller ju även andra miljöfrågor, avfallshantering och sådant också. Men vi jobbar ju med den lilla pusselbiten som är luftmiljö helt enkelt. Ja.

Olivia: Och ett exempel då på varför luften, eller som man kan förstå att luften är förorenad här, är att ni har jobbat i en stad som heter Zenica i Bosnien och Hercegovina. Och där uppmätte man under några timmar vintern 2024 föroreningar på 1000 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter. Och det vet ju jag är extremt för att du har sagt det till mig. Och Svaveldioxid det kommer främst från förbränning av fossila bränslen som kol och olja, särskilt i kraftverk, industrier och från trafik. Men vill du berätta för våra lyssnare hur extrema de här nivåerna är?

Christian: 1000 mikrogram är ju hälsofarligt verkligen. För framförallt vintertid så är det ju väldigt höga halter på en del platser på västra Balkan. I det här fallet Zenica så är det en stad som är omgiven av berg och det ligger, utöver att man har problem med uppvärmning och trafik, så ligger det också ett väldigt stort stålverk mitt i den här staden. Och när det då är kalla vinterdagar så blandas inte luften om så bra och då stannar de här föreningarna kvar i det som en gryta runt staden och då blir det jättehöga halter. Så det är verkligen ett problem. Och det är ju inte bara svaveldioxid utan det är samtidigt kvävedioxider och partiklar också. Så det är en ganska farlig mix av föroreningar och framförallt under vinterperioden.

Men vad gör man då om man bor i Zenica till exempel och det blir sådana här extrema föroreningar under några timmar?

Christian: En del åker ju upp i bergen till exempel så man kommer över de här föroreningarna. Men det är ju inte alltid man har möjlighet att lämna jobb, hem, skola och så vidare. Så att folk härdar ju ut så gott de kan men det påverkar ju definitivt deras hälsa.

Olivia: Precis och jag vet att, jag vet inte fallet här men när jag var i Bolivia i höstas så hade det varit jättemycket bränder. Så då höll typ 2000 skolor stängda. Så ibland så är det ju så farligt att man inte låter barnen liksom gå ut.

Christian: Precis och det förekommer också ibland på västra Balkan att man stänger skolor eller man håller sig hemma och inomhus så mycket som möjligt. Och hoppas då att man har lite filtrering av luften till sina bostäder hela tiden.

Olivia: Men om vi pratar lite mer om de här projekten då som ni gör på Balkan eller går in lite mer på dem. Det är två stycken som jag förstått det, IMPAC och….

Christian: Västra Balkan luftmiljö heter det andra projektet illustrativt nog. Faktum är att just på Balkan har vi jobbat i flera projekt.

Olivia: Ännu fler?

Christian: Under många år. Jag tror att första gången en kollega till mig var i Bosnien var 2005. Och vi har varit i Kosovo och Nordmakedonien tidigare också. Men det har inte varit kontinuerligt utan då och då har vi haft arbete där helt enkelt. Men nu på senare år så har det blivit lite mer och lite mer kontinuerliga projekt.

Olivia: Om vi ser ur ett långsiktigt perspektiv då, hur ser trenden ut? Blir luftmiljön bättre eller sämre på Balkan?

Christian: Jag är lite osäker på hur trenden ser ut den senaste tiden. För det är också så här, när man vill se en trend över lång tid då måste man mäta över lång tid. Då måste man ha mätstationer under lång tid. Många mätstationer här har varit på plats ganska kort tid. En del av de här projekten har varit att starta upp mätningar och göra dem publikt tillgängliga och så vidare. Men medvetenheten ökar en hel del i de här länderna, framförallt bland vanliga befolkningen om att det är stora problem i luften. Och krav från medborgarna på att myndigheterna ska göra något ökar också. Så det är ju väldigt positivt. Samtidigt så har vi också de trenderna som har funnits i Västeuropa med modernare fordon och sånt. De kommer ju självklart till de här länderna också även om det kanske släpar efter lite. Det är ju inte alls lika starka ekonomier. Det är äldre fordon till exempel. Men de byts ju ut gradvis också. Så det blir sakta men säkert bättre även om man skulle önska att utvecklingen kunde gå snabbare förstås.

Olivia: Och hur man värmer upp husen är väl också en viktig faktor här?

