Ny vetenskaplig artikel om det svenska systemet för att upptäcka skogsbränder med satellit
I flera år har Sverige använt satelliter för att upptäcka bränder i naturen. Redan den första säsongen tillförde satelliterna samhällsnytta då de upptäckte bränder innan larm inkom på annat sätt. Nu finns en vetenskaplig artikel som beskriver hur systemet fungerar idag och hur det kan utvecklas med ett nytt instrument.
Efter de stora skogsbränderna 2018 visade utvärderingar att det behövdes en bättre, mer automatiserad brandövervakning som ger möjlighet till en tidig upptäckt och bättre geografisk lägesbild för snabbare kunna bekämpa skogsbränder. Myndigheten för civilt försvar (tidigare Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) och SMHI har därför utvecklat ett system för att upptäcka bränder från rymden.
De stora skogsbränderna 2018 tydliggjorde behovet av en bättre, mer automatiserad brandövervakning som ger möjlighet till en tidig upptäckt och bättre geografisk lägesbild för snabbare kunna bekämpa skogsbränder. Sedan dess har Myndigheten för civilt försvar och SMHI utvecklat ett system som från satellitövervakning automatiskt skickar larm till SOS Alarm vid upptäckt av en brand.
Systemet använder data från instrumentet VIIRS (Visible Infrared Imaging Radiometer Suite) på de amerikanska polära satelliter NOAA-20, Suomi-NPP och NOAA-21. VIIRS mäter både synlig och infraröd strålning. Detta gör att satelliterna kan känna av värmen från en brand genom termisk detektion, även genom rök och under natten.
Övervakning underlättar släckningsarbete
Efter en period av test och utvärdering började SMHI skicka satellitdetektioner direkt till SOS Alarm inför vegetationsbrandsäsongen 2023. Det innebär att satellitdata nu är en integrerad del av larmkedjan, där en brand kan upptäckas via rymden och direkt larma SOS Alarm.
En utvärdering gjord för åren 2022-2024 visar att av de bränder i skog och mark som satelliterna detekterade var de först att upptäcka branden i 29 % av fallen. Detta trots att satelliterna inte kan upptäcka alla bränder. Ibland dröjer det från att en brand uppstått till en satellit passerar, eller så är inte detektionen möjlig på grund av molntäcke eller instrumentets känslighet. Men även när satelliterna inte är först att larma, bidrar de med en noggrann geografisk position för branden. Det underlättar räddningstjänstens släckningsarbete.
– Satellitdetektionen är särskilt viktigt i glesbefolkade områden, där det är mindre chans att människor upptäcker skogsbränder, och där bränderna riskerar att växa sig stora och bli svåra att kontrollera, säger Stefan Andersson, handläggare inom skogsbrand på Myndigheten för civilt försvar.
Fler satelliter kan bidra
I augusti 2025 sköts satelliten Metop-SG-A1 upp, Europas första satellit i den andra generationens polära satellitprogram. Satelliten byter namn till Metop-D när den tas i operationell drift. Den bär på instrumentet METimage, som kommer att kunna användas för detektering av bränder.
– Med Metop-SG-satelliterna kommer vi få täckning på morgonen och kvällen där vi i dag saknar högupplösta observationer. METimage-sensorn är dock inte riktigt lika känslig som VIIRS och därför behövs lite större brandhärdar för att ge utslag. Under sommaren når brandrisken i regel sitt maximum på sen eftermiddag, så även om känsligheten är sämre är det väldigt bra att vi nu får övervakning även runt den tiden, säger Adam Dybbroe, forskningsledare och satellitexpert vid SMHIs meteorologiska forskningsenhet.
Läs den vetenskapliga artikeln Validation of an automated end-to-end system for satellite-based wildfire detection in Sweden Länk till annan webbplats. som publicerats i den första utgåvan av Journal of Pyrogeography. Det är en ny vetenskaplig tidskrift som är inriktad på forskning om bränder och deras samband med klimat, vegetation och mänsklig verksamhet, från lokal till global nivå.
