SMHI följer klimatets utveckling främst via långa mätserier från våra mätstationer som samlar in data för olika parametrar inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. I poddserien Sveriges klimathistoria kommer du få en inblick i hur några av de här parametrarna förändrats över tid. I tidigare avsnitt har vi pratat om olika meteorologiska parametrar och nu är det dags att titta på några av de hydrologiska.

I det här avsnittet berättar hydrologerna Maud Golzis Nilsson och Åsa Johnsen om höga vattenflöden. Det här är SMHI-podden och poddserien Sveriges klimathistoria. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkomna hit, Maud och Åsa.

Tack.

Idag ska vi prata om höga vattenflöden och jag är ju inte hydrolog så för mig så blir det lite såhär, vad pratar vi om när vi säger höga vattenflöden?

Mm, jag tror många som funderar lite på vad det är. Och man måste skilja på höga vattenflöden och översvämningar som är olika saker. Man kan ha ett högt vattenflöde men ingen översvämning, men man kan också ha översvämningar utan höga flöden.

Och det här måste du förklara för mig för att nu vart det kaos.

Ja, om man tänker sig att i ett vattendrag så är det sjöar och rinnande vatten och då kan vi ha ett badkar och sen en kran. Och då kranen kan visualisera vattendraget och så har vi badkaret som en sjö. Och om du drar på kranen fullt så blir det ett högt flöde. Men eftersom vattnet får plats i badkaret så blir det ingen översvämning. Just det. Förrän badkaret är fullt och då blir det ju översvämning även om du bara häller i lite, lite grann vatten för att badkaret är fullt. Så på så sätt kan det vara liksom olika saker vi pratar om.

Och varför är det viktigt att ha koll på det här badkaret då?

Det är ju badkaret som, som är sjöarna. Det är ju där vi har många översvämningar, liksom när sjöarna blir stora. För när sjöarna väl är fulla med vatten som det här badkaret är, så är det ju väldigt känsligt för, för översvämningar. Då rinner det över så fort det kommer, även bara lite vatten till.

Mm. Och hur länge har vi mätt sådana här flöden i Sverige? När börjar vi mäta? För som du sa, det är ju viktigt att hålla koll på de här höga vattenflödena. Hur länge har vi hållit koll på det?

Ja, sen, sen sekelskiftet 1800, 1900 ungefär. Det finns tidigare mätningar också då, men, men inte i större skala.

Och hur mäter man det då? Har sättet förändrats över tid? Mäter man likadant på, under sekelskiftet som man gör i dag?

Nej.

Förhoppningsvis inte.

Nej, inte riktigt. Men grunden är densamma, att vattenståndet ska mätas. Man hade kanske en visuell mätning mot en så kallad pegelskala, ett måttstock som man satte i vattendraget om jag nu man har en andra typ av mätare som mäter vattenståndet, kanske genom tryckgivare eller annat sätt och levererat det från SMHI på ett snabbare sätt i dag.

Och någonting jag har lärt mig då, genom att jobba här på SMHI och ha kontakt med er hydrologer, det är ju någonting som heter ett avrinningsområde. Och det här är ju någonting som tydligen är väldigt viktigt. Och då undrar jag, vad är ett avrinningsområde och varför är det viktigt när man pratar om flöden?

Mm, ett avrinningsområde är alltså det, den yta där vattnet genom regn till exempel landar på den här ytan. Det är det som genererar vattnet i vattendraget vid ett visst punkt. Det kan ju vara väldigt viktigt att veta den här storleken för det påverkar ju hur mycket vatten som tillkommer. Till exempel så kan en kvadratmeter yta då om det regnar en millimeter regn, då blir det en liter vatten. Så det kan ha stora påverkan då.

Så det gäller att ha koll på det också.

Ja.

Och är det någonting vi har tittat på historiskt också? Det här med just avrinningsområden.

Ja, absolut. Men det är inte alltid att det har varit känt heller att det vattnet som faller liksom som nederbörd, att det är tillräckligt för att generera vattnet i vattendragen. Tidigare så trodde man kanske att det var någon underjordisk grotta som fyller på vatten från havet. Det här var innan man riktigt hade förstått vattenbalansen. Det som vi hydrologer jobbar med liksom.

Vi samlar ju in väldigt mycket data kring olika hydrologiska mätningar. Och just höga eller höga flöden då, vad använder man den datan till i dag? Och vad använde man den till förr? Är det samma saker?

Ja, det är väldigt viktig information just för samhällsplaneringen, hur man dimensionerar vägar och i annan infrastruktur och städerna. Så det är ju väldigt viktigt. Jag tänker historiskt så har det också använts mycket till vattenkraftindustrin.

Var höga flöden bra då tänker jag? Då är det mycket vatten. Är det bra för vattenkraft? Var det bra för vattenkraften? Jag vet inte.

Det är ju viktigt för vattenkraft. Det är viktigt att man planerar så att inte det blir för mycket vatten heller. För att dammarna får ju inte, har ju inte plats för så mycket för att man måste ju lämna plats för vattnet i dammarna under vintern när vårfloden kommer så att det finns plats liksom. Så att det, man måste ju ha koll på sitt vatten i området.

Och hur har det här förändrats då? Är liksom, jag vet inte hur riktigt jag ska uttrycka mig, men har de höga flödena blivit vanligare eller kraftigare i dag jämfört med förr? Eller har det förändrats på något sätt? Eller kan man från den här datan då som vi har, om vi tittar bakåt och fram till i dag, kan vi se att det är någon skillnad i de här höga vattenflödena? Och vad kan det bero på?

