Huvudinnehåll

Stärkt forskningssamarbete mellan SMHI och Brasilien

Uppdaterad

Publicerad

SMHI har haft ett aktivt forskningssamarbete med Brasilien sedan 2018. Då har det rört sig om frågor om värme i städer och luftkvalité. I höstas var flera SMHI-medarbetare på plats i Brasilien för att fortsätta och initera olika forskningssamarbeten kring frågor om vatten, miljö och klimat.

Nordisk-brasiliansk dialog inför och efter COP30

Besöken inleddes med mötet “Bridging Knowledge for Science with Impact in the Amazon – Nordic–Brazilian Dialogue Toward and Beyond COP30”. Syftet var att stärka samarbetet och utbyta kunskap om forskning med påverkan på Amazonas-regionen i Manaus inför och bortom COP30.

Under tre dagar samlades forskare, beslutsfattare, forskningsfinansiärer och andra aktörer från både Norden och Brasilien för att diskutera aktuell forskning och samarbete kring klimat, biologisk mångfald och hållbar utveckling samt hur forskningsresultat kan bidra till samhällspåverkan.

– Workshopen handlade mycket om ursprungsbefolkningen i Brasilien. De är utsatta när det kommer till avskogning, fiske som utarmas, föroreningar i vatten med mera. Representanter är dessutom ofta inte med i beslutsfattande processer och deras kunskaper exkluderas. Det går att göra paralleller till det samiska folket i de nordiska länderna och de intressekonflikter som uppstår kring avverkning, industri och utvinning av diverse mineraler och metaller. Vi fick också se en del goda exempel där man jobbat med nya metoder, säger Iréne Lake, internationell projektledare på SMHI.

Gruppbild på den svenska delegationen på mötet i Manaus.

Den svenska delegationen på mötet i Manaus, Brasilien.

Miljö- och vattenfrågor i Fortaleza

Efter mötet i Manaus åkte Alena Bartosova (forskare inom hydrologi och gruppchef vid SMHI) och Conrad Brendel (hydrolog på SMHI) till ett möte i Fortaleza för diskussioner med staden, Naturvårdsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Mötet hölls på huvudkontoret för sekretariatet för internationella relationer i Fortaleza och inkluderade deltagare från stadens avdelningar för civilförsvar, naturvård och offentliga tjänster; stadsplanering och miljö; Fortalezas institut för planering och forskning; samt deras byrå för reglering, övervakning och kontroll av offentliga miljösaneringstjänster. Senare träffade den svenska delegationen även andra universitet och instituten med fokus på vattenförvaltning- och miljöfrågor, vilket resulterade i ett samarbetsavtal med universitet i Fortaleza (UNILAB).

Under mötet presenterade de olika avdelningarna de åtgärder som staden utvecklat för riskförebyggande åtgärder och främjande av hållbarhet i städerna.

– Vi hoppas kunna utbyta många idéer och erfarenheter mellan Sverige, delstaten Ceará och Fortaleza kommun inom det här samarbetet. Vi börjadedialogen för 2 år sen när Naturvårdsverket bjöd in oss som experter i vattenförvaltning och vattenkvalitet. Vi kan lära oss mycket tillsammans både om vattenbrist och torka samt översvämningar, säger Alena Bartosova.

Gruppbild från mötet med flera kommunala avdelningar i Fortaleza, SMHI, IVL och Naturvårdsverket.

Mötet samlade olika kommunala avdelningar i Fortaleza, SMHI, IVL och Naturvårdsverket. Bild lånad av Fortaleza.

Fortsatt engagemang för klimatanpassade städer

Isabel Ribeiro, forskare inom meteorologi vid SMHI, kom till Fortaleza veckan efter sina SMHI-kollegor för att fortsätta arbetet kring grön infrastruktur, värmekomfort och luftkvalité med staden och länets universitet (Federal University of Ceará). Det arbetet, som är en del av stadens arbete med klimatanpassning, har pågått sedan 2018 och initierades av Jorge Amorim, forskare och enhetschef vid SMHI.

Projekten som samarbetet bidragit till, samt de andra resorna, finansieras av Naturvårdsverket och både har och fortsätter engagera flera doktorander från universiteten i Fortaleza.

– Det är jättekul att se att det är ett fortsatt stort engagemang för vårt samarbete och att det ger resultat. Senast så har en av doktorandernas avhandlingar lett till en så kallad ”masterplan” kring frågor om termisk komfort och sårbarheter för Fortaleza, säger Isabel Ribeiro.