Vinterns extrema regnmängder i västra Medelhavsområdet förstärktes av den globala uppvärmningen
Parallellt med rubriker om kyla i norr har vi sett rubriker om extrema regnväder i södra Europa. Enligt en ny analys från World Weather Attribution (WWA) har den av människan orsakade klimatförändringen bidragit till ökad intensitet i de extrema regn som orsakat omfattande översvämningar i västra Medelhavsområdet.
Sedan mitten av januari har ett ovanligt stort antal namngivna stormar fört med sig orkanvindar och enorma mängder nederbörd över Spanien, Portugal och Marocko. Över 50 dödsfall har rapporterats, hundratusentals människor har tvingats på flykt och skadorna uppgår till över tio miljarder euro.
I Grazalema i södra Spanien föll ungefär 2500 millimeter regn på bara några dagar, vilket är mer än ett helt års förväntad nederbörd. I delar av Marocko och Portugal var nederbörden under stormen Leonardo så extrem att den normalt sett bara skulle förväntas inträffa en gång per sekel.
Kartor från rapporten över total nederbörd den 26 januari och 4 februari. Röda konturer anger de två analyserade studieområdena. Data kommer från återanalysen ERA5 där nederbörden beräknats med en väderprognosmodell.
I en studie som WWA publicerar idag har forskarna identifierat en tydlig trend som visar att de regnigaste dagarna nu är ungefär en tredjedel mer nederbördsrika jämfört med vad de var under förindustriell tid innan människan började påverka klimatet i stor skala.
För att undersöka om klimatförändringarna spelade en roll i vinterns händelser genomförde forskare från Spanien, Portugal, Marocko, Nederländerna, Sverige, Sydafrika, Schweiz, Indien, Danmark, USA och Storbritannien en attributionsanalys. Där undersökte de hur sannolikheten och intensiteten för de kraftigaste regnen ändrats till följd av människans klimatpåverkan. Två större områden som täckte de värst drabbade delarna av de tre länderna jämfördes.
Observationsdata visar en ökning av intensiteten hos de mest extrema regnmängderna under ett dygn med 29 procent i det norra av de två områdena, som täcker stor del av norra Portugal och nordvästligaste Spanien. Genom att kombinera den observerade ökningen med klimatmodellsimuleringar fann forskarna att en ökning på cirka 11 procent i nederbördsintensitet direkt kan attribueras till den av människan genererade globala uppvärmningen.
På motsvarande sätt visade observationsdata en ökning av intensiteten i regnmängderna under ett dygn med 36 procent i det södra området som täcker delar av norra Marocko, södra Spanien och södra Portugal. Här kunde flera av klimatmodellerna däremot inte återge den observerade trenden och forskarna kunde därför inte göra ett robust attributionsutlåtande.
Långvarigt blockerande högtryck i norr
Ett blockerande högtryck över Ryssland och Skandinavien, verkade under flera veckor som en barriär i atmosfären som tvingade lågtrycken på en bana in mot Väst- och Sydeuropa. Perioden var regnigare än vanligt även i delar av Storbritannien, Frankrike och Irland.
– Samtidigt gav det långvariga blockerande högtrycket kallt väder med små nederbördsmängder här hos oss i Skandinavien, säger Erik Kjellström professor i klimatologi vid SMHI.
Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
Längre varaktighet i högtrycksblockeringarna skulle kunna ge upphov till mer extrema vädersituationer och sambandet mellan global uppvärmning och högtrycksblockeringar är därför ett mycket aktivt forskningsområde.
– I dagsläget finns inget entydigt samband kring hur högtryckens varaktighet har påverkats av den globala uppvärmningen. Däremot är det klart att uppvärmningen påverkar vädersituationerna i samband med en högtrycksblockering vilket också diskuteras i den här studien, fortsätter Erik Kjellström.
Stora samhällskonsekvenser
De återkommande stormarna, nio mycket kraftiga lågtryck på en månad, har lett till stora samhällskostnader i form av dödsfall, evakueringar och omfattande skador på infrastruktur och bostäder, särskilt i flodnära områden.
Även om de drabbade länderna har gjort framsteg inom katastrofhantering visar händelserna att samhället fortfarande är sårbart. Det finns behov av bättre samordning mellan nationella och kommunala system för tidiga varningar samt investeringar i lokal kapacitetsuppbyggnad.
– Det är mycket oroväckande att se så här stora konsekvenser av väderhändelser redan i dagens klimat. Vi väntar oss fortsatta stora utsläpp av koldioxid vilket kommer ge ytterligare uppvärmning och därmed ännu intensivare regn i samband med framtida stormar, säger Erik Kjellström.
