SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer, som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I det här avsnittet berättar hydrologen Anna Eklund om vattennivåer i sjöar och om det går att se hur klimatförändringar påverkat det. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programledare heter Priya Eklund.

Hej Anna! Idag ska vi prata om vattennivåer. Och framför allt då, eller inte framför allt, utan bara om vattennivåer i sjöar. Och för mig, när vi pratar nivå så är det så här, det är högt, det är lågt, det är medel. Men vad menar vi egentligen med vattennivå? Och varför är det här så viktigt?

Ja, det är ju hur högt nivån är i en sjö helt enkelt och. Det kan bli mycket problem om det är en för hög eller låg nivå. Om det är en hög nivå så kan det bli översvämningar som påverkar städer eller vägar, järnvägar, jordbruksmark till exempel.

Och kan man säga så här, vet ni vad, idag har den här sjön perfekt nivå.

Ja, det är väl framför allt höga och låga nivåer som är problem och många vill nog ha den ganska där mittemellan. Men låg nivå, det kan ju ge problem för båttrafik då. Till exempel så går det ju mycket fraktfartyg på Vänern. Och de kan inte gå med full last om det är för låg nivå. I Vänern så. Då får det ju ganska stor påverkan.

Och hur mäter man där? Hur vet vi? Hur vet vi att idag var det högt, nästa vecka är det lågt? Hur mäter man det? Och hur länge har vi mätt det?

Det här är ju gamla mätningar. En del, den äldsta är ju den i Mälaren som är från 1700-talet. och sen de andra stora sjöarna också långa mätserier och från början var det ju en mätskala som hängde på någon fast punkt där bredvid sjön är det den som kallas för pegelskala? Pegelskala ja, och så gick man ut och mätte oftast en gång per dag då och antecknade nivån och nu är det ju mer automatiska mätningar då så nivån kommer ju in Automatiskt på smhs hemsida där man kan när den uppdateras varje dag.

Då. Och hur länge har vi mätta? Jag vet att vi har berört det här lite grann i ett annat avsnitt som handlar om observationshistoria, men du får jättegärna påminna oss.

Ja, tittar man på de stora sjöarna så är det Mälaren som har den längsta observationsserien och den startade på sjuttonhundrasjuttiotalet. Och sen har vi Vänern, Hjälmaren och Vättern som också har långa tidsserier och alla. de startade på 1800-talet.

Det är ju de större sjöarna liksom.

Ja, och sen har vi Storsjön, Siljan och Torneträsk som är de . Som kommer sen i storlek och de är från början på 1900-talet alla de tre.

Vad är det som kan påverka vattennivåer i sjöar och vattendrag? Är det så enkelt som att om det regnade mer nu och då vart det mer och nu regnade det inte så mycket då vart det mindre?

Ja i stort sett kan man ju säga att det är det. Det är ju det vattnet som rinner till sjön. Och det kan ju vara ett ganska stort område till exempel i Vänern så är det ju många vattendrag som rinner till sjön. Och det är ju hur mycket som rinner till sjön. Men sen är det också hur mycket som rinner från sjön. Det kan ju antingen vara att det rinner ut naturligt eller att man tappar sjön då. Att den är reglerad då. Att man tappar vatten ifrån sjön. Och sen är det ju också hur mycket det avdunstar ifrån sjön. Den kan ju vara ganska stor en varm sommardag, avdunstningen. Och också hur mycket nederbörd som faller på sjön då.

Och om vi tittar då, för det här handlar ju om Sveriges klimathistoria. Om vi tittar historiskt, nu hade vi data från 1700-talet, ser man någon skillnad på? Jag tänker att det kanske inte är så enkelt som att värnen är en centimeter högre idag, lägre idag än vad den var förr, men däremot så kanske de här låga och höga mätningarna skiljer sig mer åt än vad det gjorde förr. Är det så? Ja, alltså, förstår du min fråga?

Den skillnaden man ser i många av sjöarna den beror ju på regleringen. Det beror ju mer på regleringen än på klimatet då. Och i Värnen och Mälaren till exempel så är det jättetydligt att de låga och höga nivåerna inte är lika vanliga längre utan man har helt enkelt reglerat bort dem då.

Så om man inte hade reglerat, hur hade det sett ut då i och med klimatförändringen och att det blir varmare?

Ja, i de. då hade det ju varit vanligare med höga nivåer och vanligare med låga nivåer. Men man kan ju inte reglera bort alla sådana här händelser heller. Till exempel vintern 2000-2001 var väldigt nederbördsrik. Det regnade väldigt mycket hela hösten. Och nivån i Vänern steg så den blev väldigt hög och mycket skador runt Vänern. Men hade Vänern inte varit reglerad så hade nivån blivit ännu högre. Faktiskt.

Och kan det vara så att det är ett framtida förändrat klimat? Att just de här mer intensiva regnen eller torrare somrarna blir vanligare och då också kommer påverka sjöarna oavsett om de är reglerade eller inte?

Ja, nu är det ju så att de här stora sjöarna, de reagerar inte på ett enstaka tillfälle med mycket regn eller så, utan det beror. på hur mycket nederbörd som har fallit under flera månader tidigare. Men tittar man på de beräkningarna som har gjorts för framtiden så för sjöarna i södra Sverige så ser det ut att bli vanligare med både höga och låga nivåer.