Christian: Precis. Det finns många hus som inte har så mycket isolering till exempel. Och det finns program från andra länder i Europa om att förbättra både fönster och isolering i väggar och så vidare. Som ju också är en åtgärd som sparar folk pengar också. Att de inte behöver lägga så stor del av sin inkomst på att värma upp sitt hus längre. Det är svårt att genomföra åtgärder som kostar folk mer pengar. Det är nästan omöjligt. Utan det ska vara åtgärder som inte bara förbättrar luften men gärna gör att det blir lättare för folk överlag.

Olivia: Men vad är det då som du och dina kollegor i SMHI gör i projektet?

Christian: Jag har främst jobbat med något vi kallar för emissionsinventering. Emissionen är vad vi kallar vårt namn för utsläppskällor helt enkelt. Till exempel skorstenar på en industri är en utsläppskälla. För att man ska kunna förstå luftmiljön på en plats, en stad eller ett land eller så vidare. Så behöver man ju veta vad det finns för utsläpp här. Och det är ju jättesvårt. Om man tänker sig själv att man står i en stad i Sverige och tittar ut. Så ser man ju hur mycket som helst av aktiviteter som genererar utsläpp. Det är biltrafik, det är uppvärmning, det är industrier, det är kraftvärmeverk och så vidare. Att veta hur många bilar det är på varje gata och hur gamla bilarna är och så vidare. Det är jättesvårt. Och det tar väldigt lång tid. Det tar många år att jobba med det här innan man har en bra bild av vilka utsläpp det finns i ett land. Så det jobbar jag med. Dels genom att hjälpa till att göra sån här emissionsinventering. Men även att lära upp folk och ha kompetensöverföring i hur man kan arbeta med de här frågorna.

Olivia: Men det är lite detektivarbete?

Christian: Det kan det vara. Och det kan vara ganska intressant och roligt. Man får vara lite uppfinningsrik ibland. När det inte finns så mycket data som man hade önskat så får man se om man kan hitta på något annat sätt att i alla fall uppskattningsvis få reda på det man behöver veta.

Olivia: Men typ en industri, de vet inte själva hur mycket de släpper ut och kan berätta det för er?

Christian: Det beror på. De flesta industrier, även de här länderna, har ju ett tillstånd för att göra sin verksamhet. Och för att få ett tillstånd så måste de berätta om hur mycket de kommer släppa ut. Och det ska även ske uppföljning med hur mycket man faktiskt har släppt ut. Men det är inte alltid det i praktiken riktigt funkar eller av olika skäl så försöker industrin kanske inte riktigt berätta riktigt allt om hur mycket de släpper ut. Så det är ju en del av problemet också ibland.

Olivia: Men det är en sak ni försöker förstå i de här emissionsinventeringarna?

Christian: Ja, det första är ju faktiskt bara att hitta och få en förteckning över vilka industrier det finns i den här staden som har betydande utsläpp till exempel. Och sen nästa fråga blir ju, de siffrorna vi har, stämmer de? Är de rimliga eller inte? Så det är lite detektivarbete och blandat. Och ofta så är det väldigt svårt för man har nästan alltid lite för lite information mot vad man skulle vilja ha helt enkelt. Och samma sak med trafikdata och sånt. I Sverige mäter vi trafiken på alla statliga vägar till exempel. Men det kostar ganska mycket pengar att göra så det gör man ju inte i alla länder. Så det är ganska svårt att få bra data på alla utsläpp. Men utan den datan så är det svårt att förstå vad är problemet med luften och vad är den enklaste, mest kostnadseffektiva åtgärden vi kan göra för att förbättra den.

Olivia: Men har det liksom skett någonting? Eller finns det något resultat som du kan dela med dig av?

Christian: Ja, det gör det ju. Men återigen, det här är ju väldigt långsiktiga projekt och det tar lång tid innan man får resultat. Men till exempel i det här ena projektet i Bosnien som pågick delvis under pandemin så har ju vi hjälpt till att göra luftmiljömätningar publika och tillgängliga som gör att befolkningen och journalister och så vidare kan faktiskt se i nära realtid vad det är för halter. Det är ju en väldigt viktig bit för att dels öka medvetenheten men också att…

Olivia: Ja, men demokratiskt liksom.

Christian: Ja, absolut. Och grupper som är känsliga av olika anledningar kan få se situationen och om de behöver göra vad man nu kan göra, till exempel flytta på sig.

Olivia: Ja, men det är jätteviktigt att man liksom förstår vad som sker i sin lokalmiljö.