Ja, det kan vi seOm vi tittar på trettioårsperioderna så ser vi att om vi till exempel börjar i södra Sverige här så har vi, alltså vårflödena har ju i stort sett försvunnit och att man har mer vinterflöden. Så de höga flödena kommer under vintern. Eh, och på västkusten så har väl också flödena blivit något högre, men på östkusten kanske blivit lite hö-- Lite lägre, de, de högsta flödena så.

Om vi kollar mer norrut så är det ju främst vårfloden och avsmältningen av den snön som föll under vintern. Det är det som genererar de höga flödena. Och där kan vi också se en förändring med tidigare vårflod och också lägre. Förutom då längst upp i norr och på områden som ligger högt upp, där vi fortfarande har kalla temperaturer och snön faller mycket då, eller nederbörden faller mycket som snö och lagras. Så där kan det också öka.

Och då kan man väl kanske säga då att klimatförändringen spelar en ganska stor roll för det här. I och med att, eh, med kortare vintrar, kanske kraftigare nederbörd och så vidare. Snabbare väderomslag. Eller har jag fel?

Det, det har du rätt i. I stort sett.

Mm. Ja, vi kan ju som sagt se i norra Sverige att vårfloden generellt blir mindre. Men att det är ju viktigt att se till variation mellan år. Det kan vara väldigt stora variationer från år till år och så kommer det ju också fortsättningsvis vara.

Så när man egentligen tittar på de här, den här datan och det som finns så kan man inte bara jämföra 2024 med 2025, utan vi behöver titta längre bak i tiden och liksom se trend-- För att se trenden.

Vi måste kolla på långa perioder och långa dataserier.

Vi pratade i början om det här att det kanske är svårt för, för mig som inte är hydrolog då att veta vad ett högt vattenflöde är. Men hur märker jag av det i vardagen? När jag går, det är inte så att jag går ute och går och tänker: "Här har vi ett högt vattenflöde." Eh, men hur, om jag vill börja tänka så, vad ska jag hålla utkik efter?

Det normala är ju kanske inte att det är ett högt vattenflöde. Men när det väl är höga flöden, då märker man ju det. Eh, vi har till exempel här i Norrköping för, för två år sedan, ungefär exakt, när det var väldigt mycket vatten i Motala ström. Då var ju vissa gångbanor här avstängda för att det var risk för, för skred och ras. Så det är ett sätt man kan märka av det liksom.

Vet man varför det var så höga vattenflöden just för två år sedan här?

Det beror nog på att det var mycket regn där en period.

Tror ni vi kommer kunna se fler, märka av fler höga vattenflöden i framtiden? I och med ett förändrat klimat.

Det beror på lite vart man är i landet också. Som vi pratade om tidigare så ser vi den här, eh, förskjutningen eller lite förändring av vårfloden, till exempel i norra delarna. Men i södra Sverige kan man ju se också en annan skillnad.

Mm, jo och sen, eh, att den här, att det förskjuts att det blir högre flöden på vintern fortsätter ju troligtvis på den fronten liksom att det blir så. Eh, sen har vi också det här med små vattendrag och stora vattendrag. Och, eh, om man tänker på skyfall så kommer kanske inte ett skyfall liksom påverka ett stort vattendrag jättemycket, men däremot de små vatten, vattendrag och diken liksom kan ju påverkas av ett skyfall på ett, på ett sätt.

Innan jag ställer min sista fråga så undrar jag om det finns någonting annat kring höga flöden som ni känner att det här behöver vi lyfta i och med att vi pratar om Sveriges klimathistoria och klimat?

Alltså jag tänker att det är ju som du har sagt inte normalt att vi har höga flöden, men vi måste förbereda oss på när det finns höga flöden för att vi inte blir så påverkade av flödena.

Mm. En sista fråga då. Finns det något högt flöde som ni minns? Nu nämnde du ju Norrköping för två år sedan och det är kanske lätt att minnas det eftersom vi bor här. Men finns det några höga flöden som ni minns och som ni liksom tänker så här, det här hade ju ett extra stort påverkan på samhället?

Ja. Jag jobbade som vakthavande hydrolog vid sekelskiftet eller vid årsskiftet 2000, 2001. Och då började det med att det var höga flöden i Arvika och höga vattenstånd där, så Arvika blev översvämmat. Eh, senare, liksom när vattnet samlade sig så blev det ju även väldigt mycket höga flöden eller höga vattenstånd i, i Vänern. Och det blev en väldigt lång period. Det här varade ju flera månader. Så att vi som jobbade med de här flödena, vi hade liksom en tuff period. Eh, och efter det så, så fick SMHI ett bättre förhållande liksom till hur man kunde plocka in annan personal och stötta oss och byta av. Så att man fick liksom koppla av flödena helt och hållet, kanske inom veckan liksom, för att kunna få tillbaka lite styrka. Så det, och så har det ju varit hela tiden att olika flöden liksom har, har man stora händelser som till exempel ett, ett flöde 1977 i Bergslagen när man då började organisera varningstjänster lite mer för man såg att det behövdes. För att man utvecklar sig när man märker av att, vad som inte fungerar.

Åsa, har du något exempel?

Jag har ett exempel på en utebliven flödessituation. Jag som hydrolog och lite nördig på det så skulle jag förra året vara uppe i Haparanda precis kring vårfloden. Men då var det en väldigt lugn vårflod. Och där är ju Torneälven som är den älv som har haft de allra högsta flödena i Sverige då, just kring vårfloden. Så att ja, det blev ett, en utebliven. En liten besvikelse kanske. Fast samtidigt så är det ju väldigt bra att det inte blir något problem i samhällena.

Ja, precis.

Absolut.

Åsa och Maud, tack för att ni ville vara med och prata höga flöden med mig.

Tack tack.