Klimat, krabbor och krispiga kiselalger – 9:or besökte SMHI
Vad beror havsnivåhöjningen på och varför är plankton så viktiga för livet i havet? Det var två av frågorna som eleverna från Ekhamraskolan i Mariestad fick svar på när de besökte SMHI under Vetenskapsfestivalen den 21 april.
– Det var kul och intressant. Över förväntan! Roligast var att titta på plankton i mikroskop. Det var coolt, säger Elvin Bådenlid, från Ekhamraskolan i Mariestad.
Klasskompisen Miliam Perjos håller med:
– Ja, det var roligt att titta på alla djur, som såg konstiga ut …
Elvin Bådenlid och Miliam Perjos från Ekhamraskolan i Mariestad var nöjda med besöket. Här vid en modell av forskningsfartyget Svea, som SMHI använder en vecka varje månad för att ta prover från våra svenska havsområden.
Klimatförändringar och havet
Besöket på SMHI är intensivt. Eleverna träffar både forskare, marinbiologer och en marin mättekniker. Elin Almroth Rosell, ledare för forskning om havsmiljö, inleder med att berätta om övergödning.
– Algblomningar och döda bottnar är tecken på övergödning i våra hav och sker när det är för mycket näring i vattnet. Då kan algerna växa och föröka sig för mycket och när algerna sedan sjunker till botten och bryts ner konsumeras syre. Men, algblomning är inte bara dåligt utan alger är både en källa till syre i vattnet genom dess fotosyntes och mat till djurplankton och musslor, som i sin tur också äts av fiskar och kräftdjur, berättar Elin.
Elin Almroth Rosell, ledare för forskning om havsmiljö, berättade bland annat om övergödning.
Närstudie av invasiva krabbor
Sam Fredriksson, chef för SMHIs oceanografiska forskningsverksamhet, berättar om havsnivåhöjning och invasiva, främmande arter i havet.
– Havsnivåhöjningen vi ser nu beror framför allt på att isen på land smälter och att havet blir varmare i och med klimatförändringen. För, vad händer när vattnet blir varmare?
Svaret från en i klassen kommer snabbt:
– Det blir större.
– Precis. Varmt vatten tar mer plats, och därför stiger havsnivån, berättar Sam.
Med sig i vattenfyllda akvarier har Sam livs levande krabbor. Dels vår vanliga strandkrabba, men även ett par exemplar av de invasiva arterna småprickig penselkrabba och blåskrabba.
– Om man är ute och fiskar krabbor är det viktigt att lära sig hur de invasiva arterna ser ut, så man inte släpper ut dem i havet igen. De påverkar nämligen det marina ekosystemet på olika sätt och skulle till exempel kunna konkurrera ut vår inhemska strandkrabba, säger Sam.
Sam Fredriksson, chef för SMHIs oceanografiska forskningsverksamhet, berättade om havsnivåhöjning och invasiva, främmande arter i havet.
Kiselalger – havets chips!
Turen går vidare till mikroskopsrummet. Här kikar klassen på vattenprov som håvats upp från havet dagen innan, samtidigt som marinbiolog Maria Karlberg berättar spännande fakta om sin passion: växtplankton.
– Växtplankton är grunden för livet i havet. Inga växtplankton, inget liv i havet! Växtplankton finns bara i den ytligare delen av havet, ner till ungefär 20 meters djup, där det finns solljus, berättar Maria.
På datorskärmarna är planktonen rejält uppförstorade. I verkligheten är de bara cirka 100 mikrometer stora, det vill säga en tiondels millimeter. De avlånga är kiselalger.
– De är havens chips: krispiga, salta och fulla med fett. Jättegoda – för alla djurplankton, säger Maria.
Eleverna är fascinerade och tittar nyfiket i mikroskopen. Plötsligt utbrister någon:
– Titta! Jag har hittat ett monster!
Allas blickar dras mot datorskärmen med en stor, rund, mörk fläck i fokus.
– Åh, vad fin, säger Maria. Men det är en luftbubbla…
Möjligen aningens besviken fortsätter eleven utforska vattenprovet i sökandet efter fler intressanta varelser.
På bildskärmarna förstorades planktonen upp rejält. Klassen hittade både växt- och djurplankton.
Analyser i laboratoriet blir viktiga beslutsunderlag
Intill mikroskoprummet finns laboratoriet. Det är här som SMHIs oceanografer, kemister, marinvetare och biologer bland annat analyserar de senaste provtagningarna från expeditionsresorna med forskningsfartyget Svea, som SMHI gör varje månad.
– I laboratoriet blir varje prov en berättelse om havets tillstånd. Att få visa eleverna hur noggrant arbete här i labbet faktiskt ligger till grund för viktiga miljöbeslut gör vetenskapen både konkret och relevant, säger Markus Lindh, marinbiolog och chef för laboratoriet.
Provtagningarna är en del av Sveriges marina miljöövervakning och analyserna bidrar till att beslutsfattarna ska kunna ta kloka beslut för en fortsatt hållbar förvaltning av våra hav. Genom proverna kan SMHI till exempel kartlägga utvecklingen av syrefria bottnar i Östersjön och följa upp om de åtgärder som gjorts för att minska exempelvis övergödning har någon effekt.
Mätbojar får service i verkstaden
I verkstaden servas bland annat SMHIs mätbojar, som till vardags tjänstgör ute till havs och samlar in information om till exempel våghöjd, luft- och vattentemperatur, konduktivitet och syre.
– När våra mätbojar har varit ute till havs så länge att de behöver ses över, eller om de behöver mer energi, så är det här i verkstaden som vi förbereder dem för nästa utsättning, berättar Kristoffer Johansson Dale, marin mättekniker.
Havsmiljön sliter hårt på bojarna. Både genom fysiska påfrestningar som nöter, men också genom att bojarna och instrumenten utsätts för påväxt av olika slag. Detta kan vara allt från musslor och havstulpaner till alger. Servicen kan handla om rengöring av instrument och skrov, byte av delar som nöts på förankring, till uppdateringar av konstruktionen.
Efter 1,5 timmar verkar både elever och lärare nöjda med besöket.
– Vi kommer tillbaka nästa år, säger Mårten Bremer, lärare för klassen, när de lämnar SMHI för att hinna med både lunch och ytterligare ett studiebesök innan färden går hemåt till Mariestad igen.
Mätbojarna servas i SMHIs verkstad.
SMHI i Vetenskapsfestivalen
– En av SMHIs uppgifter är att förmedla vår kunskap till allmänheten. Att kunna göra det så här, genom att träffa nyfikna niondeklassare är förstås extra roligt. Vi hoppas att de har haft kul och att de har fått upp ögonen för hur mycket havet betyder, på olika sätt, och att vi måste vara rädda om det. Självklart vore det fantastiskt om vi har bidragit till att de vill lära sig mer, kanske till och med läsa vidare inom naturkunskap och sedan börja jobba här hos oss, säger Sam Fredriksson, chef för SMHIs oceanografiska forskning.
Vetenskapsfestivalen Göteborg har arrangerats sedan 1997. Det finns ett publikt program som genomförs på platser runt om i centrala Göteborg och som vänder sig till alla nyfikna. Dessutom finns skolprogrammet, där lärare kan boka in sina klasser på olika event. Huvudmän för Vetenskapsfestivalen är Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Västra götalandsregionen, Näringslivsgruppen Göteborg & Co och Vetenskapsrådet.