Christian: Precis. Sen har vi också modellerat luften, vi kallar det för spridningsmodellering när man tar de här utsläppskällorna och stoppar in i en matematisk modell som kan räkna ut var de tar vägen timme för timme under ett år till exempel. Så det har vi gjort för till exempel Sarajevo. Och Sarajevo är också en stad som är omgiven av berg och har ganska kall vinter så där blir det också sådana här lock som kallas inversioner. Och då stannar föroreningar kvar och det blir väldigt höga halter. Och det har varit svårt att fånga i sådana här modeller tidigare men vi har lyckats med det ganska bra i vår modell när vi gjorde det här.

Olivia: Ja, så en bättre förståelse för hur luftföroreningarna rör sig.

Christian: Ja precis. När man ser då att man liksom har satt upp sin modell så att man kan fånga det som händer då kan man ju också använda modellen för att säga vad händer om vi byter ut hälften av fordonen mot elbilar till exempel och sånt. Så att det är också en nyckelbit i att förstå situationen i luften är att kunna göra sådana här spridningsmodell och få resultat som stämmer hyfsat bra med mätningarna. Och i fallet med Sarajevo så flera av resultaten stämde inte jättebra med mätningar. Det är ju alltid lite nedslående men det är ju egentligen också ett resultat för det betyder ju att den här emissionsinventeringen man har gjort att den inte är komplett. Det saknas liksom källor. Så om man gör sin emissionsinventering, man stoppar in det i sin spridningsmodell och så kör man det och så får man inte ut riktigt de halter av föroreningar i luften som det faktiskt är enligt mätningarna. Då är det ju något som saknas. Och då får man gå tillbaka och så får man titta mer på sin emissionsinventering och se om det är något som är fel.

Olivia: Men så det saknades liksom någonting?

Christian: Ja, det är för låga halter generellt. Och det är också ett detektivarbete. Vad är det som orsakar det? För det kan ju vara att bidraget utifrån från andra delar av landet som vi pratade om förut, att de är för små till exempel. Eller att vi har för lite trafik eller att vi har fel bilar i vår modell till exempel.

Olivia: Eller fel på industrins siffror.

Christian: Ja, precis. Och nästan alltid så är det ju en kombination av alla de här sakerna som kan bli mindre bra. Men det är ju ett arbete som man för flera gånger och gradvis förbättrar.

Olivia: Nu har jag två frågor kvar till dig. Båda två låter som en utvärderingsfråga på projekt. Men jag tänkte fråga, har du någon lärdom som du vill dela med dig av?

Christian: Oj. Dels så, även om de här projekten är kompetensöverföring och sådana saker så är det också så att vi lär oss mycket av det. Vi jobbar med andra luft och miljöproblem och vad vi håller på med till vardags. Så att jag har väl lärt mig mer om andra typer av utsläppskällor än vi brukar ha i Sverige till exempel. Stora kolkraftverk och sådana där saker. Det har vi inte i Sverige. Så att jag får ju lära mig mer om sådana saker än vad jag är van vid. Om man använder i Bosnien till exempel så använder man ibland kol för att värma upp vanliga enfamiljshus eller villor. Det gör man ju inte i Sverige till exempel. Så att det är sådana saker som jag lär mig om som är liksom typer av problem som vi inte har i Sverige.

Olivia: Nej men vad spännande att lära sig om dem för att det är ju ändå typer av problem som finns på väldigt många ställen i världen.

Christian: Absolut, ja men det är det ju.

Olivia: Ja, men var det någonting som var svårt? Den största utmaningen?

Christian: Oj, det största utmaningen, allting i det här är ju svårt. Det är ju därför vi håller på med det här. Hade det varit lätt så hade det här varit löst. Det är många olika bitar. Dels så är det som sagt att man aldrig har tillräckligt med information för att med säkerhet kunna exakt veta om den här industrin släpper ut så här mycket eller det är biltrafiken i den här staden som släpper ut så här mycket. Vi har alltid lite för lite information. Sen är det ju liksom i sådana här internationella projekt så är det ju alltid språkliga problem ibland förstås. Försöker läsa rapporter på bosniska eller montenegrinska eller något annat.

Olivia: Det låter jättesvårt.

Christian: Ja, jag har lärt mig en del av kyrilliska alfabetet och jag har lärt mig en del ord som man inte, om man åker som turist till de här länderna så behöver man inte använda de orden. Man lär sig koldioxid och skorstenar och sådana typer av ord. Men språket är naturligtvis en utmaning även om många som vi jobbar med där kan engelska rätt så bra eller väldigt bra. Men ibland måste man ändå titta i rapporter eller man får data skickad till sig som inte är på svenska eller på engelska

Olivia: Ja men det var väl det som jag hade skrivit upp här som frågor till dig. Då pausar jag här.