SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar hydrologen Anna Eklund om isläggning och islossning och hur det har förändrats. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programledare heter Priya Eklund.

Välkommen hit Anna.
Tack!

Vi ska prata om is på sjöar och hur det här har förändrats ur ett klimathistoriskt perspektiv om man säger Men vi börjar med att klargöra då lite grann. Vad är det man mäter när det gäller is?

Jag ser ju framför mig hur man tar en linjal. Där var det 3 cm Just det, men det vi mäter är ju eller observerar, det är tidigare tidpunkten när isen lägger sig och när den lossnar på sjöarna.

Och kanske inte direkt hur tjock den är då eller?

Nej, utan med tidpunkten för utläggning och utlossning. Och då är det oftast en person som bor bredvid sjön som observerar det här och skickar in det till oss.

Och hur länge har man gjort det här i Sverige?

Alltså de allra längsta, den allra längsta observationen, den är från 1701. Torneälven, Haparanda, där man har mätt.

Finns det någon anledning?

I tidpunkten för isen.

Och finns det någon anledning till att det är just Torneälven?

Jag vet inte riktigt, men jag kan tänka mig att det var intressant när isen gick, för där blir det ju ofta stora isproppar och sånt i samband med att isen går som kan ge stora skador. Och sen har vi ju också långa mätserier, en del ifrån 1870.

Hur länge har man mätt från SMHIs håll?

Ja men det var ju där någon gång. Det var ju Statens Meteorologiska Centralanstalt tror jag de heter. Eller hette som är föregångaren till den meteorologiska delen av SMHI. Och det var på 1880-talet man började mäta. Och sen har ju SMHI tagit över det efter. Och om man tänker ifrån 1920-talet så har man ganska mycket mätningar. och idag mäter vi på 40 sjöar runt om i landet.

Just det. Och vad är syftet med att veta när isen lägger sig och när den lossar?

Ja, från början tror jag att det var att man hade en hel del transporter på isen och också med flottningen i samband med den så var det viktigt att veta när isen la sig och när den gick.

Den data som vi samlar in idag, vad används den till? Förr var det som du sa då för båtar och liknande. Färdkost men det heter det ju inte.

Transporter. Alltså att man transporterade ovanpå isen då. Men vad används den till idag? Idag är det ju framförallt eftersom vi har de här långa mätserierna och det är ganska ovanligt att man har så långa mätserier och is observationer. Så används den mest i klimatstudier. Vi har ju till exempel tagit fram en klimatindikator för det här som ligger och vi har också lämnat ut den till andra universitet och så som tittar på ja, använder den till klimat, olika klimatstudier.

När du säger att ja, men det är två veckor, någon kanske tänker sen vad då, fem dagar in, fem dagar tidigare, fem dagar senare, vad spelar det för roll? Men hur kan jag då som vanlig person, som inte är hydrolog, som inte är klimatolog, som kanske inte egentligen tänker på det här med isen, hur kan jag se? att en förändring har skett vad gäller isläggning på sjöar?

Ja men det är ju sjöarna används ju mycket till bland annat skridskoåkning och många som isfiskar från sjöarna på vintern och de märker ju av det här sen används ju isen också av rennäringen man flyttar ju renhjordarna från vinterbete till sommarbete och det gör man ofta på på isen, på sjöar Och det har blivit ett större problem under senare år.

Så det påverkar ju egentligen både oss som privatpersoner och rekreation om man säger. Det här med skridskoåkning, kanske fiske, sådana grejer. Men också då rennäringen och det är ju ganska viktigt. Framförallt då i norra Sverige. Så man märker av det kanske på olika sätt i norra och södra Sverige om jag förstår det.

Ja, och sen har vi ju också isvägar. som Trafikverket har där man sommartid kan man ha någon vägfärja och den kan inte gå på vintern då utan då kör man helt enkelt bilarna uppe på isen. Så det finns ju. Finns ju några sådana uppe i norra Sverige.