Och de mindre sjöarna, de påverkas mer då antar jag. De är inte reglerade.

Det är lite olika. Det finns många små sjöar som är reglerade. reglerade också.

Men de som inte är det då?

Men däremot så påverkas de ju snabbare om det är ofta snabbare om det blir ett enstaka tillfälle med stor nederbörd. Men vi har ju några sjöar som inte är så reglerade också. Den största oreglerade sjön vi har är ju Torne träsk. och den, där kan man ju titta på hur nivån har förändrats där och nivån i Torneträsk varierar ganska mycket under året så den är som högst efter snösmältningen då och som lägst på vintern. När det är på vintern rinner det inte så mycket vatten till sjön utan då ligger ju snön, då ligger ju snön ligger ju i området där då. Men. Där ser man ju en svag trend att det blir en högre medelnivå och att de allra lägsta nivåerna på vintern att de inte är lika låga längre.

Okej, så att där märks ändå det här förändrade klimatet av och det är ett av de ställena man faktiskt kan se det i och med att den var oreglerad.

Ja, och det här ligger ju också i linje med det här som du har pratat om i andra poddavsnitt, att avrinningen eller vattenflödena. har ökat i medeltal just i det här området i norra Norrland.

Varför just där?

Det är ju för att nederbörden har ökat mer i den delen av landet och avdunstningen är ju inte lika stor där heller som i södra Sverige som gör att det blir mindre vatten.

Om vi bara klargör det här med att reglera vattennivåer hur går det till och varför gör man det? Jag tror att det är ganska viktigt att komma ihåg det här och förtydliga det.

Ofta så är det ju ett vattendrag som rinner ifrån en sjö. Och om det är oreglerat då har man liksom en naturlig tröskel som det kallas där vattnet kan rinna över. Och är det en hög nivå så rinner det ut mer vatten och är det en låg nivå så rinner det ut mindre vatten. Men istället så kan man ha bygga som luckor. som man kan öppna och stänga för att reglera hur mycket vatten som brinner från sjön. Och då kan man ju styra hur mycket vatten som brinner från sjön.

Nu kommer jag med mina tusen frågor.

Sjöarna är ju reglerade för mycket på grund av vattenkraften då. Att man vill kunna tappa vatten när man behöver producera el. För man har ju vattenkraftverk då nedströms den här sjön. Men man reglerade många sjöar också för att minska de höga nivåerna och de att det inte blir lika vanligt med låga nivåer. Så det är ju en annan anledning. Och sen har vi ju också Mälaren som ligger ganska nära havsnivån. Den reglerade man för att undvika eller delvis för att undvika att saltvatten trängde in till Mälaren då. Och det är ju en sjö där man tar dricksvatten så man vill ju inte ha saltvatten i det. Sen har vi Hjälmaren till exempel också som där man sänkte hela sjöns nivå med en och en halv meter på 1880-talet för att få mer jordbruksmark. Så det finns många olika anledningar till att man har reglerat sjöarna.

Och de här luckorna som du pratar om, vem är det som öppnar och stänger dem tänker jag? Vem är det som bestämmer att nu, här ska vi öppna och här ska vi stänga?

Ja, dels så finns det ju en vattendom oftast kopplat till de här regleringarna. Det finns bestämmelser hur hur man ska reglera. Men så finns det vissa friheter också. Men oftast så är det ju den som, ja men ett vattenkraftföretag då, som reglerar.

Det här med, om vi pratar reglering av reglerade sjöar och sen har vi klimatförändringar, hur påverkar de här tillsammans våra sjöar idag?

Ja, det kan ju vara svårt att se trender som beror på klimatet då eftersom regleringen har påverkat sjöarna så mycket. Men man. kan ändå se lite grann i sjöar i södra Sverige. Dels så kan man titta på Vättern som är reglerad men inte så mycket. Så den följer ganska väl den nivån som hade varit utan regleringen. Och sen för Värnam har man också återskapat. Hur skulle nivån ha varit om den hade varit helt oreglerad? Och man kan inte se så mycket där faktiskt att det hade blivit att det. på grund av klimatet har blivit vanligare eller mindre vanligt med höga eller låga vattennivåer. Däremot kan man se lite grann att tidpunkten på året har flyttat på sig. Förut var det mest höga nivåer efter snösmältningen. Men nu förekommer de höga nivåerna mer under vintern då, eftersom vi har mildare vintrar och mer vatten rinner till sjöarna på vintern istället för att ligga som snö då. Och sen har nederbörden också ökat under vintern. Så det kan man ju se som en trend som beror på klimatet.

Du har gett några exempel på när vattennivån har blivit ett problem. Finns det fler exempel? Ja, och vad har de här höga vattennivåerna eller låga berott på?

Ja, men då är det ju för att det har regnat mycket eller att det har regnat lite. Det blir låga nivåer. Och 2000 var det ju högt både i Vänern, Mälaren och Hjälmaren. Och det blev problem. Översvämningar. Och sen finns det ju år när det har varit låg nivå. 2018 till exempel var det en låg nivå, 1976 var också ett år med låga nivåer.

Då får vi väl se vad framtiden visar vad gäller höga och låga vattennivåer. Som du sa, det kanske är lite svårt att se trenden i och med att våra sjöar är reglerade, men man vet ju aldrig. Tack för att du kom hit och pratade vattennivåer med mig.

Tack.