Ny klimatanalys: Milda vintrar med mindre snö i framtidens Umeå

Klimatförändringen påverkar alla delar av samhället, och alla sektorer behöver både minska sina utsläpp och anpassa verksamheten till framtidens klimat. SMHI har analyserat det framtida klimatet i Umeå kommun utifrån två utsläppsscenarier, tre tidshorisonter och ett flertal klimateffekter.

Framtidens klimat i Umeå kommun Länk till annan webbplats. (umea.se)

– Analysen visar att klimatet i Umeå förändras snabbt, och att klimatet redan har förändrats. Sedan mitten av 1800-talet har medeltemperaturen i Umeå stigit med drygt 2 grader, en utveckling som kommer att fortsätta om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser, berättar Elin Sjökvist, SMHI, projektansvarig och en av författarna till rapporten.

– För oss är denna analys mycket värdefull som besluts- och planeringsunderlag, och den ger oss en gemensam bild av de utmaningar klimatförändringen medför, vilket underlättar samverkan mellan olika aktörer, berättar Viktoria Vingmarker, klimatanpassningsstrateg, Umeå kommun.

Analysen är resultat av beräkningar som utgår från SMHIs historiska klimatdata med antaganden om olika växthusgasutsläpp i framtiden; klimatscenarier. I analysen har två olika klimatscenarier använts, RCP4,5 och RCP8,5. Klimatscenarierna beskriver olika framtidsscenarier beroende på hur stora de globala utsläppen av växthusgaser blir. RCP4,5 innebär en utveckling med begränsade utsläpp och RCP8,5 en utveckling med fortsatt höga utsläpp.

Umeå blir varmare

Analysen visar att temperaturen stiger mest på vintern. Detta medför bland annat att antalet nollgenomgångar ökar, vilket innebär omväxlande töväder och påfrysning som kan skada byggnader och vägar men också orsaka problem för rennäring då bete täcks av is.

Även sommartid blir det varmare, och värmeböljorna väntas bli längre. I slutet av seklet visar analysen att de kan bli nära dubbelt så långa som i dag vid RCP4,5, eller nära fyra gånger så långa vid RCP8,5.

Sammanfattningsvis visar analysen av temperatur att Umeås framtida klimat i slutet av 2000-talet motsvarar det klimat som fanns i södra Svealand under slutet av 1900-talet enligt det lägre klimatscenariot RCP4,5, eller i Skåne vid beräkningar med det högre klimatscenariot RCP8,5.

Mer nederbörd att vänta – men mindre snödjup

Rapporten visar att nederbörden ökar – främst under vinter och vår, men under sommaren väntas skyfallen bli kraftigare – och fler, ökningen är dubbelt så stor i det högre klimatscenariot RCP8,5 som i det lägre RCP4,5. Samtidigt blir djup snö sällsynt i slutet av seklet, vilket också minskar vårfloden i samtliga vattendrag. Istället ökar flödena under vintern då mer nederbörd faller som regn i stället för snö. Detta kan öka risken för skred och erosion längs vattendrag.

Mindre nederbörd under sommaren medför torka i skog och mark, vilket leder till ökad brandrisk. Förändringarna i nederbördsmönster leder också till att perioderna med grundvattentorka blir längre.

Konsekvenser för Umeå kommun

Konsekvenserna i Umeå kommun handlar enligt rapporten framför allt om ökade översvämningsrisker från skyfall. Det kan leda till olyckor, begränsad framkomlighet, skador på infrastruktur och byggnader, påverkan på elförsörjning och dricksvattenproduktion samt ökad sjukdomsspridning.

Varmare vintrar innebär mindre snö, tunnare isar och ökad risk för halka, medan värmeböljor påverkar hälsan hos både människor och djur. Även den psykiska hälsan påverkas när omgivningen förändras.

Förutsättningarna för ekosystemen förändras också, med längre växtsäsong och ökade risker för bränder och skadeinsekter. Högre vattentemperaturer påverkar vattenlevande arter. Umeå kommun kan dessutom påverkas av indirekta effekter, som störningar i handelsmönster, ökad migration och ökade risker för konflikter.

– Rapporten, faktabladet och den presentation som SMHI gjorde på plats i Umeå i februari finns tillgänglig för alla på vår webbsida. Här kommer vi fortsatt lägga upp material som vi hoppas ska stödja såväl samhällsaktörer som invånarna i deras arbete med klimatanpassning. Inom kommunkoncernen, och tillsammans med våra samarbetspartners, ligger fokus nu på att förvalta insikterna i rapporten och göra sårbarhetsanalyser och åtgärdsplaner. Detta behöver varje verksamhet göra eftersom de har bäst kännedom om sina sårbarheter och sina möjligheter, men det utesluter inte samverkan. Tvärtom. För att klimatanpassa Umeå kommun krävs kreativt, generöst och modigt samarbete, konstaterar Viktoria Vingmarker, Umeå kommun.