Vad kan vi säga då? Om vi tittar på trender. För det är ju den frågan som är kanske det man funderar mest på. Lägger sig isen senare, lossar den tidigare och sen förstår ju jag. och det har vi pratat om i många poddavsnitt, att vi kan liksom inte jämföra år för år, utan vi måste titta på en trend. Så vad säger trenden?

Ja, just det, för det är ju så att isen varierar ju mycket. Isläggningen varierar ju mycket från år till år, så man måste ju titta på de här 30 årsperioderna, titta på medelvärde för det. Så vi har ju jämfört isläggning och islossning för 1991 till 2020 jämfört med den 30 årsperioden innan det. Och det är jättetrevligt. Tydliga resultat, isen lägger sig. Senare och går upp tidigare.

Kan man säga några siffror att så här många dagar senare och tidigare?

Ja, i norra Sverige så är det ju ungefär två veckor som is, kortare tid som isen ligger. Och i södra Sverige är det faktiskt fem veckor kortare tid.

Så det är ändå ganska tydligt med de här regionala skillnaderna då?

Ja, det är det. Och i södra Sverige har det ju också blivit vanligare med helt isfria vintrar.

Just det.

Till exempel. vintern 2007, 2008 och vintern 2019, 2020 när det var i stort sett helt och hållet isfritt ända upp till Mälardalen ungefär.

Och tror du att det här är någonting som vi kan förvänta oss mer av framöver i södra Sverige?

Ja, det kommer bli tydligt för det beror ju på att temperaturen har blivit varmare, lufttemperaturen har blivit varmare och det påverkar ju isen. Det påverkar tidpunkten när isen lägger sig och när den.

Du sa i norra Sverige så var det två veckors skillnad men är det en kombination av att den lägger sig senare och lossnar tidigare eller är det att vi bara märker att det blir senare på året? Förstår du vad jag menar? Är det några dagar här och några dagar där?

Det är kombinationen.

Hur länge varar en sån här isperiod om man säger att från islängning till islossning idag? Och kan man jämföra med hur det såg ut för kanske 30 år sedan? Och då vill jag att vi pratar månader på. så att man får en uppfattning om längden.

Det varierar ju mycket mellan olika delar av Sverige då såklart. Och först lägger sig isen i de norra fjälltrakterna. Där den kan lägga sig redan i oktober. Och där kan den också ligga kvar ända till juni. Så det är ju en lång period med is på de sjöarna. Och i södra Sverige där kan det ju vara helt isfritt en hel vinter. Så det är stor variation. mellan olika delar av landet. Sen är det också stor variation mellan olika sjöar inom ett område. För isen lägger sig ju när hela sjön har kylts ner efter sommaren under hösten. Och en stor och djup sjö kyls ner mycket långsammare. Så de små grunda sjöarna lägger sig först och sen de stora djupa senare.

Ska vi säga då vilka sjöarna är så att man kan få en uppfattning om det också? Om vi tar de fem största sjöarna i Sverige då? Eller sex största sjöarna i Sverige?

Ja, eller så kan man jämföra till exempel längst upp i norr då, där vi har Torneträsk som är en väldigt stor sjö och den lägger sig mycket senare än små sjöar som ligger inom samma område då.

Just det.

För den kan ju, ja, den kan dröja ända till januari innan den lägger sig, fast sjöar runt omkring kanske lägger sig i oktober.

Mm, och hur är det med Vänern och Vättern då? Kan man jämföra de två med varandra?

Det är sällan som de isläggs helt och hållet.

Och det har det aldrig gjort eller?

Jo, det var ju mer vanligt förr. Men ofta så lägger sig isen i några vikar runt sjön. Runt Vänern och Vättern. Men det är sällan som hela isen, hela sjön har is.

Okej. Men om vi sammanfattar då det här med is på sjöar. Isen lägger sig senare och lossar tidigare. Det är vad trenden visar. Vad säger vi framåt då? Kommer trenden fortsätta?

Ja, den kommer fortsätta. Temperaturen kommer öka och då kommer också perioden med is på sjöar bli kortare.

Tack för att du ville vara med och prata is på sjöar med mig.

Tack.